Fakta
- Prostatacancer i tidigt skede brukar inte ge några symtom.
- Prostatacancer drabbar framför allt äldre män.
- Sjukdomen är ovanlig före 50-årsåldern.
Allt om Rosa Bandet
Prostatacancer
Hitta rätt direkt
- Vad är prostatacancer?
- Symtom på prostatacancer
- Hur upptäcker man prostatacancer?
- Utredning efter diagnos
- Sjukdomsförlopp
- Hur behandlas prostatacancer?
- Behandling vid tidig prostatacancer
- Hur vanligt är prostatacancer?
- Hur ser prognosen ut vid prostatacancer?
- Orsaker till prostatacancer
- Att leva med prostatacancer
- Rehabilitering vid prostatacancer
- Efterkontroll
- Vanliga frågor & svar
- Vart kan jag vända mig?
- Artiklar om prostatacancer
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män. Cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 år vid diagnos.
Granskad av: Ola Bratt, professor i urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Personliga berättelser & artiklar
Vad är prostatacancer?
Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostatan, oftast i den yttre delen av körteln.
Det kan dröja många år innan cancertumören trycker så mycket på urinröret att det ger problem med att kissa.
Numera har de flesta män som får diagnosen prostatacancer inga symtom alls – de har fått sin diagnos efter att ha lämnat ”prostatablodprovet” PSA.
Symtom på prostatacancer
Vanliga symtom på prostatacancer är
- att vara kissnödig ofta
- problem att kissa
- svag urinstråle
- blod i urinen
- smärtor i ryggen eller höfterna
- blodbrist
- svullna ben.
Att behöva kissa ofta och svag urinstråle
I senare stadier kan prostatacancer ge samma symtom som den godartade prostataförstoringen, det vill säga svag urinstråle, svårt att "komma igång" och tätt behov av att behöva kissa oftare.
Det finns inget samband mellan godartad prostataförstoring och prostatacancer. Det är två helt olika sjukdomar. Samma person kan ha båda samtidigt.
Läs mer om godartad och elakartad tumör
Blod i urinen
Om symtomen beror på cancer brukar de utvecklas snabbare, ofta under ett år eller två. Det kan också komma blod i urinen; detta är ett symtom vars orsak alltid ska utredas.
Smärtor i ryggen eller höfterna
Ibland ger prostatacancer symtom först när den spridit sig utanför prostatakörteln. Vanligaste symtomet är då smärtor i ryggen eller höfterna på grund av spridning till skelettet.
Blodbrist, bensvullnad
Viktminskning, trötthet, blodbrist eller bensvullnad kan någon gång vara de första tecknen på prostatacancer.
Sådana symtom kan förstås också ha många andra orsaker. Gå till en läkare och undersök dig, om du har symptom.
Hur upptäcker man prostatacancer?
De vanligaste undersökningarna för att upptäcka prostatacancer är
- PSA-prov
- magnetkamera
- biopsi.
PSA-prov
Den vanligaste orsaken till att en man i Sverige får diagnosen prostatacancer är inte symtom, utan utredning av förhöjda värden av blodprovet PSA, prostataspecifikt antigen.
- PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln och som finns i hög koncentration i sädesvätskan. Normalt finns också små mängder PSA i blodet.
- PSA-värdet i blodet blir högre med ökad ålder och vid prostatasjukdomar, till exempel inflammation, godartad förstoring och prostatacancer.
- PSA-test kan användas vid hälsokontroller för att hitta tidig prostatacancer. Det finns både för- och nackdelar med detta.
Magnetkamera
Det första steget för män med måttligt höga PSA-värden är oftast en magnetkameraundersökning av prostatan.
Om MR inte visar någon misstänkt cancer i prostatan behöver man ofta inte ta något vävnadsprov. Visar MR däremot ett misstänkt område, kan vävnadsprovtagningen riktas mot detta.
Biopsi (vävnadsprov) på prostatan
För att avgöra om ett högt PSA-värde eller en förhårdnad i prostatan beror på cancer behöver man göra en biposi.
