Bröstcancer

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom - cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att allt fler fall upptäcks tidigt, och på att behandlingsmetoderna blivit bättre.

Fakta

  • Medianåldern för insjuknande är 64 år. Färre än fem procent är under 40 år
  • Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer
  • Drygt ett 60-tal män i Sverige får varje år denna diagnos

Bröstcancer drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor. Medianåldern för insjuknande är 64 år. Färre än fem procent är under 40 år.

Hur många får bröstcancer?

Totalt ställs omkring drygt 61 000 cancerdiagnoser varje år i Sverige. Av dessa är omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, som därmed är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Män kan också få bröstcancer även om det är ovanligt. Drygt ett 60-tal män i Sverige får varje år denna diagnos. Behandling och prognos är desamma som vid kvinnlig bröstcancer.

Här får du råd inför läkarbesöken

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer.

I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna.

Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.

Med en punktion från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet, ER och PR, HER2-status (positiv eller negativ) och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig (Mib eller Ki67).

Illustation av ett bröst i genomskärning och var det sitter på kroppen.
Bröstet och dess beståndsdelar. Illustration: Thomas Krebs.

Läs mer om vad cancer är

Symtom på bröstcancer

Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom. Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet.

Andra symtom kan vara:

  • Knöl i armhålan
  • Förstorat och hårt bröst
  • Hudrodnad och "apelsinhud"
  • Indragningar i huden
  • Blod eller vätska från bröstvårtan.

Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan har oftast helt normala hormonella orsaker.

Illustration av kvinnokropp i tre olika positioner hur man lär känna sina bröst.

Lär känna dina bröst i Bröstskolan

Hur upptäcker man bröstcancer?

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos brukar man kombinera tre olika metoder: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och finnålspunktion, cytologi.

Ibland behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. I enstaka fall kan undersökning med magnetkamera bli aktuell.

Fördjupning om undersökningarna:

Klinisk undersökning

Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen.

Mammografi/ultraljud

Mammografiundersökning (bröströntgen) och ibland även ultraljud görs. På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer. Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas.

Finnålspunktion/cytologi

Finnålspunktion innebär att man med en särskild spruta suger ut celler från den misstänkta tumören. Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring.

Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi. I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation och ta ut en liten bit av bröstet för analys av en patolog i syfte att erhålla en säker diagnos.

Olika stadier av bröstcancer

  • Stadium 0 eller cancer in situ, cancer på platsen, innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.
  • Stadium I innebär att tumören är mindre än två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.
  • I stadium II är tumören två till fem centimeter och det kan finnas cancerceller i armhålans lymfkörtlar.
  • Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller att en mer omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan finns.
  • Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser, i andra delar av kroppen.

Behandling

Bröstcancer behandlas främst med operation. Det blir dock allt vanligare att man förbehandlar brösttumören med cytostatika med eller utan antikroppar före operation. 

Andra vanliga behandlingar är strålbehandling, hormonell behandling och cytostatikabehandling som ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka. 

För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med trastuzumab oftast aktuell.

Olika behandlingar vid bröstcancer:

Kirurgi

Den vanligaste operationen i dag innebär att enbart den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort, så kallad bröstbevarande kirurgi och att den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, identifieras och tas bort.

Om det finns tumörceller i portvaktskörteln så avlägsnas ytterligare cirka tio av de lymfkörtlar som finns i armhålan. Detta gör man för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den mest optimala behandlingen.

I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer och flera tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort.

Om en del av bröstet tas bort bör bröstet strålbehandlas efter operation. Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar.

Innan operation får du träffa narkosläkare och genomgå en del rutinundersökningar, till exempel hjärtundersökning (EKG) och ibland även hjärt-och lungröntgen. Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme.

När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont. Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska. Detta kallas drän och tas bort efter några dagar.

Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från ett till ett par dygn.

Det vanligaste är att man ett par veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen. Besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören kan dock dröja ytterligare några veckor.

Analysen visar om tumören är borttagen med god marginal, typ av bröstcancertumör, om det finns tumörceller i borttagna lymfkörtlar, hur snabbt tumörcellerna delar sig, hormonkänslighet, HER2-status (positiv eller negativ) och tumörens malignitetsgrad.

Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan.

Komplikationer efter operation

Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret. Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen.

För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger.

Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten. Alla opererade kvinnor skall träffa sjukgymnast som ger tips om lämpliga rörelser.

Lymfödem

Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen.

Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen – särskilt i kombination med strålbehandling – skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.

Får du besvär med lymfödem, kontakta din läkare eller sjukgymnast för behandling och rådgivning.

Se en film om operation av lymfödem

På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du en ökad risk för infektion. Du bör därför vara uppmärksam om du får sår på handen och/eller armen på den opererade sidan.

Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården. Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber. Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika.

Läs mer om lymfödem

Strålbehandling

Syftet med strålbehandlingen är att minska risken för återfall och/eller en ny tumör i bröstet. Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet.

I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls, ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet. Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi.

Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt. När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling. Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige.

Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara mycket känslig och lätt blir bränd.

Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa. I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.

Om tumören är hormonberoende kan antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall. Biverkningarna av sådana läkemedel brukar vara lindriga. Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.

Läs mer om sex och cancer

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling. Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor i stället för de som blockerar östrogenets effekt. Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen.

Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog. GNRH-analog kan också kombineras med tamoxifen i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.

Cytostatika

Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa. I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.

Om tumören är hormonberoende kan antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall. Biverkningarna av sådana läkemedel brukar vara lindriga. Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling. Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor i stället för de som blockerar östrogenets effekt. Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen.

Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog. GNRH-analog kan också kombineras med tamoxifen i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.

Läs mer om cytostatikabehandling

Monoklonala antikroppar

Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor vars tumör är HER2 positiv. I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika (docetaxel) men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med EC-kurer. Trastuzumabbehandling pågår i de flesta fallen under ett år.

Det finns en nyare monoklonal antikropp, pertuzumab, som i studier där kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer ingått har visat goda resultat i kombination med både cytostatika och trastuzumab.

Kvinna på mammografiundersökning framför en röntgenapparat.
Under sent 1970-tal inleds svenska mammografiscreeningstudier. Foto: Melker Dahlstrand

Genombrott inom bröstcancerforskning

Tack vare stora forskningsframsteg lever 85 procent av de som fått bröstcancer tio år efter insjuknande. Här kan du se pågående forskningsprojekt

Forskning steg för steg

Bröstprotes och bröstrekonstruktion

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Vänta med att prova ut den definitiva protesen tills operationssåret är helt läkt. 

Under tiden kan du få en tillfällig protes av vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes.

Om du så önskar kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion. 

En sådan operation görs ofta i flera omgångar. Bröstrekonstruktion kan göras med flera olika metoder.

Bröstrekonstruktionen påbörjas vanligen något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den dock göras tidigare, även i samband med att bröstet opereras bort.

Hur ser prognosen ut?

Hur många överlever egentligen bröstcancer? Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. 

Detta beror framför allt på att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier samt på förbättrade behandlingsmetoder.

 

Illustration som visar att 8 av tio drabbade överlever bröstcancer.

 

Om tumören spridit sig ut i kroppen ges behandling för att försöka bromsa upp sjukdomsutvecklingen och lindra symtom. 

Det finns exempel på kvinnor som lever länge även med avancerad, spridd bröstcancer.

När du funderar över din prognos, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Det kan göra att du blir oroad helt i onödan. Bröstcancer är en individuell sjukdom och det som gäller för dem behöver inte gälla för dig.

Spridd bröstcancer

Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser. Metastaserna sitter oftast i skelett, lever eller lunga. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer.

Aktuella behandlingar kan vara

  • cytostatika
  • antihormoner
  • strålbehandling
  • monoklonala antikroppar.

Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingsregimer.

Orsaker till bröstcancer

Vad som orsakar bröstcancer är inte klarlagt. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika riskfaktorer såsom arvsanlag, hormonbalans och yttre miljöfaktorer. 

Vissa faktorer ökar alltså risken men kan inte ensamma orsaka sjukdomen. Läs mer om det olika faktorerna: 

Hormonella faktorer

Hormonella faktorer anses spela en viktig roll för uppkomsten av bröstcancer. Bröstkörteln står under starkt inflytande av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet. Risken är alltså högre för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för kvinnor vars menstruationer upphör vid hög ålder.

På motsvarande sätt anses fullgångna graviditeter ha en skyddande effekt. Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som tidigt fått barn och för kvinnor som fött många barn.

P-piller och hormonbehandling

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-pillren.

Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår.

För kvinnor med svåra övergångsbesvär är hormonbehandling motiverad, men rekommendationen är att man prövar att sätta ut behandlingen förslagsvis en gång per år.

Livsstil

Flera olika studier har visat att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer och att motion har gynnsam verkan och minskar risken. Mammografiskt täta bröst är en riskfaktor för bröstcancer.

Ärftlighet

Ärftliga faktorer har viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Kvinnor som har en mor eller syster som haft bröstcancer har dubbelt så stor risk att själva få sjukdomen. Om både modern och en syster haft bröstcancer ökar risken ytterligare. Forskare har identifierat speciella bröstcancergener som orsak till några procent av all bröstcancer.

Om det i din släkt finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer så kan du få genetisk rådgivning. Om du vill det, be din doktor om en remiss till en mottagning för ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på universitetssjukhusen.

Vart ska jag vända mig?

Om du inte hittat svaren på dina frågor kan du leta vidare under frågor och svar om bröstcancer. 

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen (f.d. informations- och stödlinjen). Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att fylla i vårt formulär. Samtalen är kostnadsfria. 

Läs mer om Cancerlinjen

Bröstcancerförbundet, har ett stort antal medlemmar och föreningar på olika platser i landet. Organisationen har bland annat kontaktverksamhet för kvinnor som nyligen fått diagnos. 

Läs mer på Bröstcancerförbundet

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har en cancersjukdom är svårt - även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.

En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig.

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför kvinnan står en man och en kvinna i sjukhuskläder och lyssnar fokuserat.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Vitt hjärta på rosa bakgrund som symboliserar Rosa Bandet-kampanjen.
Under oktober färgas hela Sverige rosa av Cancerfondens kampanj Rosa Bandet.

Rosa bandet

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj genomförs under oktober varje år med syfte att finansiera cancerforskning, sprida kunskap och bedriva påverkansarbete. Tillsammans kan vi besegra cancer!

Läs mer om Rosa bandet