Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudcancer. Antalet fall har ökat på senare år. Sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.

Fakta

  • Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. 
  • Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. 
  • Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas.

Olika former av hudcancer

Mest känd till namnet för många är malignt melanom. En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer. En tredje form av hudtumör är basalcellscancer som ibland också kallas basaliom.

Illustration av olika typer hudcancer
Olika typer av hudcancer – basalcellcancer, skivepitelcancer i huden och malignt melanom. Illustration: Thomas Krebs

Malignt melanom

Malignt melanom är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Antalet fall har fördubblats under 2000-talet. 

Malignt melanom förekommer i alla åldrar men är ytterst sällsynt hos barn. Malignt melanom är ovanligt hos ungdomar, men ökar sedan med stigande ålder.

Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är när patienten är 60-70 år. Ofta ställs diagnosen något tidigare hos kvinnor.

Skivepitelcancer i huden

Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest.

Skivepitelcancer drabbade 6 437 personer år 2016. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor.

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer är en speciell typ av hudcancer som växer långsamt och den saknar i regel förmåga att bilda dottertumörer.

Varje år upptäcks mer än 50 000 fall. Ungefär lika många hos män som hos kvinnor. 

Bilder på hudcancer

Fotografi på tre olika typer av malignt melanom.
Tre olika typer av malignt melanom.

Se fler bilder på olika former av hudcancer

Hudcancer symtom 

  • Nytillkommen och tillväxande pigmentfläck
  • Tidigare födelsemärke som växer eller ändrar utseende
  • Fjällig och skrovlig fläck som med tiden växer till och blir tjockare
  • Finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad

Malignt melanom

Melanom kan utgå från ett födelsemärke (nevus). Men melanom uppstår minst lika ofta som en helt ny fläck eller knottra, som i början kan likna ett födelsemärke.

Misstanke om melanom skall uppstå vid en nytillkommen och tillväxande pigmentfläck. Eller när ett tidigare födelsemärke växer eller ändrar utseende på något sätt. Till exempel i färg eller form.

Malignt melanom kan uppstå överallt på huden. Med det uppstår oftare på bålen hos män och på benen hos kvinnor.

Melanom ger sällan symptom men klåda eller irritationskänsla är en viktig varningssignal.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer kan börja som en fjällig och skrovlig fläck som med tiden växer till och blir tjockare eller snabbt växer till som en skrovlig, ibland sårig knuta.

Skivepitelcancer uppstår ofta i ansiktet, skalpen, på öron och underläpp.

Andra typiska områden är arm och handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor.

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer kan börja som en liten finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad, fast och glansig knottra som lätt blir sårig.

Det kan också vara en fast liten rodnad eller blek knappformig förhårdnad i huden.

Ett varningstecken kan vara ett litet sår som läker men återkommer på samma ställe för att med tiden vara en mer bestående sårbildning.

Basalcellscancer uppstår oftast i ansiktet. Där är näsan ett vanligt ställe.

Med din hjälp kan vi besegra hudcancer

Stöd cancerforskningen

Hudcancer undersökningar

För att ställa diagnosen hudcancer behövs information från patienten om hur tumören förändrats och eventuella symtom.

Tumören undersöks med blotta ögat och genom att läkaren känner på den. Ofta kan rätt diagnos misstänkas genom att läkaren känner igen symtom och utseende.

Läkare undersöker huden på patient
Undersökningen blir säkrare med hjälp av dermatoskopi för att ställa rätt diagnos. Foto: Melker Dahlstrand.

Dermatoskopi för upptäckt

Undersökningen blir säkrare med hjälp av dermatoskopi, en genomlysning med ett förstorande instrument som avslöjar viktiga ledtrådar till rätt diagnos. Instrumentet påminner om ett litet cyklop med förstoring.

Biopsi för analys

När det vid undersökningen framkommer misstanke om hudcancer är nästa steg att ta vävnadsprov för att säkerställa en mikroskopisk analys och diagnos.

Vävnadsprovet kan vara en biopsi där liten del av tumören skickas för analys.

Detta gäller vid misstanke på basaliom och skivepitelcancer. Vid misstanke på melanom är det istället viktigt att hela tumören opereras bort för att få en bra analys.

När diagnosen slutligen är ställd kan rätt slutlig operation eller behandling av tumören planeras.

Läs mer om råd inför läkarbesöket

Behandlingar

Patient ligger i ett behandlingsrum under en strålningsapparat.
Om det inte är möjligt att ta bort hela hudtumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling. Foto: Olle Nordell

Operation och strålbehandling är de vanligaste behandlingarna vid olika former av hudcancer.

Läs mer om behandlingarna här:

Malignt melanom (melanom)

Eftersom melanom inte sällan kan vara svåra att säkert särskilja från avvikande födelsemärken opereras många bort för säkerhets skull.

Vid misstanke på melanom opereras förändringen bort med några millimeters marginal och skickas för mikroskopisk analys.

Om den mikroskopiska undersökningen visar att det är ett melanom bestäms hur allvarligt detta är, främst utgående från tjockleken, som avgör vilken ytterligare operation och utredning som sedan blir aktuell.

Skivepitelcancer i huden

Behandlingen är i de flesta fall en operation.

Ibland behöver operationen upprepas om inte all tumörvävnad tagits bort vid det första ingreppet. Om det inte är möjligt att ta bort hela tumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling.