Biopsi är en provtagning där man tar ett vävnadsprov som sedan skickas för mikroskopisk analys. Biopsin tas i samband med en ultraljudsundersökning via ändtarmen.
Vävnadsproven tas antingen genom ultraljudsstaven i ändtarmen (transrektalt) eller genom huden bakom pungen (transperinealt).
Provet undersöks sedan i mikroskop. Man kan då se om det är cancer och hur elakartade cancercellerna i så fall är.
Det brukar dröja ett par veckor innan man får svar på den mikroskopiska undersökningen.
Utredning efter diagnos
Efter att din prostatacancerdiagnos kan det behövas ytterligare undersökningar för att ta reda på om cancern har spridit sig till andra organ.
Om cancertumören är liten och inte av den allvarligaste typen, är risken för spridning så liten att det inte behövs någon mer undersökning.
- Med skelettscintigrafi kan man se om prostatacancern har spridit sig till skelettet. En liten mängd av ett radioaktivt ämne sprutas in i en blodåder i armvecket. Därefter väntar man några timmar innan bilderna tas. Aktivt skelett, till exempel i metastaser och under frakturläkning, tar upp mer av det radioaktiva ämnet än det övriga skelettet och syns som mörka fläckar på bilderna. Undersökningen är helt ofarlig eftersom dosen av det radioaktiva ämnet är mycket låg och snabbt lämnar kroppen.
- Skiktröntgen (datortomografi, DT) och magnetkameraundersökning (MR) kan upptäcka förstorade lymfkörtlar och spridning till skelettet eller andra organ. Vid dessa undersökningar ligger man med en del av kroppen inuti en stor apparat. Oftast sprutas kontrastmedel in i en blodåder i armvecket inför undersökningen. Magnetkamera är särskilt bra för att se om en cancertumör trycker på nerver eller ryggmärg.
- PET/DT är skiktröntgen som förstärks med ett radioaktivt spårämne som tas upp särskilt väl av cancerceller. PET/DT finns bara på de större sjukhusen och används huvudsakligen i särskilda situationer, t ex vid stigande PSA-värden efter en operation och för att avgöra om behandling med radioaktivt lutetium kan vara av värde.
- En vanlig röntgen kan också visa spridning av cancer till skelettet, men det är en mindre känslig undersökning än de som nämns ovan.
Sjukdomsförlopp
Man brukar tala om olika stadier av prostatacancer. I det första stadiet växer cancern enbart inuti själva prostatakörteln.
I senare stadier växer den även utanför prostatan och kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett (metastaser). Spridning till andra organ förekommer, men är sällsynt annat än i sena skeden av sjukdomen.
Så här mäts spridningen:
Cancerns utbredning i prostatan: T-stadium
Tumörens utbredning i och omedelbart omkring prostatan bedöms som ett T-stadium.
En tumör i stadium T1 eller T2 är begränsad inom prostatan, såvitt man kan bedöma. Tumören kallas då lokaliserad.
En T1 kan vare sig kännas med fingret eller ses med ultraljud (eller magnetkamera), medan en T2 kan det.
En tumör i stadium T3 har växt genom prostatakapseln ut i bindväven som omger prostatan (T3a) eller in i sädesblåsorna (T3b)
En T4 växer över på andra organ, till exempel bäckenväggen eller urinblåsan. Ibland kallas stadium T3 och T4 för lokalt avancerad prostatacancer.
Spridning via lymfan till lymfkörtlar (N-stadium) eller via blodet till andra organ (M-stadium) kallas metastasering.
Man lägger till en etta efter N och M om man har påvisat spridning och en nolla om man inte har det (till exempel N1 M0).
Cancerns utbredning i lymfkörtlar: N-stadium
I kroppen finns över 500 lymfkörtlar, ibland kallade lymfknutor. De bidrar till kroppens immunförsvar, bland annat mot cancer.
Prostatacancer sprider sig ofta först till lymfkörtlar i bäckenet.
Spridning till lymfkörtlar kan upptäckas med datortomografi, magnetkamera, PETundersökning eller vid mikroskopisk undersökning av lymfkörtlar som tagits bort vid en operation.
Stadium N1 (N för ”node”, som på engelska betyder knuta) betyder att det finns hållpunkter för spridning till lymfkörtlar, medan N0 att man inte har sett några tecken till spridning dit.
Många gånger är risken för spridning till lymfkörtlar så liten att man inte behöver undersöka lymfkörtlarna.
Cancerns utbredning i andra organ: M-stadium
När en prostatacancer upptäcks är det, förutom lymfkörtlar, nästan enbart skelettet som kan vara drabbat av metastaser.
Spridningen kan påvisas med skelettskintigrafi, datortomografi, magnetkamera, PET-undersökning och ibland även med vanlig röntgen.
Stadium M1 (M för metastas) betyder att man har påvisat metastaser utanför bäckenets lymfkörtlar och M0 att man inte har det. Många gånger är risken för spridning så liten att man inte behöver göra några undersökningar alls.
PSA-värdet
Det finns ett samband mellan PSA-värdet och hur utbredd prostatacancern är. Ju högre värde, desto större risk för att cancern har växt utanför prostatan eller har spridit sig till andra organ.
Spridning av prostatacancer är sällsynt så länge PSA-värdet är under 20 mikrogram per liter, medan de flesta värden över 100 mikrogram per liter har spridning till lymfkörtlar eller skelett.
Prostatacancer mer Gleasongrad 5 kan dock vara spridd även vid låga PSA-värden.
Bedömning av cancern i mikroskop: Gleasonsumma
Genom att studera vävnadsprov från tumören i mikroskop kan man dra slutsatser om en cancer kommer att växa snabbt eller långsamt och om dess benägenhet att sprida sig.
Det mikroskopiska utseendet av prostatacancer (dess grad) bedöms enligt Gleasonsystemet.
Fördjupning av Gleasonsystemet:
Gleasonsumma
Cancerns utseende bedöms på en skala från Gleasongrad 3 till Gleasongrad 5.
Prostatacancer med Gleasongrad 3 liknar normal prostatavävnad, tillväxer ytterst långsamt och sprider sig inte till andra organ, medan grad 4 brukar växa från år till år och sprider sig förr eller senare (men det kan många, ibland över tio, år).
Grad 5 kan växa från månad till månad och sprida sig redan medan den är liten.
Prostatacancer har ofta olika Gleasongrader i olika delar. Därför lägger man samman den mest utbredda och den minst utbredda Gleasongraden i de övriga delarna till en Gleasonsumma, som alltså kan vara från 6 (beskedlig) till 10 (mest aggressiv).
En cancer med Gleasonsumma 3+3=6 består enbart av beskedlig cancer, medan en som har Gleasonsumman 4+3=7 huvudsakligen består av den "mellan-aggressiva" grad 4 men också delvis av den beskedliga grad 3.
Sedan år 2016 talar man ofta om "gradgrupper".
Då motsvarar Gleasonsumma 3+3=6 gradgrupp 1, Gleasonsumma 3+4=7 gradgrupp 2, Gleasonsumma 4+3=7 gradgrupp 3, Gleasonsumma 4+4, 3+5 och 5+3=8 gradgrupp 4 och de med summa 9 och 10 gradgrupp 5.
Ladda ner och läs i lugn och ro
Välj någon av våra broschyrer om prostatacancer med eller utan spridning.
Prostatacancer utan spridning
Prostatacancer i själva prostatakörteln och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Prostatacancer med spridning
Få vår broschyr om prostatacancer med spridning utanför prostatan och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Prostatacancer utan spridning
Prostatacancer i själva prostatakörteln och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Hur behandlas prostatacancer?
Det finns flera olika behandlingar mot prostatacancer. Vilken behandling som blir aktuell beror på flera faktorer. Framför allt utbredningen av cancern (cancerns stadium), hur cancercellerna ser ut i mikroskop (Gleasonsumman), vilka andra sjukdomar du har och hur gammal du är.
Man delar in prostatacancer i två huvudgrupper:
- Prostatacancer utan spridning som för det mesta kan botas med kirurgi eller strålbehandling, men som ofta inte behöver behandlas alls.
- Prostatacancer med spridning som inte kan botas men som kan bromsas med medicinsk behandling.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Behandling av prostatacancer utan spridning kan delas in i de tre huvudgrupperna
- tidig prostatacancer då bot är möjlig, men inte alltid nödvändig
- övriga stadier då man ger hormonbehandling
- när hormonbehandlingen sviktar.
Nedan följer korta beskrivningar av de behandlingar som är aktuella i de här tre olika skeendena av sjukdomen.
Läs om behandling vid spridd prostatacancer
Behandling vid tidig prostatacancer
Om cancern inte har växt utanför prostatans kapsel och inte har spridit sig till andra organ, talar man om är lokaliserad prostatacancer.
Män med en lokaliserad cancer har goda möjligheter att bli botade, men ofta är cancerns så beskedlig att den inte behöver behandlas alls.
Om cancern har växt utanför kapseln, men fortfarande inte spridit sig kallas den för lokalt avancerad.
Även män med en sådan cancer har chansen att bli botade, men de behöver ofta en kombination av olika behandlingar.
Tre olika behandlingsalternativ
De olika möjligheterna vid behandling av tidig prostatacancer är att
- tillsvidare vänta med behandling
- operera bort prostatakörteln
- ge strålbehandling.
Varje alternativ har olika för- och nackdelar. Din läkare måste tillsammans med dig komma fram till vad som passar dig bäst.
Eftersom de olika behandlingarna kan ge biverkningar som påverkar livskvaliteten brukar man inte rekommendera någon behandling alls för de minsta och beskedligaste tumörerna (Gleasonsumma 6), som sällan utvecklas till en allvarlig sjukdom.
Hos äldre män är risken liten även för att en begränsad cancer med Gleasonsumma 7 ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom.
Möjlighet till second opionion
Om du är förhållandevis ung och har en lokaliserad prostatacancer med Gleasonsumma 7 eller mer, eller har en lokalt avancerad cancer i stadium T3, kommer din läkare att föreslå en behandling som kan bota sjukdomen.
Men även då kan det finnas valmöjligheter, eftersom chansen att bli botad brukar vara lika stor med både operation och strålbehandling.
Ofta är det de olika riskerna för biverkningar som avgör vilken behandling som väljs. Ibland är en viss behandling klart lämpligare än alternativen, men ofta bedömer läkaren dem som likvärdiga.
Dina synpunkter väger tungt
Om det är så i ditt fall, väger dina egna synpunkter tungt i behandlingsvalet.
Om du vill kan du få ditt fall belyst av ytterligare en oberoende specialist (urolog eller onkolog), en så kallad förnyad medicinsk bedömning (second opinion).
I det nationella vårdprogrammet för prostatacancer finns information som är riktad till män med tidig prostatacancer. Den kan du få av din kontaktsjuksköterska.
Läs mer om dina rättigheter som patient
De olika behandlingsmetoderna
Nedan beskrivs kortfattat de olika behandlingsmetoder som kan komma ifråga. Som väl är, är det vanligen ingen brådska att bestämma sig.
Om inte cancercellerna ser särskilt elakartade ut gör det ingenting om det dröjer flera månader tills behandlingen påbörjas.
Att tills vidare avstå från behandling
De flesta typer av tidigt upptäckt, lokaliserad prostatacancer växer mycket långsamt. Män som har den beskedliga typen (Gleasonsumma 6) behöver ofta inte behandlas alls.
Lite äldre män med en liten cancer med Gleasonsumma 7 behöver för det mesta inte heller någon behandling, åtminstone inte till att börja med.
Faktum är att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla medelålders män och upp emot hälften av alla äldre män har en liten cancer i sin prostatakörtel utan att någonsin bli sjuka av den.
Aktiv monitorering
Innan man bestämmer sig för att avstå från att operera eller strålbehandla en medelålders man med prostatacancer brukar man göra en magnetkameraundersökning av prostatan.
Samtidigt tas då eventuellt en extra omgång vävnadsprover för att eventuellt kunna finna en mer allvarlig cancer som inte hittades vid de första vävnadsproverna.
