Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudcancer. Antalet fall av hudcancer har ökat på senare år. Sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.

Fakta

  • Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. 
  • Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. 
  • Basalcellscancer ger nästan aldrig metastaser. Praktiskt taget alla patienter botas.

Vad är hudcancer?

Hudcancer är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser i huden. Den cancerform som ökar mest är skivepitelcancer i huden. Den allvarligaste varianten av hudcancer är malignt melanom.

Läs om statistik för hudcancer

Illustration huden
Hudens tre lager kallas överhuden, läderhuden och underhuden. Överhudens yttersta lager kallas hornlagret och det understa basalcellslagret. I läderhuden finns blodkärl, hårsäckar, svettkörtlar och nerver. Underhuden består mest av fett. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på hudcancer 

Vanliga symtom på hudcancer är

  • födelsemärke (nevus) som börjar växa, klia eller ändra utseende
  • ny och växande pigmentfläck
  • litet sår som läker men kommer tillbaka på samma ställe för att sen bli ett sår som inte försvinner
  • fast och glansig knottra som lätt blir sårig
  • fast liten rodnad eller blek knappformig förhårdnad i huden
  • fjällig och skrovlig fläck som växer och blir tjockare
  • akneliknande knottra som sakta växer till en rodnad.

Olika former av hudcancer

Den cancerform som är mest känd till namnet för många är malignt melanom. En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer. En tredje form av hudtumör är basalcellscancer som ibland också kallas basaliom.

Malignt melanom

Malignt melanom är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Antalet fall har fördubblats under 2000-talet. 

Malignt melanom förekommer i alla åldrar men är ytterst sällsynt hos barn. Malignt melanom är ovanligt hos ungdomar, men ökar sedan med stigande ålder.

Genomsnittsåldern för när diagnos ställs är mellan 60 pch 70 år. Ofta ställs diagnosen något tidigare hos kvinnor.

Personer med många leverfläckar och ljus hud har högre risk för att drabbas. Personer som har mörk, melaninrik, hud har ett bra skydd och drabbas mer sällan.

Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla oavsett hudtyp.

Se mer statistik för malignt melanom

Symtom på malignt melanom

Vanliga symtom på malignt melanom är

  • födelsemärke* (nevus) som börjar växa
  • kliande födelsemärke
  • födelsemärke som ändrar färg eller är ojämn i färgen/pigmenteringen, kan till exempel skifta mellan bleka områden, svarta punkter och gråa partier
  • födelsemärke som ändrar struktur eller form, kan vara att det blir ojämnt i kanten
  • pigmentfläckar som blöder
  • nya hudförändringar eller pigmentfläckar som uppkommer.

*Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna i färgen och har en regelbunden gräns.

Förändringarna kan uppkomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast malignt melanom på underbenen. Män får oftast malignt melanom oftast på bålen.

När malignt melanom uppstår hos personer med mörk hud är det ofta under fotsulan, under naglar eller i handflatan.

Melanom ger sällan symtom. Men klåda eller irritationskänsla är en viktig varningssignal.

Läs mer om malignt melanom

Skivepitelcancer i huden

Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor.

Symtom på skivepitelcancer i huden

Vanliga symtom på skivepitelcancer i huden är

  • en fjällig och skrovlig fläck som växer med tiden och blir tjockare
  • snabbt växande fläck som blir en skrovlig, ibland sårig knuta
  • fläcken kan ibland vara öm när man rör den.

Läs mer om skivepitelcancer i huden

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer är en speciell typ av hudcancer som växer långsamt och den saknar i regel förmåga att bilda dottertumörer.

Varje år upptäcks fler än 50 000 fall. Ungefär lika många hos män som hos kvinnor. 

Symtom på basalcellscancer (basaliom)

Symtom på basalcellscancer kan börja som

  • en liten finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad
  • en fast och glansig knottra som lätt blir sårig
  • en fast liten rodnad eller i huden
  • blek knappformig förhårdnad i huden
  • litet sår som läker men återkommer på samma ställe för att efter ett tag bli ett sår som inte läker.

Läs mer om basalcellscancer (basaliom)

Bilder på hudcancer

Fotografi på tre olika typer av malignt melanom.
Tre olika typer av malignt melanom.

Se fler bilder på olika former av hudcancer

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Hur upptäcker man hudcancer?

En läkare tittar och känner på hudförändringen för att försöka ställa diagnos.

