Vita blodkroppar
De två huvudgrupperna av vita blodkroppar är granulocyter och lymfocyter vilka ingår i immunförsvaret.
Deras uppgift är att känna igen och ta kål på främmande ämnen och inkräktare i vår kropp som virus, bakterier och andra mikroorganismer.
Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka celler i kroppen, till exempel cancerceller.
För att döda virus, bakterier etcetera bildar de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen eller biologiska substanser.
Ofta är det dessa som orsakar de symtom – feber, trötthet med mera – som vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler.

Kroppen celler behöver det för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna, där den försvinner med utandningen.
Blodplättar
Blodplättarna, trombocyterna är viktiga för blodets förmåga att levra sig så att inte sår leder till allvarliga blödningar.
Hematopoes - utvecklingen av blodkroppar
I benmärgen finns blodbildande stamceller. Dessa kan genom flera mognadssteg bilda alla våra blodkroppar.
Mognaden av dessa stamceller sker stegvis och beroende på var i mognadsprocessen fel uppstår kan olika blodcancersjukdomar utvecklas.
I det första utvecklingsskedet bestäms om den ursprungliga stamcellen ska bli en myeloisk- eller en lymfatisk stamcell och blodcancersjukdomarna delas därför upp på samma sätt, myeloiska och lymfatiska.
Benmärgsprov
Vid misstanke om blodcancer vill man oftast ta ett benmärgsprov. Med hjälp av en nål och en spruta kan man ta ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.
Innan undersökningen görs ges lokalbedövning. Det kan kännas obehagligt när läkaren suger ut benmärg, men det tar bara några sekunder.
För diagnostik av vissa sjukdomar krävs ett större prov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi. Då borrar sig läkaren längre in i märgen och får ut en cirka 2 centimeter lång ”korv”.
Proverna analyseras och kan berätta om det finns någon sjukdom i benmärgen.
Benmärgsprov används också ofta för att utvärdera effekten av en given behandling.
Myeloiska maligniteter
De myeloiska blodcancersjukdomarna utgår från de myeloiska systemets celler. Sjukdomarna uppstår alltid i benmärgen.
Till de myeloiska blodcancersjukdomarna hör:
Det finns även några andra mycket ovanliga blodcancersjukdomar i denna grupp.
Lymfatiska maligniteter
Lymfatisk blodcancer utgår från det lymfatiska systemets celler, lymfocyterna. Eftersom lymfocyterna cirkulerar i hela kroppen kan den lymfatiska maligniteten lymfom utgå från alla kroppens vävnader.
Lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter. Här sker också större delen av den normala tillväxten av lymfocyter. Denna vävnad är därför den vanligaste utgångspunkten för lymfom. Vissa lymfatiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen. Hit hör ALL , KLL och myelom.
Till de lymfatiska blodcancersjukdomarna hör:
Läs mer om provsvar