Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Ungefär 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena vilket främst beror på att fler fall upptäcks tidigt. Och på bättre behandlingsmetoder.

Fakta

  • Bröstcancer drabbar oftast medelålders och äldre kvinnor.
  • Medianåldern vid insjuknande är 64 år.
  • Färre än fem procent är under 40 år vid när de får diagnosen.

Hur vanligt är bröstcancer?

Varje år får fler än 60 000 personer en cancerdiagnos i Sverige varav över 7 500 får bröstcancer. Det betyder att ungefär 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Ungefär 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.

Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt. Drygt 60 män får bröstcancer varje år i Sverige. Behandling och prognos för bröstcancer hos män är samma som vid bröstcancer hos kvinnor.

Illustration av ett bröst
Bröstet och dess beståndsdelar. Illustration: Thomas Krebs.

Läs mer om statistik för bröstcancer

Symtom på bröstcancer

Vanliga symtom på bröstcancer kan vara

  • knöl i bröstet
  • knöl i armhålan
  • förstorat och hårt bröst
  • rodnad i huden och "apelsinhud" på bröstet
  • indragningar i huden på bröstet eller bröstvårtan
  • blod eller vätska från bröstvårtan.

Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.

Det allra vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet, men de flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.

Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom.

Illustration av kvinnokropp i tre olika positioner hur man lär känna sina bröst.

Lär känna dina bröst i Bröstskolan

Hur upptäcker man bröstcancer?

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos på bröstcancer brukar tre olika metoder användas för undersökningen: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och finnålspunktion, cytologi.

Ofta behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. Ibland kan magnetkameraundersökning bli aktuellt.

Här får du råd inför läkarbesöken

Fördjupning om undersökningarna:

Klinisk undersökning

Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen.

Mammografi/ultraljud

Mammografiundersökning (bröströntgen) och ibland även ultraljud görs för att upptäcka eventuell bröstcancer.

På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer.

Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas. I vissa fall, till exempel om kvinnan har mycket täta bröst, kan undersökningen kompletteras med magnetkameraundersökning.

Finnålspunktion/cytologi

Finnålspunktion innebär att man med en särskild spruta suger ut celler från den misstänkta tumören.

Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring.

Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi.

I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation och ta ut en liten bit av bröstet för analys av en patolog i syfte att erhålla en säker diagnos.

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer. Den kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer.

I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna.

Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan. 

Med en punktion – ett prov – från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som

  • Hormonkänslighet – ER (östrogenreceptor) och PR (progesteronreceptor)
  • HER2-status (positiv eller negativ)
  • och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig (Mib eller Ki67).

HER2

HER2 (human epidermal growth factor) är ett protein som kan finnas i större mängd på cancercellernas yta. Det gör att cellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.

Läs mer om HER2-positiv bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer

En trippelnegativ bröstcancer saknar både hormonkänslighet (ER och PR) och HER2.

Trippelnegativ bröstcancer är ofta mer aggressiv och har inte lika många behandlingsalternativ som de andra bröstcancerformerna.

Det beror på att det inte går att använda vare sig hormonell behandling eller HER2-antikroppar.

Läs mer om trippelnegativ bröstcancer

Inflammatorisk bröstcancer

Inflammatorisk bröstcancer uppstår när cancercellerna blockerar lymfkärlen i anslutning till huden. Symtomen förväxlas ofta med en infektion.

Det är betydligt vanligare med infektioner i bröstet än en inflammatorisk bröstcancer. Den cancerformen är ganska ovanlig och drabbar framför allt yngre kvinnor.

Läs mer om inflammatorisk bröstcancer

Vilken bröstcancer är farligast?

Bröstcancer är en sjukdom där det kan skilja sig ganska mycket hur aggressiv den är och hur prognosen ser ut.

Efter analys av hormonkänslighet, närvaro av HER2, malignitetsgrad och tillväxttakt delas bröstcancer upp i:

Luminal A (ungefär 40 % av fallen)

Hormonkänslig, långsam tillväxt, låg malignitetsgrad

Luminal B (35-40 % av fallen)

Hormonkänslig, men lägre andel progesteronreceptorer. Hög tillväxt och hög malignitetsgrad.