Därefter gör man regelbundna kontroller med blodprov och undersökning av prostatakörteln. Man brukar upprepa vävnadsproven med ett par års mellanrum.
Om man då upptäcker en allvarlig cancer kan man operera bort prostatan eller ge strålbehandling.
Denna typ av uppföljning, när man siktar på att senare eventuellt ge en botande behandling, kallas aktiv monitorering.
Om du följs upp med aktiv monitorering kanske du slipper behandling och därmed biverkningar helt och hållet.
Om du behöver behandling i ett senare skede, har du åtminstone sluppit biverkningar under ett antal år.
En nackdel med aktiv monitorering är att behandling i ett senare skede kan behöva vara mer omfattande, än om behandlingen ges tidigare.
De flesta äldre och sjukliga män hinner inte får några besvär av en tidigt upptäckt, lokaliserad prostatacancer innan de avlider av någon annan orsak.
Därför brukar man bara följa upp dessa män med regelbundna kontroller utan att ge någon behandling, annat än om tumören blir påtagligt större eller ger symtom.
I så fall erbjuds mannen hormonell behandling
Operation av prostatan
Om din cancertumör inte har spridit sig utan enbart växer i själva prostatan, kan du bli helt botad från din prostatacancer av en operation.
Operation utförs vanligen med robotassisterad titthålsteknik. Instrumeneten förs då in i bukhålan via sex små snitt i magen.
Risken för allvarliga komplikationer är mycket liten och vårdtiden brukar vara ett par dagar.
Operationen medför försämrad förmåga att få erektion. Det beror på att de små nervtrådarna till svällkropparna i penisen skadas i samband med operationen. Erektionsförmågan kan ofta återhämta sig till viss del efter ett par år.
Om det är en utbredd cancer eller om mannen har problem med erektionen redan före operationen brukar erektionsförmågan försvinna för gott.
Det finns flera olika behandlingar för män med erektionsproblem, till exempel tabletter eller injektioner i svällkropparna. Sädesvätskan försvinner efter operationen, men mannen kan fortfarande få orgasm.
Omkring en fjärdedel av de som opereras för prostatacancer får återfall. Risken för återfall varierar mycket beroende på den mikroskopiska bedömningen efter operationen, från nästan ingen till en mycket hög risk.
Vid återfall stiger PSA-värdet i blodet flera år innan mannen själv kan märka något.
De flesta som får stigande PSA-värden rekommenderas kompletterande strålbehandling, ofta tillsammans med hormonbehandling.
Inkontinens vanligt efter operation
Att operera bort prostatakörteln medför även en viss risk för bestående inkontinens, det vill säga svårigheter att hålla urinen.
Det beror på att slutmuskeln kring urinrörets övre del ligger just nedanför prostatan.
Direkt efter operationen läcker nästan alla, mer eller mindre. Efter några veckor eller månader brukar läckaget försvinna, men några fortsätter att läcka en skvätt när de till exempel lyfter tungt eller nyser.
Omkring en av tjugo får ett så kraftigt läckage att de behöver få en konstgjord slutmuskel inopererad.
En operation för prostatacancer görs vanligen med robotassisterad titthålsteknik , då man för in instrumenten via sex små snitt på buken.
Operationen kan också, med lika gott slutresultat, utföras "öppet", genom ett snitt nedanför naveln.
Omkring en fjärdedel av de som opereras för prostatacancer får återfall. Risken för återfall varierar mycket beroende på den mikroskopiska bedömningen efter operationen, från nästan ingen till en mycket hög risk.
Vid återfall stiger PSA-värdet i blodet flera år innan mannen själv kan märka något.
De flesta som får stigande PSA-värden rekommenderas kompletterande strålbehandling, ofta tillsammans med hormonbehandling.
Strålbehandling
För de flesta män med tidig prostatacancer är strålbehandling ett alternativ till operation som ger lika goda möjligheter till bot.
Om tumören växer utanför prostatakörtelns kapsel ger strålbehandling ofta bättre möjlighet till bot än enbart operation.
Detta beror på att strålbehandlingen kan ges med större marginal utanför prostatan.
