Fakta
- Basalcellscancer kan börja som en liten finneliknande knottra.
- Basalcellscancer är inte livshotande.
- Vid utbredd basaliom kan strålbehandling vara ett alternativ.
Basalcellscancer är en mycket vanlig tumörtyp som ibland också kallas basaliom. Risken att drabbas av basalcellscancer före 40 års ålder är låg men ökar när man blir äldre. Den uppstår oftast i ansiktet, där näsan är ett vanligt ställe.
Basalcellscancer (basaliom) är vanlig typ av hudcancer som växer långsamt. Varje år upptäcks mer än 50 000 fall, ungefär lika många hos män som hos kvinnor.
Det finns tre olika typer av basalcellscancer: Ytlig basalcellscancer, knutformad, eller nodulär basalcellscancer och aggressiv basalcellscancer.
Basalcellscancer ger nästan aldrig metastaser. Därför kan i princip alla patienter botas.
Basalcellscancer registreras sedan 2004 i Cancerregistret men inkluderas inte i den "vanliga" cancerstatistiken.
Här kan du läsa mer om hudförändringar
Symtom på basalcellscancer (basaliom) kan börja som
Symtomen behöver inte bero på cancer.
För att kunna ställa diagnosen basalcellscancer tittar och känner en läkare på hudförändringen. Ofta kan läkaren komma nära en diagnos baserat på symtom och utseende. Men det är först med hjälp av biopsi som diagnosen kan säkerställas.
En biopsi innebär att man tar ett vävnadsprov av själva tumören och undersöker det i mikroskop. Provet tas med nål, kniv eller tång. Det är inte smärtsamt och utförs i regel utan lokalbedövning.
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Ytlig basalcellscancer ser ut som en rodnad och kan likna en eksemfläck fast den försvinner inte trots att du smörjer den. Denna form är vanligast på bröstet, ryggen, eller armar och ben men kan också sitta i ansiktet.
Knutformad, eller nodulär, basalcellscancer växer djupare ner i huden. Den ser ut som en tydligt avgränsad knuta som kan ha samma färg som huden eller vara svagt röd och lite genomskinlig med små blodkärl i och är ibland sårig.
Tumören sitter oftast i ansiktet, huvudet eller på halsen, men kan också sitta på överkroppen.
Aggressiv basalcellscancer växer djupare och är svårare att avgränsa. Tumören kan vara lätt upphöjd och knottrig, rodnad fläck eller platt, vitskimrande, hård och likna ett ärr. Det är vanligast att cancertumören sitter i ansiktet, runt ögonen, öronen eller näsan.
Den vanligaste behandlingen är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys. Operationen måste ibland upprepas om inte hela tumören är borttagen.
Hudförändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt (vilket det oftast gör) kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.
Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.
Vid särskilt svåråtkomliga basaliom i ansiktet kan en operationsmetod som kallas för Mohs mikrografisk kirurgi användas där vävnadsprover undersöks redan under själva operationen.
Små och ytliga basaliom kan också ofta åtgärdas med ett ytligt ingrepp som till exempel skrapning, bränning eller frysbehandling. Innan skrapning och bränning utförs ges lokalbedövning.
Bränning sker med ett instrument med elström och vid frysning används flytande kväve som sprutas på tumören. Det kan ta upp till fyra veckor för såret att läka efter dessa behandlingar.
Efter att ha smort in tumören med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga behandlas du med ett speciellt ljus i cirka tio minuter. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor.
Efter varje behandling blir hudområdet rött och sårigt. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar. Behandlingen kan göra ont, men du kan få hjälp med att lindra smärtan.
Om basalcellscancern är ytlig kan man använda en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancercellerna. Behandlingen pågår i cirka sex veckor. De sår som uppstår läker vanligen efter tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.
Vid utbredd basalcellscancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller där man inte lyckats ta bort hela tumören, kan strålbehandling vara ett alternativ. Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen.
Det kan hända att basaliom återkommer och behöver behandlas igen, men det är extremt sällsynt med spridning utanför den ursprungliga platsen.
Eftersom basaliom inte är livshotande är det största problemet för patienten besvärliga ingrepp och ibland missprydande ärr.
Den viktigaste orsaken till basalcellscancer är att huden har exponerats för solens UV-strålar.
Både de som under lång tid har utsatt huden för sol och de som under frekventa solsemestrar har ägnat sig åt tillfälligt, intensivt solande ökar sin risk för att drabbas.
Hög ålder är en riskfaktor eftersom den äldre huden har utsatts för solljus under längre tid.
Personer med solkänslig hud, ljushåriga med ljus ögonfärg, har högre risk att utveckla basaliom.
Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas. Men det kan hända att sjukdomen återkommer på samma plats som tidigare eller uppstår som en ny tumör på någon annan plats på kroppen. Då görs en ny behandling.
Om du behöver gå på efterkontroller varierar beroende på typ av cancertumör, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud.
Det är alltid bra om du själv tittar på din hud och söker vård igen om du upptäcker nya hudförändringar.
Läs mer om cancer i huden:
Redan när du fått besked om att du har basalcellscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.