HER2-positiv (knappt 15 % av fallen)

Gruppen kan delas upp i de som också är hormonkänsliga eller inte hormonkänsliga.

Trippelnegativ bröstcancer (knappt 10 % av fallen)

Saknar både hormonreceptorer och HER2. 

Prognosen skiljer sig mellan grupperna där Luminal A har bäst prognos och den trippelnegativa cancern har den sämsta.

Tumörstadier vid bröstcancer

  • Stadium 0 eller cancer in situ, cancer på platsen, innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer. 
  • Stadium I betyder att tumören är upp till två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.
  • I stadium II är tumören mellan två och fem centimeter och det kan finnas cancerceller i armhålans lymfkörtlar.
  • Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller att det finns en omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan.
  • Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser, i andra delar av kroppen.

Läs mer om lika tumörstadier

Läs om bröstcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om bröstcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om bröstcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om bröstcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Hur behandlas bröstcancer?

Bröstcancer behandlas främst med operation. Det blir dock allt vanligare att man förbehandlar brösttumören med cytostatika med eller utan antikroppar före operation. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Andra vanliga behandlingar som oftast ges efter operation är strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. De behandlingarna ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka. 

För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med speciella antikroppar, till exempel Trastuzumab aktuell.

Olika behandlingar vid bröstcancer:

Operation av bröstet

Den vanligaste operationen vid bröstcancer i dag innebär att endast den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort. Det kallas bröstbevarande kirurgi där den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, identifieras och tas bort.

Portvaktakörteln analyseras noggrant och utfallet är vägledande för hur man ska behandla axillen. Detta gör man för för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den bästa behandlingen.

Hela bröstet behöver inte avlägsnas

I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer och flera tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort.

Om en del av bröstet tas bort bör bröstet i de flesta fall strålbehandlas efter operation. Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar.

Operationen tar en timme

Innan operation får du, om det behövs, träffa narkosläkare och genomgå en del rutinundersökningar. Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme.

Plastslang under huden

När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont.

Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska. Detta kallas drän och tas bort efter någon eller några dagar.

Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från att få gå hem direkt till ett par dygn.

Återbesök till kirurgen

Det vanligaste är att man några veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen. Då får man besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören.

Analysen visar

  • om tumören är borttagen med tillräcklig marginal
  • typ av bröstcancertumör
  • om det finns tumörceller i borttagna lymfkörtlar
  • hur snabbt tumörcellerna delar sig
  • hormonkänslighet
  • HER2-status (positiv eller negativ)
  • och tumörens malignitetsgrad.

Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan.

Komplikationer efter operation

Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret.

Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen.

För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger.

Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten.

Alla opererade kvinnor skall träffa sjukgymnast som ger tips om lämpliga rörelser.

Lymfödem

Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen.

Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen – särskilt i kombination med strålbehandling – skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.

Får du besvär med lymfödem, kontakta din läkare eller sjukgymnast för behandling och rådgivning.

Se en film om operation av lymfödem

På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du, särskilt om du också har fått strålbehandling mot axillen, en något ökad risk för infektion.

Du bör därför vara uppmärksam om du får sår på handen och/eller armen på den opererade sidan.

Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården.

Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber. Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika.

Vi sentinel-node kirurgi är risken för komplikationer minimal.

Läs mer om lymfödem

Strålbehandling

Syftet med strålbehandlingen är att minska risken för återfall och/eller en ny tumör i bröstet.

Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet.

Eftersom brösten ligger i samma område som hjärtat och lungorna ges ofta andningsstyrdstrålbehandling för att skydda de organen.

I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls, ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet.

Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi.

Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt. När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling.

Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige.

Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara känslig och lätt blir bränd.

Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa.

I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.

Om tumören är hormonberoende kan förebyggande antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall.

Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.

Läs mer om sex och cancer

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling.

Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor.

Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen.

Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog.

Tamoxifen är en annan typ av antihormonell behandling som fungerar på ett annat sätt än aromatashämmare. Tamoxifen kan förebygga återfall hos både yngre och äldre kvinnor. Ibland kombineras tamoxifen med en GNRH-analog i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.

Läs mer om hormonbehandling

Cytostatika

Cytostatika, cellhämmande läkemedel, används mot vissa former av bröstcancer. Både för att minska risken för återfall av sjukdomen och för att behandla sjukdom som spridit sig i kroppen.