Det finns både yttre och inre strålbehandling. Vid yttre strålbehandling ges vanligen en liten stråldos varje eller varannan vardag under fyra till åtta veckor.
Valet mellan yttre och inre strålbehandling beror bland annat på tumörens storlek (T-stadium) och cancercellernas utseende i mikroskop (Gleasonsumma).
Om cancercellerna ser elakartade ut i mikroskop (Gleasonsumma 8-10 och ibland vid Gleasonsumma 7), om PSA-värdet är högt, eller om prostatatumören är stor (stadium T3 eller en stor T2) brukar man i samband med strålbehandling även ge hormonell behandling (se nedan).
Hormonbehandlingen gör cancercellerna mer känsliga för strålning. I de fall man ger hormonbehandling brukar den ofta påbörjas några månader före strålbehandlingen och pågå under ett halvår till ett år.
Själva strålbehandlingen känns inte alls, men den kan ge biverkningar som beror på att även friska celler skadas.
Vanliga biverkningar är övergående urinträngningar och diarré. Några får kvarstående besvär från ändtarmen, som tätare och mer brådskande avföring, slembildning och blödning.
Erektionsförmågan försämras av strålbehandling, men vanligen inte lika mycket som efter operation och försämringen kommer mer gradvis under några år.
Om samtidig hormonbehandling ges (se nedan), brukar både sexlusten och erektionsförmågan försvinna direkt. Lusten och förmågan brukar återkomma när hormonbehandlingen har avslutats.
Inre strålbehandling
Inre strålbehandling kallas också brakyterapi. Man för då in ett litet radioaktivt preparat genom ett antal ihåliga nålar in i prostatakörteln. Ingreppet görs med ryggbedövning eller narkos. En del män kan behandlas med radioaktiva jodkorn ("seeds").
Jodkornen lämnas kvar i prostatakörteln och avger där lokal strålning under några månader.
Inre strålbehandling med jodkorn är bara aktuellt för män utan vattenkastningsbesvär och påtaglig prostataförstoring som har en liten och inte särskilt aggressiv cancer (Gleasonsumma 6 eller en mycket liten cancer med Gleasonsumma 7).
Inre strålbehandling kombineras oftast med några veckors yttre strålbehandling.
Fokal behandling
Både operation och strålbehandling för prostatacancer omfattar hela prostatan.
Om tumören är liten och är begränsad till en del av prostatan, kan man tänka sig att bara behandla den del av prostatan där tumören finns.
Detta kallas fokal behandling. Fokal behandling kan ges på flera olika sätt, bland annat med riktat ultraljud (HIFU) eller elektricitet (IRE).
Syftet med fokal behandling är att minska risken för biverkningar.
Det är emellertid ännu osäkert om fokal behandling är lika effektiv som operation och strålbehandling. Därför utförs fokal behandling bara inom ramen för forskningsprojekt.
I Sverige genomförs forskning om IRE vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och om HIFU vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hormonell behandling av prostatacancer
Prostatacancer kan bromsas av hormonell behandling. Prostatacancerceller behöver testosteron för att växa. Även de som har spridit sig utanför prostatakörteln. Därför kan prostatacancer behandlas genom att kroppen hindras från att producera testosteron.
Hormonell behandling kan alltså, ofta under lång tid, hålla cancern i schack även om den spridit sig, metastaserat.
Operera bort testiklarna
Behandlingen kan ske på flera olika sätt. Ett sätt är att operera bort testiklarna, kastrering. Det är en enkel operation som vanligen görs i lokalbedövning och bara kräver några timmars vistelse på sjukhus.
När testiklarna opererats bort upphör produktionen av testosteron helt. Det medför vanligen att den sexuella lusten och förmågan att ha samlag upphör.
Man kan också få värmevallningar och svettningar av samma typ som kvinnor brukar få i klimakteriet. Muskelkraften och orken kan minska.
Efter något år ökar risken för urkalkning av skelettet, men detta kan i så fall motverkas med olika läkemedel.
Medicinsk kastrering
Medicinsk kastrering har samma effekt som kirurgisk kastrering och ger samma biverkningar. En fördel med medicinsk kastrering är att den inte är oåterkallelig.
