Basalcellscancer är en mycket vanlig tumörtyp som ibland också kallas basaliom. Risken att drabbas av basalcellscancer före 40 års ålder är låg men ökar när man blir äldre. Den uppstår oftast i ansiktet och näsan är ett vanligt ställe att få sjukdomen på.

Granskad av: Jan Lapins, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset

Fakta

  • Basalcellscancer kan börja som en liten finneliknande knottra.
  • Basalcellscancer är inte livshotande. 
  • Vid utbredd basaliom kan strålbehandling vara ett alternativ.

Vad är basalcellscancer (basaliom)?

Basalcellscancer (basaliom) är den vanligaste typen av hudcancer. Basalcellscancer utvecklas när ett fel i en basalcell uppstår som gör att cellen börjar dela sig okontrollerat och med tiden bildar en tumör.

Basalcellscancer växer långsamt och sprider sig nästan aldrig till andra delar av kroppen via dottertumörer, metastaser. Det gör att i stort sett alla som får sjukdomen kan botas.

Basalcellscancer är typ av hudcancer
Basalcellscancer uppstår i basalcellslagret. Hudens tre lager kallas överhuden, läderhuden och underhuden. Överhudens yttersta lager kallas hornlagret och det understa basalcellslagret. I läderhuden finns blodkärl, hårsäckar, svettkörtlar och nerver. Underhuden består mest av fett. Illustration: Thomas Krebs

Basalcellscancer bildas i epitelet, som är ett skyddande lager av celler i hudens yta och slemhinnor. Som namnet antyder ligger de i basallagret, som är den nedersta delen av epitelet.  Basallagret fungerar som en gräns mellan epitelet och den underliggande bindväven.

Varje år upptäcks fler än 50 000 fall av basalcellscancer, ungefär lika många hos män som hos kvinnor.

Det finns tre olika typer av basalcellscancer:

• ytlig basalcellscancer

• knutformad eller nodulär basalcellscancer

• aggressiv basalcellscancer. 

Se bilder på basalcellscancer

Här kan du läsa mer om hudförändringar

Symtom på basalcellscancer (basaliom)

Symtom på basalcellcancer kan vara en rodnad och lätt upphöjd fläck med små sår och sårskorpor som liknar eksem. Det kan också vara ett sår som inte läker eller som återkommer. Ansiktet är det vanligaste stället att få basaliom där näsan är en särskilt utsatt plats.

Symtom på basalcellscancer (basaliom) är

  • liten finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad
  • fast och glansig knottra som lätt blir sårig
  • fast liten rodnad på eller i huden
  • blek förhårdnad i huden som är formad som en knapp
  • litet sår som läker men återkommer på samma ställe för att efter ett tag bli ett sår som inte läker.

Symtomen behöver inte bero på cancer.

Hur upptäcker man basalcellscancer (basaliom)?

För att kunna ställa diagnosen basalcellscancer tittar läkaren på hudförändringen med ett dermatoskop och känner på den.

Se hur en hudundersökning går till för att upptäcka basalcellscancer och andra former av hudcancer, och några av de vanligaste behandlingarna vid hudförändringar.

Ofta kan läkaren komma nära en diagnos baserat på symtom och utseende. Men det är först med hjälp av biopsi som diagnosen kan säkerställas. 

En biopsi innebär att man tar ett vävnadsprov av själva tumören och undersöker det i mikroskop. Provet tas med nål, kniv eller tång. Det är inte smärtsamt och utförs vanligtvis utan lokalbedövning.

 
Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Olika former av basalcellscancer (basaliom)

Ytlig basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer ser ut som en rodnad. Den kan likna en eksemfläck men försvinner inte även om du smörjer den.

Den här cancerformen är vanligast på bröstet, ryggen, eller armar och ben men kan också sitta i ansiktet.

Knutformad basalcellscancer (nodulär)

Knutformad, eller nodulär basalcellscancer, växer djupare ner i huden. Tumören ser ut som en tydligt avgränsad knuta och kan ha samma färg som huden eller vara svagt röd och lite genomskinlig med små blodkärl i. Den är ibland sårig.

Tumören sitter oftast i ansiktet, på huvudet eller halsen, men kan också sitta på överkroppen.