Cytostatikabehandlingen pågår vanligen i fem månader efter operation. En vanlig cytostatikaregim kallas EC och består av två läkemedel epirubicin och cyklofosfamid.

Andra vanliga cytostatika tillhör gruppen taxaner och är ursprungligen utvunna ur idegran. Det finns även andra typer av cytostatika, de flesta ges i form av dropp, eller injektioner, men några är också tablettbehandlingar.

Vanliga biverkningar av cytostatika är illamående, trötthet, håravfall och nedsatt infektionsförsvar. Det finns i dag effektiva läkemedel för att förebygga och behandla illamående. Hur mycket biverkningar man får varierar mellan olika patienter.

I vissa fall vill man även minska tumören med cytostatika så att bröstbevarande kirurgi kan utföras.

Man kan också vilja ge förbehandling för att kunna utvärdera effekten av cytostatikan. Indikationerna för förbehandling, neoadjuvant behandling, har ökat på senare tid.

Läs mer om cytostatikabehandling

Monoklonala antikroppar

Om bröstcancertumören är HER2-positiv ges ofta neoadjuvant behandling med cytostatika som alltid ges i kombination med båda antikropparna trastuzumab och pertuzumab. I vissa situationer ges även ett läkemedel som heter Kadcyla och som är en kombination av trastuzumab och ett cytastatikum.

Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor vars tumör är HER2 positiv.

I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika (docetaxel) men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med EC-kurer. Trastuzumabbehandling pågår i de flesta fallen under ett år.

Antikroppen, pertuzumab, har i studier där kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer ingått,  visat sig ha goda resultat i kombination med både cytostatika och trastuzumab.

Många patienter med HER-2-positiv bröstcancer får i dag preoperativ medicinsk behandling där antikropparna är en viktig del.

Skelettstärkande behandling

Bisfosfonater är en grupp läkemedel som utvecklats för att behandla benskörhet (osteoporos).

Det har visat sig att dessa läkemedel i vissa situationer även kan förebygga allvarliga återfall efter bröstcancer. I sådana fall ges ofta behandling en gång i halvåret under 3 års tid.

Man bör äta tillskott av kalcium och D-vitamin under behandlingsperioden. En "bieffekt" av behandlingen är att man får en skelettstärkande effekt som kan vara bra eftersom eventuell antihormonell behandlingen kan leda till en ökad risk för nedsatt bentäthet. 

Det är viktigt att informera sin tandläkare om bisfosfonatbehandling planeras eller pågår, eftersom det i sällsynta fall kan uppstå komplikationer i käkbenet om man har en infektion i en tandrot eller måste dra ut en tand under pågående behandling.

Bröstprotes och bröstrekonstruktion

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Vänta med att prova ut den protes du ska ha tills operationssåret är helt läkt. 

Innan såret är helt läkt kan du få en tillfällig protes av mjuk vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.

Om du vill kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion. 

En bröstrekonstruktion kan göras med flera olika metoder och görs oftast i flera omgångar.

Bröstrekonstruktionen påbörjas vanligen något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den dock göras tidigare, även i samband med att bröstet opereras bort.

Läs mer om bröstrekonstruktion

Rehabilitering vid bröstcancer

Redan när du fått besked om att du har bröstcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Hur ser prognosen ut vid bröstcancer?

Hur många överlever egentligen bröstcancer? Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. 

Ökningen av botade beror framför allt på att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier och på förbättrade behandlingsmetoder.

Illustration överlevnad bröstcancer

Om tumören spridit sig ut i kroppen ges behandling för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen och lindra symtom. 

Det finns exempel på kvinnor som lever länge även med spridd bröstcancer.

När du funderar över din prognos, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Det kan göra att du blir oroad helt i onödan. Bröstcancer är en individuell sjukdom och det som gäller för dem behöver inte gälla för dig.

Relativ överlevnad över tid

Bröstcancer kvinnor relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980 - 2015. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Läs mer om överlevnad och annan statistik för bröstcancer

Spridd bröstcancer

Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser. Metastaserna sitter oftast i skelett, lever eller lunga. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer.

