Blodcancer

Diagnoser, symtom och behandling

Diagnoser, symtom och behandling

Varje år drabbas drygt 4000 personer av någon form av blodcancer. Många som hör ordet blodcancer tänker direkt att det handlar om en akut leukemi, men det finns många cancersjukdomar som uppstår i benmärgen, där blodet bildas.

Fakta

  • Myeloiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen.
  • Lymfatisk blodcancer utgår från det lymfatiska systemets celler, lymfocyterna, som finns såväl i lymfkörtlarna som olika organ i kroppen.
  • Ofta vill läkaren ta ett vävnadsprov, en så kallad benmärgsbiopsi för att som det finns någon sjukdom i benmärgen.

En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar.

Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

Vita blodkroppar

De två huvudgrupperna av vita blodkroppar är granulocyter och lymfocyter vilka ingår i immunförsvaret.

Deras uppgift är att känna igen och ta kål på främmande ämnen och inkräktare i vår kropp som virus, bakterier och andra mikroorganismer.

Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka celler i kroppen, till exempel cancerceller.

För att döda virus, bakterier etcetera bildar de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen eller biologiska substanser.

Ofta är det dessa som orsakar de symtom – feber, trötthet med mera – som vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar.

Röda blodkroppar

De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler.

Blodceller i blodomloppet

Kroppen celler behöver det för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna, där den försvinner med utandningen.

Blodplättar

Blodplättarna, trombocyterna är viktiga för blodets förmåga att levra sig så att inte sår leder till allvarliga blödningar.

Hematopoes - utvecklingen av blodkroppar

I benmärgen finns blodbildande stamceller. Dessa kan genom flera mognadssteg bilda alla våra blodkroppar. 

Mognaden av dessa stamceller sker stegvis och beroende på var i mognadsprocessen fel uppstår kan olika blodcancersjukdomar utvecklas.

I det första utvecklingsskedet bestäms om den ursprungliga stamcellen ska bli en myeloisk- eller en lymfatisk stamcell och blodcancersjukdomarna delas därför upp på samma sätt, myeloiska och lymfatiska.

Benmärgsprov

Vid misstanke om blodcancer vill man oftast ta ett benmärgsprov. Med hjälp av en nål och en spruta kan man ta ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.

Innan undersökningen görs ges lokalbedövning. Det kan kännas obehagligt när läkaren suger ut benmärg, men det tar bara några sekunder.

För diagnostik av vissa sjukdomar krävs ett större prov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi. Då borrar sig läkaren längre in i märgen och får ut en cirka 2 centimeter lång ”korv”.

Proverna analyseras och kan berätta om det finns någon sjukdom i benmärgen.

Benmärgsprov används också ofta för att utvärdera effekten av en given behandling.

Myeloiska maligniteter

De myeloiska blodcancersjukdomarna utgår från de myeloiska systemets celler. Sjukdomarna uppstår alltid i benmärgen.

Till de myeloiska blodcancersjukdomarna hör: 

Det finns även några andra mycket ovanliga blodcancersjukdomar i denna grupp.

Lymfatiska maligniteter

Lymfatisk blodcancer utgår från det lymfatiska systemets celler, lymfocyterna.  Eftersom lymfocyterna cirkulerar i hela kroppen kan den lymfatiska maligniteten lymfom utgå från alla kroppens vävnader.

Lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter. Här sker också större delen av den normala tillväxten av lymfocyter. Denna vävnad är därför den vanligaste utgångspunkten för lymfom. Vissa lykfatiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen. Hit hör ALL , KLL och myelom.

Till de lymfatiska blodcancersjukdomarna hör: