Blodcancer är ett samlingsbegrepp för flera olika cancersjukdomar. Huvudtyperna är leukemi, lymfom och myelom. Varje år drabbas drygt 4 000 personer av någon form av blodcancer. 

Granskad av: Jan Samuelsson, docent, överläkare, hematologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Fakta

  • Stamceller i benmärgen utvecklas till antingen myeloiska eller lymfatiska stamceller. Blodcancersjukdomar delas upp på samma sätt: som myeloiska eller lymfatiska.
  • Myeloiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen.
  • Lymfatisk blodcancer startar i lymfocyterna, en sorts vita blodkroppar, som finns både i lymfkörtlarna och i olika organ i kroppen.
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. Illustration: Thomas Krebs

Hur upptäcks blodcancer?

Vid misstanke om blodcancer vill man oftast ta ett benmärgsprov. Med hjälp av en nål och en spruta kan man ta ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Sticket görs oftast på den översta delen av bäckenbenet.

Innan undersökningen ges lokalbedövning. Det kan kännas obehagligt när läkaren suger ut benmärg, men det tar bara några sekunder.

För att kunna ställa diagnos på en del sjukdomar krävs ett större prov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi. Då borrar sig läkaren längre in i märgen och får ut en cirka 2 centimeter lång ”korv”.

Proverna analyseras och kan berätta om det finns någon sjukdom i benmärgen.

Benmärgsprov används också ofta för att utvärdera effekten av en given behandling.

Läs om blodcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om blodcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Så här utvecklas blodcancer

Blodcancer uppstår när något går fel i utvecklingen, eller mognaden, från blodstamceller till färdiga blodkroppar. Här förklarar vi lite mer om blodkropparna och utvecklingen av dem.

Vita blodkroppar

Det finns flera olika grupper av vita blodkroppar. De två huvudgrupperna är granulocyter och lymfocyter som ingår i immunförsvaret.

Deras uppgift är att känna igen och döda främmande ämnen och inkräktare i kroppen, som virus och bakterier.

Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka celler i kroppen, som cancerceller.

För att döda virus och bakterier bildar de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen eller biologiska substanser.

Det är ofta de som orsakar symtom vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar, som feber, trötthet med mera.

Röda blodkroppar

De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler.

Blodceller i blodomloppet

Kroppens celler behöver syre för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna där den försvinner med utandningen.

Blodplättar

Blodplättar, trombocyter, är viktiga för blodets förmåga att levra sig och bilda sårskorpor så att inte sår leder till allvarliga blödningar.

Hematopoes – utvecklingen av blodkroppar

I benmärgen finns blodbildande stamceller. De går igenom flera mognadssteg för att till slut bli en färdig blodkropp. 

Mognaden av de här stamcellerna sker stegvis. Beroende på var i mognadsprocessen det går fel kan olika blodcancersjukdomar utvecklas.

I det första utvecklingsskedet bestäms om den ursprungliga stamcellen ska bli en myeloisk- eller en lymfatisk stamcell och blodcancersjukdomarna delas därför upp på samma sätt, myeloiska och lymfatiska.

Myeloiska maligniteter

De myeloiska blodcancersjukdomarna startar i de myeloiska systemets celler. Sjukdomarna uppstår alltid i benmärgen.

Till de myeloiska blodcancersjukdomarna hör: 

Det finns även några andra mycket ovanliga blodcancersjukdomar i den här gruppen.

Lymfatiska maligniteter

Lymfatisk blodcancer kommer från det lymfatiska systemets celler, lymfocyterna. Eftersom lymfocyterna cirkulerar i hela kroppen kan den lymfatiska maligniteten lymfom  starta i alla kroppens vävnader.

Lymfkörtlarna är den vävnad som har mest lymfocyter. Här sker också större delen av den normala tillväxten av lymfocyter. Den vävnaden är därför den vanligaste utgångspunkten för lymfom.

En del lymfatiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen. Hit hör ALL , KLL och myelom.

Till de lymfatiska blodcancersjukdomarna hör:

Läs mer om provsvar

Statistik om blodcancer

Symtom på leukemi

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.