Aktuella behandlingar kan vara

  • cytostatika
  • antihormoner
  • strålbehandling
  • monoklonala antikroppar
  • CDK 4-6 hämmare
  • immunterapi

Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingar.

Orsaker till bröstcancer

Vad som orsakar bröstcancer är inte helt klarlagt. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika riskfaktorer såsom arvsanlag, hormonbalans och yttre miljöfaktorer. 

Vissa faktorer ökar alltså risken men kan inte ensamma orsaka sjukdomen.

Hormonella faktorer

Hormoner anses spela en viktig roll för uppkomsten av bröstcancer. Bröstkörteln står under starkt inflytande av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet. Risken är alltså högre för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för kvinnor vars menstruationer upphör vid hög ålder.

På motsvarande sätt har fullgångna graviditeter en skyddande effekt. Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som tidigt fått barn och för kvinnor som fött många barn.

P-piller och hormonbehandling

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-pillren.

Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår.

För kvinnor med svåra övergångsbesvär är hormonbehandling motiverad, men rekommendationen är att man prövar att sätta ut behandlingen förslagsvis en gång per år med målsättningen att inte ta behandlingen under längre tid än fem år.

Levnadsvanor

Flera olika studier visar att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer. Motion minskar risken. Mammografiskt täta bröst är också en riskfaktor för bröstcancer.

Ärftlighet

Ärftliga faktorer har viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Kvinnor som har en mamma eller syster som har haft bröstcancer har en något högre risk jämfört med andra att själva få sjukdomen.

Om både mamman och en syster haft bröstcancer ökar risken ytterligare. Man har även identifierat ärftliga bröstcancergener som är bakgrunden till några procent av all bröstcancer.

Om det i din släkt finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer så kan du få genetisk rådgivning. Om du vill ha det, be din doktor om en remiss till en mottagning för ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på universitetssjukhusen.

Täta bröst – vad betyder det?

Täta bröst är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer, men också en riskfaktor för återfall. Omkring 40 procent av kvinnorna i Sverige mellan 40-74 år har täta bröst och 10 procent har mycket täta bröst.

De med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de med liten täthet.

Mängden bröstkörtelvävnad i förhållande till fett avgör hur täta brösten är. Täta bröst gör det svårare att upptäcka eventuella tumörer med hjälp av mammografi. Körtelvävnaden ger samma vita färg på röntgenbilden som tumörer.

Fettvävnad ses som svarta områden på en mammografibild och gör att tumörer lättare kan upptäckas.

Yngre kvinnor har ofta täta bröst. I samband med klimakteriet brukar delar av bröstkörtelvävnaden och bindväven hos de flesta, men inte hos alla, omvandlas till fett. Även graviditeter och amning kan göra brösten mindre täta.

Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst utan det är någonting som syns på mammografibilden.

Det pågår forskning kring vilken metod som är bäst för att undersöka kvinnor med täta bröst och utvärdera eventuella förändringar i täthet.

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Vanliga frågor och svar om bröstcancer

Vi har samlat vanliga frågor och svar om bröstcancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är och hur behandlingen går till.

Frågor och svar om bröstcancer

Bröstcancerförbundet

Bröstcancerförbundet, har ett stort antal medlemmar och föreningar på olika platser i landet. Organisationen har bland annat kontaktverksamhet för kvinnor som nyligen fått diagnos. 

Läs mer hos Bröstcancerförbundet

Podcasts om bröstcancer

Mor och dotter – Vad händer när två i samma familj får cancer?

Nya bröst – Vad händer, och hur känns det, att få nya bröst efter en bröstcanceroperation?

Beskedet: Payman befinner sig mitt i livet när hon får beskedet: bröstcancer.

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Fråga Cancerlinjen om bröstcancer

Får man gå på mammografi fast man är under 30 år?

Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor från 40 års ålder. Om man upplever ev förändring i bröstet i en ålder under 40 avgör vården om en mammografi ska genomföras. 

Min mormor och mamma har haft bröstcancer. Är risken stor att jag får det?

Bröstcancer orsakas av ett komplicerat samspel mellan många olika riskfaktorer som genetik, hormonor och miljö. Hur stor din risk att drabbas är går inte att veta. Om din mamma och din mormor drabbades av bröstcancer i ung ålder kan misstankar om ärftlig bröstcancer stärkas. 

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.