Ofta kan läkaren komma nära en diagnos baserat på symtom och utseende, men med hjälp av dermaskopi eller biopsi kan diagnosen säkerställas. 

Läkare undersöker huden på patient
Undersökningen blir säkrare med hjälp av dermatoskopi för att ställa rätt diagnos. Foto: Melker Dahlstrand.

Dermatoskopi för upptäckt

Undersökningen blir säkrare med hjälp av dermatoskopi, en genomlysning med ett förstorande instrument som avslöjar viktiga ledtrådar till rätt diagnos. Instrumentet påminner om ett litet cyklop med förstoring.

Biopsi för analys

Om en undersökning visar att något kan misstänkas vara hudcancer är nästa steg att ta vävnadsprov för att säkerställa med hjälp av mikroskopisk analys och diagnos.

Vävnadsprovet kan vara en biopsi där liten del av tumören skickas för analys.

Det här gäller vid misstanke om basaliom och skivepitelcancer. Vid misstanke om melanom är det istället viktigt att hela tumören opereras bort för att få en bra analys.

När diagnosen slutligen är ställd kan rätt operation eller behandling av tumören planeras.

Läs mer om råd inför läkarbesöket

Hur behandlas hudcancer?

Patient ligger i ett behandlingsrum under en strålningsapparat.
Om det inte är möjligt att ta bort hela hudtumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling. Foto: Olle Nordell

Operation och strålbehandling är de vanligaste behandlingarna vid olika former av hudcancer. Även fotodynamisk terapi används för att behandla hudcancer.

Läs mer om behandlingarna här:

Malignt melanom (melanom)

Eftersom melanom ibland kan vara svåra att säkert särskilja från avvikande födelsemärken opereras många bort för säkerhets skull.

Vid misstanke på melanom opereras hudförändringen bort med några millimeters marginal och skickas för mikroskopisk analys.

Om den mikroskopiska undersökningen visar att det är ett melanom bestäms hur allvarligt detta är, främst utgående från tjockleken, som avgör vilken ytterligare operation och utredning som sedan blir aktuell.

Skivepitelcancer i huden

Behandlingen är i de flesta fall en operation.

Ibland behöver operationen upprepas om inte all tumörvävnad tagits bort vid det första ingreppet. Om det inte är möjligt att ta bort hela tumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling.

Risk att skivepitelcancern återkommer

Hos majoriteten är dessa ingrepp botande men det finns en viss risk att skivepitelcancern återkommer och kräver ytterligare behandling eller ger spridning till lymfkörtlar. Risken är större vid lokalisation kring öron eller läpp och vid större tumörer.

Vid förstadier till skivepitelcancer och vid helt små skivepitelcancer kan ytligt destruktiva behandlingar användas på samma sätt som för basalcellscancer och i en del fall fotodynamisk terapi användas.

Fotodynamisk terapi

Vid fotodynamisk terapi stryks först en salva ut på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Sedan belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.

Basalcellscancer (basaliom)

Den vanligaste behandlingen är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys. Operationen måste ibland upprepas om inte hela tumören är borttagen.

Mohs mikrografisk kirurgi vid basalcellcancer

Vid särskilt svåråtkomliga basaliom i ansiktet kan en operationsmetod som kallas för Mohs mikrografisk kirurgi användas där vävnadsprover undersöks redan under själva operationen.

Små och ytliga basaliom kan också ofta åtgärdas med ett ytligt destruktivt ingrepp som till exempel skrapning och frysbehandling.

Vid utbredd basalcellscancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller kirurgin inte lyckats ta bort hela tumören kan strålbehandling vara ett alternativ.

Basalcellcancer inte livshotande

Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen. Det är inte sällsynt att basaliom återkommer och behöver behandlas igen, men det är extremt sällsynt med spridning utanför den ursprungliga platsen.

Eftersom basaliom inte är livshotande är det största problemet för patienten besvärliga ingrepp och ibland missprydande ärr.

6 hudförändringar att hålla koll på

Om du får ett nytt födelsemärke som växer snabbt, eller när ett befintligt födelsemärke växer eller ändrar utseende på något sätt, till exempel i färg eller form, bör du hålla koll och be en läkare undersöka det.

Se bilder på godartade hudförändringar

Sol och hudcancer

Det finns inga speciella råd om solande för den som har fått hudcancer, utan samma saker gäller som för alla andra. 

