Forskning
Aktuella forskningsprojekt
Cancerfonden finansierar under 2016 projekt för 385 miljoner kronor. Du kan söka på forskar- eller projektnamn eller sortera hela listan på exempelvis diagnos.
Diagnosområden
Forskningsområden
Lärosäten
Glioblastom och blod-hjärnbarriären
Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumör hus vuxna. Medelöverlevnaden efter diagnos är mindre än två år, och denna dåliga prognos ligger kvar på samma nivå idag som för 30 år sedan trots intensiv forskning och en påtagligt ökad förståelse av vilka genetiska förändringar som driver utvecklingen av denna tumörtyp. Glioblastom motstår konventionell cancerterapi som kirurgi, strålbehandling och cytostatikaterapi, framför allt genom sin extrema infiltrationsförmåga som gör det omöjligt att radikalt avlägsna eller bestråla den. Dessutom skyddar blod-hjärnbarriären tumörcellerna mot exponering av läkemedel.
Utveckling av nya behandlingsmetoder mot cancer
Cancer är den sjukdom som är den vanligaste orsaken att svenskar under 80 år dör. Det finns ett mycket stort behov av nya effektiva behandlingsmetoder. De cancerläkemedel, cytostatika och strålterapi, som utgör den huvudsakliga strategin för att behandla cancer är ofta utvecklade för mer än 50 år sedan och dagens riktade behandlingar botar väldigt sällan någon cancer, även om de kan sakta ner cancerutvecklingen. I detta projekt kombinerar vi den sjukdomsrelaterade och riktade läkemedelsutvecklingen och har på så sätt identifierar helt nya och unika angreppsätt att behandla cancer.
CETSA baserade biomarkörer for cancerterapi och läkemedelsutveckling
Misslyckanden i cancerterapi beror oftast på medfödd eller förvärvad resistens mot läkemedel. Resistensutveckling kan bero på processer som minimerar bindningen av ett läkemedel till sitt mål, men orsakas även av aktivering av cellulära vägar som gör att effekten av läkemedlets bindning till målproteinet kringgås. I klinisk cancerbehandling är processerna för resistensutveckling ofta okända och det finns ett akut behov av biomarkörer för att vägleda terapin i dessa situationer.
Celltillväxt
Under de senaste trettio åren har det varit känt att närvaro och påverkan av tillväxtfaktorer krävs för att celler ska dela sig. Dessa tillväxtfaktorer aktiverar transkriptionsfaktorer som i sin tur stimulerar transkription av de gener som är nödvändiga för tillväxt och celldelning. Precis hur detta går till vet vi inte idag. Det är heller inte känt hur de olika organens tillväxt kontrolleras under embryogenesen så att de uppnår rätt storlek och kroppen får riktiga proportioner. Förståelse för dessa förlopp är ett av de viktigaste återstående målen inom utvecklingsbiologin.
Epigenetiska rubbningar och utvecklingen av cancer: Samspelet mellan kromatinets 3D struktur och cellkärnans arkitektur
Epigenetiska tillstånd beskriver hur aktiviteten av arvsmassan kan stabilt nedärvas från en cell generation till en annan utan att direkt bero på den underliggande DNA sekvensen. Det kan handla om hur arvsmassan kemiskt modifieras, som exempelvis DNA metylering, eller om hur den packas i tre dimensioner. Denna packningsprocess, som reglerar arvsmassans tillgänglighet för faktorer som styr transkriptionsprocessen, är i symbios med cellkärnans arkitektur och undergår kontinuerliga förändringar under cellers mognadsprocesser. Tyvärr kan denna symbios rubbas med ofta förödande konsekvenser för cancerpatienten.
Förbättrad diagnostik, möjligheter bedöma prognosen, studera effekter av olika behandlingar och dess kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser vid tjock-och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste tumörformen i Sverige. Prognosen har succesivt förbättrats och våra studier under de senaste 35 åren har bidragit till dessa. Vi har genomfört ett stort antal behandlingsstudier både vid nydiagnostiserad cancer och vid återfall och kunnat visa bättre behandlingsresultat. Vi har också kunnat visa vilka nackdelar på kort och mycket lång sikt som behandlingarna kan ha. Även om resultaten blivit bättre återstår mycket forskning för att nå ännu bättre överlevnad och kunna minska konsekvenserna genom att välja rätt patient för rätt behandling.
370 miljoner
40 miljoner
Övriga anslag för året
Cancerfonden ger även anslag till forskartjänster, forskarmånader och planeringsgrupper för totalt 43,8 miljoner kronor under året.
Sök anslag och stipendier
Forskare och vårdpersonal kan ansöka om anslag eller stipendier från Cancerfonden. Här hittar du kategorier och anvisningar.
Från ansökan till anslag
Cancerfondens forskningsnämnd består av 22 ledamöter, de flesta framstående forskare, som beslutar om tilldelningen av forskningsmedel. Nämnden leds av ordförande Klas Kärre (bilden) och har nio så kallade prioriteringskommittéer som stöd i sitt arbete.
Vi ger inte upp
Att besegra cancer kommer kräva enormt mycket av väldigt många. Tid och pengar. Forskare och givare. Engagemang, mod och en outtröttlig vilja.
"Utan forskning – ingen vård"
Hur ska forskningen kunna få en naturlig plats i vården? Professor Anna Martling, forskare och kirurg, om utmaningarna för klinisk forskning.
Svenska forskare söker framtidens läkemedel
Hur kan en cancercell hejdas utan att friska celler skadas? Professor Patrik Ernfors forskar om nya behandlingar mot hjärntumörer.
"Forskning är som ett maratonlopp"
Hon var sju år när hon bestämde sig för att bota all cancer. Nu forskar Qiang Pan-Hammarström i princip dygnets alla vakna timmar.