Läs mer om medicinsk kastrering
Medicinsk kastrering
Medicinsk kastrering innebär att testosteronproduktionen hämmas med läkemedel (GnRH-analoger eller -antagonister) som påverkar hormoncentrum i hjärnan.
Behandlingen ges som injektioner eller implantat med en till tolv månaders mellanrum.
Ett annat sätt att hämma testosteronproduktionen är att tillföra det kvinnliga könshormonet östrogen.
Östrogen ges som en injektion en gång i månaden. Även östrogenbehandling leder till minskad sexuell lust.
Dessutom kan brösten börja växa, men det kan motverkas genom att bröstkörtlarna bestrålas innan östrogenbehandlingen påbörjas.
Ytterligare ett alternativ är att blockera de manliga könshormonernas stimulerande effekt på cancercellerna med tabletter, antiandrogener.
Eftersom manligt könshormon fortfarande bildas, kan den sexuella lusten och förmågan att ha samlag ofta bevaras.
Den vanligaste biverkningen är ömma och förstorade bröst, men risken för detta minskar om man ger en dos strålning mot brösten innan behandlingen påbörjas.
Behandlingseffekten vid lokalt avancerad sjukdom är lika god som efter kastrering, men den är något sämre vid spridning till skelettet. Ibland kombineras olika former av hormonell behandling.
När hormonbehandlingen sviktar
Med tiden kan cancercellerna bli mindre känsliga för den hormonella behandlingen. Det finns då olika tilläggsbehandlingar att välja mellan.
Till att börja med visar sig behandlingssvikten endast genom att PSA-värdet i blodet ökar. Senare kan prostatatumörens tillväxt, lymfkörtelförstoring eller spridning till skelettet ge symtom.
Muskelförlamning i benen
För män med spridning till skelettet är det särskilt viktigt att känna till att muskelförlamning i benen någon gång kan förekomma.
Det är en akut komplikation som måste behandlas snabbt; vid minsta misstanke ska man omedelbart ta kontakt med läkare.
De olika tilläggsbehandlingarna:
Enzymhämmare och nya hormonblockerare
För närvarande finns det bara en enzymhämmare, abirateron, medan det finns tre olika hormonblockerare
- enzalutamid
- apalutamid
- darolutamid.
Abiretaron ska tas på fastande mage och det stänger helt av produktionen av manliga känshormoner. Tabletterna måste tas tillsammans med kortison eftersom den egna kortisonproduktionen hämmas av läkemedlet.
Besvärliga biverkningar förekommer, såsom påverkan på hjärta och lever, men är sällsynta.
Hormonblockerarna är också tablettbehandlingar som tas en gång om dagen, men oberoende av måltid. Förutom trötthet är besvärligare biverkningar sällsynta.
Cytostatika
Cytostatika kan bromsa sjukdomen och minska symtomen (framför allt smärta).
Ett alternativ är att ge sex behandlingar med docetaxel. Det ges som ett dropp i blodet med tre veckors mellanrum.
Cytostatika påverkar också friska celler som delar sig snabbt, till exempel
- celler i magen och tarmarna
- hårceller
- nagelceller
- och celler i benmärgen.
Detta märks med biverkningar som håravfall, sköra naglar, illamående, diarré och nedsatt försvar mot infektioner.
Dessa biverkningar försvinner när behandlingen är avslutad. En del kan få kvarstående besvär med känselnedsättning i händer och fötter. Bieffekterna gör att cytostatika inte är lämpligt för de äldsta och sjukaste patienterna.
Isotopbehandling
Om spridningen av cancern enbart har skett till skelettet och spridningen dit börjar ge smärtor, kan man ge injektioner med den radioaktiva isotopen radium.
Radium ansamlas i anslutning till metastaser i skelettet avger där strålning lokalt.
Behandling med radium ges var fjärde vecka vid sex tillfällen. Det händer att smärtorna tillfälligt ökar efter den första injektionen, men sedan brukar behandlingen lindra smärtorna och bromsa sjukdomen.
