Statistik om cancer

Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.

Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.

Här kan du på ett övergripande sätt ta del av den senaste cancerstatistiken.

Socialstyrelsens cancerregister, som har funnits sedan 1958, samlar in och bearbetar uppgifter från de sex regionala cancercentrumen på årsbasis.

I cancerregistret räknas varje tumör som ett fall. En person kan ha flera tumörer och av den anledningen kan antalet fall och personer skilja sig åt.

Så tolkar du statistiken

Insjuknande – så många får cancer

Antal personer i Sverige som fick ett cancerbesked under 2021.

Vill du se statistik för en viss cancerform?

Vi har egna sidor för de vanligaste cancersjukdomarna.

Statistik per cancerform

Insjuknade i län – kvinnor

Antal fall bland kvinnor som insjuknat 2021 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

Insjuknade i län – män

Antal fall bland män som insjuknat 2021 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

De vanligaste cancerformerna

Antal fall och personer 2021.

Källa: Socialstyrelsen. *Exklusive malignt melanom och basalcellscancer. **Samt övriga urinvägar.

Vad säger statistiken?

  • Bland män och totalt är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen, sett till antal insjuknande personer.
  • Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.
  • Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män.
  • Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor.
  • Den diagnosgrupp som ökar mest är hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer). 

Insjuknande i 5-årsklasser

Antal cancerfall 2021 per 100 000 invånare, åldersstandardiserat efter befolkningen år 2000 och världspopulationen.

Källa: Socialstyrelsen

Risken för cancer ökar med ålder

Risken att insjukna ökar med stigande ålder. För personer 75 år och yngre är det 30,6 procent av männen och 28,9 procent av kvinnorna som har eller har haft en cancersjukdom.

Cancerrisken under hela livstiden har inte beräknats för befolkningen i Sverige, eftersom resultatet skulle vara alltför osäkert med tanke på att andra allvarliga sjukdomar får stor betydelse i de äldsta åldersgrupperna. 

Illustration av en grupp människor

Prevalens

  • 292 051 män och 317 040 kvinnor som har eller har haft cancer någon gång och levde i slutet av 2021.
  • 125 143 män och 115 048 kvinnor som har eller har haft cancer de senaste 5 åren och levde i slutet av 2021. 

Vad är prevalens?

Prevalens är ett mått på det antal personer i befolkningen som har eller har haft en cancersjukdom vid en viss tidpunkt. 5-årsprevalens är ett mått som kan användas av sjukvården för att planera omfattningen av verksamheten.

Överlevnad

På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt.

Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos. Prognosen varierar mycket mellan olika former av cancersjukdomar. Läs mer om prognos för cancer

Vad är relativ överlevnad?

Begreppet beskriver hur stor andel cancerdrabbade som är i livet fem eller tio år efter diagnostillfället, jämfört med en jämförbar grupp människor som inte drabbats av cancer i befolkningen. Relativ överlevnad mäter alltså sannolikheten att överleva sin cancersjukdom.

Relativ överlevnad sedan 1980

Totalsiffror cancer, relativ 5-årsöverlevnad respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020, per kön. Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Den relativa överlevnaden går upp

Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder vilket gör att utredningar kan gå snabbare och behandling därmed sättas in tidigare.

Behandlingarna vid cancersjukdom har även blivit effektivare. Det är dock stora variationer i överlevnad mellan olika cancerdiagnoser.

 

Dödlighet

Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer yngre än 80 år. För kvinnor under 80 år var det mer än dubbelt så vanligt att avlida av cancer än av en hjärt-kärlsjukdom.

Även för män var cancersjukdom den vanligaste orsaken till död före 80 års ålder, men här var skillnaden mellan död i cancer och hjärt-kärlsjukdom inte lika stor.

Medianåldern för död i cancersjukdom var 76 år för båda könen.

Antal dödsfall i olika cancerformer

Antal dödsfall 2021.

Källa: Socialstyrelsen. *Samt cancer i övriga urinvägar

Lungcancer dödligaste cancerformen

Lungcancer är den cancerform flest personer dör av. Dödligheten har sedan 1980-talet stadigt minskat hos män. Hos kvinnor har dödligheten tvärtom ökat för att i mitten av 2000-talet plana ut. Lungcancer är sedan 2005 den cancersjukdom flest kvinnor dör av.

Insjuknande och dödlighet

Totalsiffror för cancer, 1990-2021. Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare. Åldersstandardisering enligt befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

Fler blir sjuka, dödligheten sjunker

Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. Dock har folkmängden och åldersstrukturen förändrats och om man tar hänsyn till det, så kallad åldersstandardisering, har cancerförekomsten ökat med cirka 40 procent.

På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt. Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos.

Riskfaktorer

28 procent av all cancer beräknas bero på påverkbara riskfaktorer. Vad vi äter och dricker, hur vi rör på oss och om vi röker eller inte har stor betydelse för vår hälsa på kort och på lång sikt. 

Det finns inga garantier för att inte drabbas även om vi lever hälsosamt, men genom att göra förändringar i rätt riktning minskar risken avsevärt. Varje liten förändring i rätt riktning räknas. 

Cancer och riskfaktorer

Varje år upptäcks cirka 75 000 cancerfall i Sverige. Enligt beräkningar kan fler än 16 000 av dem vara orsakade av någon av elva riskfaktorer som går att påverka som rökning, alkohol och matvanor. Det innebär att var fjärde cancerfall kan gå att förebygga. De flesta cancerfall beror dock på sådant som inte går att påverka. Vanligaste orsaken är genförändringar som gör att cancer uppstår av slump.

Källa: Rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), framtagen på uppdrag av Cancerfonden

Insjuknande till följd av påverkbara faktorer

Antal cancerfall som beräknas orsakas av påverkbara riskfaktorer årligen. Malignt melanom är den enda hudcancerform som inkluderats i beräkningen.

Källa:

Insjuknande till följd av påverkbara faktorer

Antal förebyggbara cancerfall per riskfaktor. 

Källa:

Riskfaktorer och cancer

År 2014 klassades charkuterier som cancerframkallande, då de ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Även rött kött klassades som troligen cancerframkallande och rekommendationen är att äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka. Charkuterier bör undvikas helt. 

Även tobaksrökning ökar risken för ett stort antal sjukdomar, däribland cancer. Omkring 6 000 årliga cancerfall i Sverige kan knytas till rökning, och ungefär 5 200 personer om året dör av tobaksrelaterad cancer.

Läs mer om att minska risken för cancer

 

Har du frågor? 

Kontakta Erik Åhlin - statistikansvarig

erik.ahlin@cancerfonden.se

Källor

Socialstyrelsen

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE

Statistik per cancerform


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.