Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att fler fall upptäcks tidigt. Och på bättre behandlingsmetoder.

Fakta

  • Bröstcancer drabbar oftast medelålders och äldre kvinnor.
  • Medianåldern vid insjuknande är 64 år.
  • Färre än fem procent är under 40 år vid när de får diagnosen.
  • Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer.

Hur vanligt är bröstcancer?

Varje år ställs drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige. Av de är omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser.

Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt. Drygt 60 män i Sverige får varje år denna diagnos. Behandling och prognos för bröstcancer hos män är samma som vid kvinnlig bröstcancer.

Illustation av ett bröst i genomskärning och var det sitter på kroppen.
Bröstet och dess beståndsdelar. Illustration: Thomas Krebs.

Läs mer om statistik för bröstcancer

Symtom på bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.

Andra symtom på bröstcancer kan vara:

  • Knöl i armhålan
  • Förstorat och hårt bröst
  • Hudrodnad och "apelsinhud" på bröstet
  • Indragningar i huden på bröstet
  • Blod eller vätska från bröstvårtan

De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.

Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom.

Illustration av kvinnokropp i tre olika positioner hur man lär känna sina bröst.

Lär känna dina bröst i Bröstskolan

Hur upptäcker man bröstcancer?

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos på bröstcancer brukar tre olika metoder användas för undersökningen: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och finnålspunktion, cytologi.

Ofta behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. I bland ed magnetkamera bli aktuell.

Här får du råd inför läkarbesöken

Fördjupning om undersökningarna:

Klinisk undersökning

Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen.

Mammografi/ultraljud

Mammografiundersökning (bröströntgen) och ibland även ultraljud görs.

På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer.

Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas. I vissa fall, till exempel om kvinnan har mycket täta bröst, kan undersökningen kompletteras med magnetkameraundersökning.

Finnålspunktion/cytologi

Finnålspunktion innebär att man med en särskild spruta suger ut celler från den misstänkta tumören.

Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring.

Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi.

I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation och ta ut en liten bit av bröstet för analys av en patolog i syfte att erhålla en säker diagnos.

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer.

I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna.

Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.

Med en punktion, ett prov, från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet, ER och PR, HER2-status (positiv eller negativ) och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig (Mib eller Ki67).

Olika stadier av bröstcancer

  • Stadium 0 eller cancer in situ, cancer på platsen, innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer. 
  • Stadium I betyder att tumören är upp till två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.
  • I stadium II är tumören mellan två och fem centimeter och det kan finnas cancerceller i armhålans lymfkörtlar.
  • Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller att det finns en omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan.
  • Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser, i andra delar av kroppen.

Med din hjälp kan vi besegra bröstcancer

Stöd cancerforskningen

Behandlingar

Bröstcancer behandlas främst med operation. Det blir dock allt vanligare att man förbehandlar brösttumören med cytostatika med eller utan antikroppar före operation. 

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Cytostatika är ett av flera behandlingsalternativ vid bröstcancer. Foto: Olle Nordell

Andra vanliga behandlingar som oftast ges efter operation är strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. De behandlingarna ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka. 

För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med speciella antikroppar, till exempel Trastuzumab aktuell.

Olika behandlingar vid bröstcancer:

Kirurgi

Den vanligaste operationen i dag innebär att enbart den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort, så kallad bröstbevarande kirurgi och att den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, identifieras och tas bort.

Portvaktakörteln analyseras noggrant och utfallet är vägledande för hur man ska behandla axillen. Detta gör man för för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den bästa behandlingen.

Hela bröstet behöver inte avlägsnas

I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer och flera tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort.

Om en del av bröstet tas bort bör bröstet i de flesta fall strålbehandlas efter operation. Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar.

Operationen tar en timme

Innan operation får du, om det behövs, träffa narkosläkare och genomgå en del rutinundersökningar. Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme.

Plastslang under huden

När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont.

Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska. Detta kallas drän och tas bort efter någon eller några dagar.

Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från att få gå hem direkt till ett par dygn.

Återbesök till kirurgen

Det vanligaste är att man några veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen. Då får man besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören.

