Varje år drabbas drygt 4000 personer av någon form av blodcancer. Många som hör ordet blodcancer tänker direkt att det handlar om en akut leukemi, men det finns många cancersjukdomar som uppstår i benmärgen, där blodet bildas.
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar.
Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
De två huvudgrupperna av vita blodkroppar är granulocyter och lymfocyter vilka ingår i immunförsvaret.
Deras uppgift är att känna igen och ta kål på främmande ämnen och inkräktare i vår kropp som virus, bakterier och andra mikroorganismer.
Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka celler i kroppen, till exempel cancerceller.
För att döda virus, bakterier etcetera bildar de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen eller biologiska substanser.
Ofta är det dessa som orsakar de symtom – feber, trötthet med mera – som vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar.
De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler.
Kroppen celler behöver det för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna, där den försvinner med utandningen.
Blodplättarna, trombocyterna är viktiga för blodets förmåga att levra sig så att inte sår leder till allvarliga blödningar.
I benmärgen finns blodbildande stamceller. Dessa kan genom flera mognadssteg bilda alla våra blodkroppar.
Mognaden av dessa stamceller sker stegvis och beroende på var i mognadsprocessen fel uppstår kan olika blodcancersjukdomar utvecklas.
I det första utvecklingsskedet bestäms om den ursprungliga stamcellen ska bli en myeloisk- eller en lymfatisk stamcell och blodcancersjukdomarna delas därför upp på samma sätt, myeloiska och lymfatiska.
Vid misstanke om blodcancer vill man oftast ta ett benmärgsprov. Med hjälp av en nål och en spruta kan man ta ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.
Innan undersökningen görs ges lokalbedövning. Det kan kännas obehagligt när läkaren suger ut benmärg, men det tar bara några sekunder.
För diagnostik av vissa sjukdomar krävs ett större prov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi. Då borrar sig läkaren längre in i märgen och får ut en cirka 2 centimeter lång ”korv”.
Proverna analyseras och kan berätta om det finns någon sjukdom i benmärgen.
Benmärgsprov används också ofta för att utvärdera effekten av en given behandling.
De myeloiska blodcancersjukdomarna utgår från de myeloiska systemets celler. Sjukdomarna uppstår alltid i benmärgen.
Till de myeloiska blodcancersjukdomarna hör:
Det finns även några andra mycket ovanliga blodcancersjukdomar i denna grupp.
Lymfatisk blodcancer utgår från det lymfatiska systemets celler, lymfocyterna. Eftersom lymfocyterna cirkulerar i hela kroppen kan den lymfatiska maligniteten lymfom utgå från alla kroppens vävnader.
Lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter. Här sker också större delen av den normala tillväxten av lymfocyter. Denna vävnad är därför den vanligaste utgångspunkten för lymfom. Vissa lymfatiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen. Hit hör ALL , KLL och myelom.
Till de lymfatiska blodcancersjukdomarna hör:
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Halsflussen visade sig vara en form av akut leukemi. Robert Brink behövde en stamcellstransplantation. Transplantationen lyckades – och nu, nio år senare, har Robert fått möjlighet att personligen tacka donatorn Silke Sauer.
Hur kunde en hel celltyp försvinna? Det var en fascinerande gåta som Edvard Smith skulle lösa.
Rolf Kiessling är världsberömd för sin upptäckt av immunsystemets NK-celler 1975.
Thoas Fioretos mål är att hitta nya, riktade läkemedel som förbättrar prognosen för vissa former av blodcancer.
Forskar om virus och immunceller som angriper cancer.
CAR-T-cellbehandling är godkänt för lymfom och akut lymfatisk leukemi, och innebär bla att upp till 40 procent med dålig prognos kan botas.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