Risk att skivepitelcancern återkommer

Hos majoriteten är dessa ingrepp botande men det finns en viss risk att skivepitelcancern återkommer och kräver ytterligare behandling eller ger spridning till lymfkörtlar. Risken är större vid lokalisation kring öron eller läpp och vid större tumörer.

Vid förstadier till skivepitelcancer och vid helt små skivepitelcancer kan ytligt destruktiva behandlingar användas på samma sätt som för basalcellscancer och i en del fall fotodynamisk terapi användas.

Fotodynamisk terapi

Vid fotodynamisk terapi stryks först en salva ut på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Sedan belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.

Basalcellscancer (basaliom)

Den vanligaste behandlingen är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys. Operationen måste ibland upprepas om inte hela tumören är borttagen.

Mohs mikrografisk kirurgi vid basalcellcancer

Vid särskilt svåråtkomliga basaliom i ansiktet kan en operationsmetod som kallas för Mohs mikrografisk kirurgi användas där vävnadsprover undersöks redan under själva operationen.

Små och ytliga basaliom kan också ofta åtgärdas med ett ytligt destruktivt ingrepp som till exempel skrapning och frysbehandling.

Vid utbredd basalcellscancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller kirurgin inte lyckats ta bort hela tumören kan strålbehandling vara ett alternativ.

Basalcellcancer inte livshotande

Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen. Det är inte sällsynt att basaliom återkommer och behöver behandlas igen, men det är extremt sällsynt med spridning utanför den ursprungliga platsen.

Eftersom basaliom inte är livshotande är det största problemet för patienten besvärliga ingrepp och ibland missprydande ärr.

6 hudförändringar att hålla koll på

När du får ett nytt födelsemärke som växer snabbt, eller när ett  tidigare födelsemärke växer eller ändrar utseende på något sätt, till exempel i färg eller form, bör du hålla koll och be en läkare undersöka det.

Se bilder på godartade hudförändringar

Forskare i laboratorium med blå handskar hanterar prover.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om hudcancer

Forskning hudcancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Sol och hudcancer

Det finns inga speciella råd om solande för den som har fått hudcancer, utan det gäller samma saker som för alla andra. 

Solen syns bakom träd
Solen spelar en stor roll för uppkomsten av malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Foto: Olle Nordell

Målet är att undvika för mycket sol. Därför är det bra att inte vara ute i direkt sol mitt på dagen när den står som högst på himlen, det vill säga mellan klockan 11 och 15. 

De första dagarna i solen bör man också ta det försiktigt och bara vistas i solen korta stunder. Skugga, kläder och en vidbrättad hatt är bra skydd.

Läs mer om solens påverkan och hur du kan skydda dig

Orsaker till hudcancer

Solen spelar en stor roll för uppkomsten av malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Men även förekomst av födelsemärken och till viss del ärftliga faktorer ligger bakom.

Ultraviolett strålning

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa. Det kan så småningom resultera i cancer.

Man vet att risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus.

Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden hos en växande individ är mer sårbar än hos en vuxen.

Solning i solarium

Att sola i solarium kan också bidra till ökad risk för hudcancer. Strålskyddsinstitutet avråder generellt från att sola solarium och från september 2018 finns en lag om 18-årsgräns.

Födelsemärken (nevi)

De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden. Personer med ovanligt många eller stora nevi löper ökad risk att få malignt melanom.

De bör därför vara extra noga med att vara uppmärksam på förändringar och att skydda sin hud i solen.

Ärtliga faktorer

Olika ärftliga faktorer kan också bidra till dessa sjukdomar. Personer med ljus, fräknig hy löper ökad risk för hudcancer. Även nedsatt immunförsvar ger ökad risk.

Av patienter med malignt melanom tillhör 5–10 procent familjer där flera släktingar har haft sjukdomen.

Vid misstanke om att man tillhör en sådan släkt kan remiss till onkogenetisk klinik för utredning vara aktuell.

Hos de med särskilt hög risk är det angeläget att regelbundet låta en specialist undersöka huden.

Prognos för hudcancer

Basalcellcancer (basaliom)

Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas. Men det kan hända att sjukdomen återkommer på samma plats som tidigare eller på någon annan plats på kroppen. Då görs en ny behandling.

Skivepitelcancer i huden

Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. Men i sällsynta fall kan spridning ske. Då krävs en ny operation.

Malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

Av de tre hudcancerformerna är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser.

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Stöd den livsviktiga forskningen


Ge en gåva

Vad är hud?

Huden har tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhudens yttersta lager kallas hornlagret och det understa basalcellslagret. Där bildas hela tiden nya celler som vandrar upp mot hornlagret. Efter fyra veckor har de kommit till hornlagrets yttersta del och stöts sedan av.



I basalcellslagret finns en typ av celler som kallas melanocyter. I dem bildas pigment, melanin. Det är ett brunt färgämne som skyddar mot skadliga strålar, framför allt mot solens ultravioletta strålar. Många melanocyter tillsammans kan bilda ett födelsemärke, nevus.

Läderhuden är betydligt tjockare än överhuden, mellan 1 och 4 mm. I läderhuden finns blodkärl, hårsäckar, svettkörtlar och nerver.

Underhuden består mest av fett. Fettet i underhuden fungerar bland annat som isoleringsmaterial och skyddar kroppen mot värmeförluster.