Analysen visar om tumören är borttagen med tillräcklig marginal, typ av bröstcancertumör, om det finns tumörceller i borttagna lymfkörtlar, hur snabbt tumörcellerna delar sig, hormonkänslighet, HER2-status (positiv eller negativ) och tumörens malignitetsgrad.

Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan.

Komplikationer efter operation

Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret.

Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen.

För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger.

Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten.

Alla opererade kvinnor skall träffa sjukgymnast som ger tips om lämpliga rörelser.

Lymfödem

Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen.

Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen – särskilt i kombination med strålbehandling – skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.

Får du besvär med lymfödem, kontakta din läkare eller sjukgymnast för behandling och rådgivning.

Se en film om operation av lymfödem

På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du, särskilt om du också har fått strålbehandling mot axillen, en något ökad risk för infektion.

Du bör därför vara uppmärksam om du får sår på handen och/eller armen på den opererade sidan.

Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården.

Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber. Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika.

Vi sentinel-node kirurgi är risken för komplikationer minimal.

Läs mer om lymfödem

Strålbehandling

Syftet med strålbehandlingen är att minska risken för återfall och/eller en ny tumör i bröstet.

Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet.

I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls, ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet.

Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi.

Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt. När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling.

Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige.

Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara känslig och lätt blir bränd.

Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa.

I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.

Om tumören är hormonberoende kan förebyggande antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall.

Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.

Läs mer om sex och cancer

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling.

Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor.

Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen.

Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog.

Tamoxifen är en annan typ av antihormonell behandling som fungerar på ett annat sätt än aromatashämmare. Tamoxifen kan förebygga återfall hos både yngre och äldre kvinnor. Ibland kombineras tamoxifen med en GNRH-analog i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.

Cytostatika

Cytostatika, cellhämmande läkemedel, används mot vissa former av bröstcancer, både för att minska risken för återfall av sjukdomen och för att behandla sjukdom som spridit sig i kroppen.

Cytostatikabehandlingen pågår vanligen i fem månader efter operation. En vanlig cytostatikaregim kallas EC och består av två läkemedel epirubicin och cyklofosfamid. Andra vanliga cytostatika tillhör gruppen taxaner och är ursprungligen utvunna ur idegran. Det finns även andra typer av cytostatika, de flesta ges i form av dropp, eller injektioner, men några är också tablettbehandlingar.

Vanliga biverkningar av cytostatika är illamående, trötthet, håravfall och nedsatt infektionsförsvar. Det finns i dag effektiva läkemedel för att förebygga och behandla illamående. Hur mycket biverkningar man får varierar mellan olika patienter.

I vissa fall vill man även minska tumören med cytostatika så att bröstbevarande kirurgi kan utföras. Man kan också vilja ge förbehandling för att kunna utvärdera effekten av cytostatikan. Indikationerna för förbehandling, neoadjuvant behandling, har ökat på senare tid.

Läs mer om cytostatikabehandling

Monoklonala antikroppar

Om bröstcancertumören är HER2-positiv ges ofta neoadjuvant behandling med cytostatika som alltid ges i kombination med båda antikropparna trastuzumab och pertuzumab. I vissa situationer ges även ett läkemedel som heter Kadcyla och som är en kombination av trastuzumab och ett cytastatikum.

Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor vars tumör är HER2 positiv.

I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika (docetaxel) men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med EC-kurer. Trastuzumabbehandling pågår i de flesta fallen under ett år.

Antikroppen, pertuzumab, har i studier där kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer ingått,  visat sig ha goda resultat i kombination med både cytostatika och trastuzumab.

Många patienter med HER-2-positiv bröstcancer får i dag preoperativ medicinsk behandling där antikropparna är en viktig del.

Bisfosfonatbehandling

Bisfosfonater är en grupp läkemedel som utvecklats för att behandla benskörhet (osteoporos).

Det har visat sig att dessa läkemedel i vissa situationer även kan förebygga allvarliga återfall efter bröstcancer. I sådana fall ges ofta behandling en gång i halvåret under 3 års tid.