Aggressiv basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer växer djupare och är svårare att avgränsa. Tumören kan vara en lätt upphöjd och knottrig, rodnad fläck. Men den kan också vara platt, vitskimrande, hård och likna ett ärr.

Det är vanligast att cancertumören sitter i ansiktet, runt ögonen, öronen eller näsan.

Hur behandlas basalcellscancer (basaliom)?

Kirurgi

Den vanligaste behandlingen vid basalcellscancer är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys.

Om hela tumören inte tagits bort måste operationen ibland upprepas.

Hudförändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt (vilket det oftast gör) kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.

Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.

Vid basaliom i ansiktet som är svåra att komma åt kan en operationsmetod som kallas för Mohs mikrografisk kirurgi användas. Då undersöks vävnadsprover redan under själva operationen för att vara säker på att tumören har tagits bort ordentligt.

Den vanligaste behandlingen vid basalcellscancer är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys.

Skrapning, bränning och frysbehandling

Små och ytliga basaliom kan ofta åtgärdas med ett ytligt ingrepp, som skrapning, bränning eller frysbehandling. Innan skrapning och bränning ges lokalbedövning.

Bränning sker med ett instrument med elström. Vid frysning används flytande kväve som sprutas på tumören. Det kan ta upp till fyra veckor för såret att läka efter de här behandlingarna.

Fotodynamisk terapi, PDT

Fotodynamisk terapi, PDT, innebär att man först smörjer in tumören med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga för att sen behandla med ett speciellt ljus i ungefär tio minuter.

Behandlingen behöver upprepas efter en till två veckor.

Efter varje behandling blir hudområdet rött och sårigt. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar. Behandlingen kan göra ont, men du kan få hjälp med att lindra smärtan.

Immunstärkande salva

Om basalcellscancern är ytlig kan man använda en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancercellerna. Behandlingen pågår i cirka sex veckor.

De sår som uppstår läker vanligtvis efter tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.

Strålbehandling

Strålbehandling kan vara ett alternativ vid utbredd basalcellscancer där operationen blir mycket omfattande eller där man inte lyckats ta bort hela tumören. Strålningen ges då i mindre doser vid en rad tillfällen. 

Basalcellscancer inte livshotande

Det kan hända att basaliom kommer tillbaka och behöver behandlas igen, men det är extremt sällsynt med spridning utanför den ursprungliga platsen.

Eftersom basaliom inte är livshotande är ofta det största problemet för den som drabbats besvärliga ingrepp och ibland missprydande ärr.

Trötthet och basaliom

Många undrar om det finns en koppling mellan trötthet och basaliom, men trötthet är inte ett symtom på basaliom eller behandlingen av sjukdomen.

Orsaker till basalcellscancer

Den största orsaken till basalcellscancer är att huden har utsatts för solens UV-strålar.

Både de som under lång tid har exponerat huden för sol och de som under återkommande solsemestrar har ägnat sig åt tillfälligt, intensivt solande ökar sin risk för att drabbas.

Hög ålder är en riskfaktor eftersom den äldre huden har utsatts för solljus under längre tid.

Personer med solkänslig hud, ljushåriga med ljus ögonfärg, har högre risk att utveckla basaliom.

Prognos för basalcellscancer (basaliom)

Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla som får diagnosen botas. Men det kan hända att sjukdomen kommer tillbaka på samma plats som tidigare eller uppstår som en ny tumör någon annanstans på kroppen. Då görs en ny behandling.

Om du behöver gå på efterkontroller varierar beroende på typ av cancertumör, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud.

Det är alltid bra om du själv tittar på din hud och söker vård igen om du upptäcker nya hudförändringar.

Rehabilitering vid basalcellscancer (basaliom)

Redan när du fått besked om att du har basalcellscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Boka tid hos vårdcentralen om du upptäcker en ny hudfläck eller en fläck som blivit större och kanske även har ändrat färg eller form. Hudfläckar som kliar eller är såriga ska också undersökas av läkare.

Hitta vårdcentral på 1177.se

Vanliga frågor och svar om födelsemärken

Lyssna på vårt podcastavsnitt om hudcancer

Podden Glöd: Jag insåg att det här kan ju bli väldigt stort – med cancerforskaren Göran Jönsson

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Stötta livsviktig cancerforskning


Ge en rosa gåva

Ge företagsgåva


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.