Solen syns bakom träd
Solen spelar en stor roll för uppkomsten av malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Foto: Olle Nordell

Målet är att undvika för mycket sol. Därför är det bra att inte vara ute i direkt solljus mitt på dagen när den står som högst på himlen, det vill säga mellan klockan 11 och 15. 

De första dagarna i solen bör man också ta det försiktigt och bara vistas i solen korta stunder. Skugga, kläder och en vidbrättad hatt är bra skydd.

Läs mer om solens påverkan och hur du kan skydda dig

Orsaker till hudcancer

Solen spelar en stor roll för uppkomsten av malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Men även förekomst av födelsemärken och till viss del ärftliga faktorer ligger bakom.

Ultraviolett strålning

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa. Det kan så småningom resultera i cancer.

Man vet att risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus.

Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden hos en person som växer är mer sårbar än hos en vuxen.

Solning i solarium

Att sola i solarium kan också bidra till ökad risk för hudcancer. Strålskyddsinstitutet avråder generellt från att sola solarium och från september 2018 finns en lag om 18-årsgräns.

Födelsemärken (nevus)

De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevus, i huden. Personer med ovanligt många eller stora nevus löper ökad risk att få malignt melanom.

De bör därför vara extra noga med att vara uppmärksamma på förändringar och att skydda sin hud i solen.

Ärftliga faktorer

Olika ärftliga faktorer kan också bidra till de här cancerformerna. Personer med ljus, fräknig hy löper ökad risk för hudcancer. Även nedsatt immunförsvar ger ökad risk.

Av patienter med malignt melanom tillhör fem–tio procent familjer där flera släktingar har haft sjukdomen.

Om det finns misstanke om ärftliga riskfaktorer, kan man få en remiss till en onkogenetisk klinik för att utredas. 

Hos de med särskilt hög risk är det viktigt att regelbundet låta en specialist undersöka huden.

Rehabilitering vid hudcancer

Redan när du har fått besked om att du har hudcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Hur ser prognosen ut för hudcancer?

Prognosen vid hudcancer är relativt god. Omkring 90 procent av alla som får ett hudcancerbesked beräknas leva 10 efter att de fått sin diagnos.

Malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

Av de tre hudcancerformerna är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser.

Skivepitelcancer i huden

Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. Men i sällsynta fall kan spridning ske. Då krävs en ny operation.

Basalcellcancer (basaliom)

Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas. Men det kan hända att sjukdomen återkommer på samma plats som tidigare eller på någon annan plats på kroppen. Då görs en ny behandling.

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd och stöd efter cancerbeskedet

För dig som är närstående

Att gå igenom en cancersjukdom kan kännas mycket ensamt. En som står nära och som finns vid den drabbades sida och visar omtanke kan man vara ett stort stöd.

För dig som är närstående någon med cancer

Fråga Cancerlinjen om hudcancer

Får man vara i solen om man behandlas med cytostatika? Om inte, varför?

Rekommendationen vid cytostatikabehandling är att skydda huden mot solen med kläder och hög solskyddsfaktor.

Huden är mer känslig för solen under cytostatikabehandling och ungefär ett år efter avslutad behandling. 

Om man är rödhudad, har man lättare att få cancer då? Har hört att det är vanligare?

Personer med blå ögon, rött eller blont hår, ljus hudtyp (ofta med fräknar) har en högre risk att drabbas av hudcancer.

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad är hud?

Hudens har tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhudens yttersta lager kallas hornlagret och det understa basalcellslagret. I basalcellslagret bildas hela tiden nya celler som vandrar upp mot hornlagret. Efter fyra veckor har de kommit till hornlagrets yttersta del och stöts sedan av.

I basalcellslagret finns en typ av celler som kallas melanocyter. I dem bildas pigment, melanin. Det är ett brunt färgämne som skyddar mot skadliga strålar, framför allt mot solens ultravioletta strålar. Många melanocyter tillsammans kan bilda ett födelsemärke, nevus.

Läderhuden är betydligt tjockare än överhuden, mellan 1 och 4 mm. I läderhuden finns blodkärl, hårsäckar, svettkörtlar och nerver.

Underhuden består mest av fett. Fettet i underhuden fungerar bland annat som isoleringsmaterial och skyddar kroppen mot värmeförluster.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.