Man bör äta tillskott av kalcium och D-vitamin under behandlingsperioden. En "bieffekt" av behandlingen är att man får en skelettstärkande effekt som kan vara bra eftersom eventuell antihormonell behandlingen kan leda till en ökad risk för nedsatt bentäthet. 

Det är viktigt att informera sin tandläkare om bisfosfonatbehandling planeras eller pågår, eftersom det i sällsynta fall kan uppstå komplikationer i käkbenet om man har en infektion i en tandrot eller måste dra ut en tand under pågående behandling.

Bröstprotes och bröstrekonstruktion

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Vänta med att prova ut den protes du ska ha tills operationssåret är helt läkt. 

Innan såret är helt läkt kan du få en tillfällig protes av mjuk vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes.

Om du vill kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion. 

En bröstrekonstruktion kan göras med flera olika metoder och görs oftast i flera omgångar.

Bröstrekonstruktionen påbörjas vanligen något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den dock göras tidigare, även i samband med att bröstet opereras bort.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Hur ser prognosen ut vid bröstcancer?

Hur många överlever egentligen bröstcancer? Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. 

Ökningen av botade beror framför allt på att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier och på förbättrade behandlingsmetoder.

 

Illustration som visar att 8 av tio drabbade överlever bröstcancer.

 

Om tumören spridit sig ut i kroppen ges behandling för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen och lindra symtom. 

Det finns exempel på kvinnor som lever länge även med spridd bröstcancer.

När du funderar över din prognos, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Det kan göra att du blir oroad helt i onödan. Bröstcancer är en individuell sjukdom och det som gäller för dem behöver inte gälla för dig.

Spridd bröstcancer

Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser. Metastaserna sitter oftast i skelett, lever eller lunga. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer.

Aktuella behandlingar kan vara

  • cytostatika
  • antihormoner
  • strålbehandling
  • monoklonala antikroppar
  • CDK 4-6 hämmare
  • immunterapi

Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingar.

Orsaker till bröstcancer

Vad som orsakar bröstcancer är inte helt klarlagt. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika riskfaktorer såsom arvsanlag, hormonbalans och yttre miljöfaktorer. 

Vissa faktorer ökar alltså risken men kan inte ensamma orsaka sjukdomen.

Läs mer om det olika faktorerna: 

Hormonella faktorer

Hormoner anses spela en viktig roll för uppkomsten av bröstcancer. Bröstkörteln står under starkt inflytande av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet. Risken är alltså högre för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för kvinnor vars menstruationer upphör vid hög ålder.

På motsvarande sätt har fullgångna graviditeter en skyddande effekt. Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som tidigt fått barn och för kvinnor som fött många barn.

P-piller och hormonbehandling

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-pillren.

Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår.

För kvinnor med svåra övergångsbesvär är hormonbehandling motiverad, men rekommendationen är att man prövar att sätta ut behandlingen förslagsvis en gång per år med målsättningen att inte ta behandlingen under längre tid än fem år.

Livsstil

Flera olika studier visar att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer. Motion minskar risken. Mammografiskt täta bröst är också en riskfaktor för bröstcancer.

Ärftlighet

Ärftliga faktorer har viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Kvinnor som har en mamma eller syster som har haft bröstcancer har en något högre risk jämfört med andra att själva få sjukdomen.

Om både mamman och en syster haft bröstcancer ökar risken ytterligare. Man har även identifierat ärftliga bröstcancergener som är bakgrunden till några procent av all bröstcancer.

Om det i din släkt finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer så kan du få genetisk rådgivning. Om du vill ha det, be din doktor om en remiss till en mottagning för ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på universitetssjukhusen.

Var ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Om du inte hittat svaren på dina frågor kan du leta vidare under frågor och svar om bröstcancer. 

Bröstcancerförbundet

Bröstcancerförbundet, har ett stort antal medlemmar och föreningar på olika platser i landet. Organisationen har bland annat kontaktverksamhet för kvinnor som nyligen fått sdiagnos. 

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Rosa bandet

Var med och besegra cancer


Köp rosa bandet idag


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.