Strålbehandling
Strålbehandling kan riktas mot prostatatumören eller mot dottertumörer, metastaser, i skelettet för att lindra symtom.
En enda stråldos mot en metastas i skelettet brukar ge god smärtlindring, utan biverkningar.
TUR-P-operation
TUR-P-operation, "prostatahyvling". Om prostatatumören klämmer ihop urinröret så att det blir svårt att kissa kan man göra en TUR-P-operation.
Det är samma typ av operation som används vid godartad prostataförstoring.
Den görs i narkos eller ryggbedövning. Ett smalt instrument förs in genom urinröret. I spetsen av instrumentet sitter en glödtråd.
Med den kan läkaren bit för bit hyvla bort den del av tumören som trycker på urinröret. De avskurna bitarna sköljs därefter ut. Efter ingreppet får man stanna på sjukhuset ett par dagar.
Nya behandlingar
Det pågår mycket forskning om behandling av prostatacancer när hormonell behandling sviktar.
Därför är det svårt att säga vilken behandling som skulle kunna bli aktuell för dig i framtiden, om du nu påbörjar den hormonella behandlingen och med tiden får behov av kompletterande behandling. Kanske du erbjuds att delta i en forskningsstudie?
Lutetium-177
En ny behandling för dem som genomgått flera tidigare tilläggsbehandlingar för spridd prostatacancer, är den radioaktiva isotopen lutetium-177 kopplad till en antikropp mot ämnet PSMA.
Behandling med lutetium-177 är ännu inte godkänd av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Lutetium-177 är effektivt enbart om all spridning av prostatacancern innehåller ämnet PSMA, vilket kan påvisas med särskilda undersökningar (PET/DT).
Behandlingen ges som injektion i blodet var sjätte vecka, upp till sex gånger.
Personliga berättelser & forskning
Hur vanligt är prostatacancer?
Varje år upptäcks mer än 10 000 nya fall av prostatacancer. En tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen bland män.
Prostatacancer drabbar framför allt äldre män. Hälften är över 70 år när de får diagnosen. Sjukdomen är ovanlig före 50-årsåldern och förekommer nästan aldrig före 40 års ålder.
Läs mer om statistik för prostatacancer
Hur ser prognosen ut vid prostatacancer?
Prognosen vid prostatacacancer beror bland annat på vid vilken ålder man insjuknar, vilket stadium tumören befinner sig i och på hur elakartade cancercellerna är (Gleasonsumman).
Jämfört med andra cancerformer brukar prognosen vid prostatacancer vara god. I många fall är prostatacancer så beskedlig att det inte behövs någon behandling alls, bara uppföljande kontroller.
Hållas i schack hela livet
De flesta av dem som opereras eller strålbehandlas för en tidig prostatacancer blir botade. Många män med obotlig prostatacancer kan leva många år utan sjukdomssymtom tack vare bromsmediciner.
Hos äldre män kan sjukdomen ofta hållas i schack hela livet. Det finns också mer elakartade och snabbt växande former som tidigt sprider sig och som är svårare att behandla och bota
Du undrar säkert över vilken chans du har att bli frisk från din prostatacancer och hur stor risken är att sjukdomen förkortar ditt liv (prognosen).
Eftersom det finns många olika former av prostatacancer går det inte att ge ett allmänt svar på dessa frågor.
Relativ överlevnad över tid
Prostatacancer relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980 - 2020. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.
Källa: Socialstyrelsen
Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Läs mer om överlevnad och annan statistik för prostatacancer
Orsaker till prostatacancer
Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda. Sjukdomen är vanligare i vissa familjer än andra. Det tyder på att man kan ärva en benägenhet för att få sjukdomen.
Är det fler än du själv som fått prostatacancer i din familj, kan det därför vara klokt att dina söner och bröder diskuterar med en allmänläkare eller urolog om de bör kontrolleras regelbundet för att upptäcka en eventuell prostatacancer i tidigt skede.
Det finns också stora geografiska skillnader. I USA, Skandinavien och övriga Västeuropa är prostatacancer vanlig, medan den är ovanlig i Sydostasien.
Såväl arvsanlag som livsstil och olika miljöfaktorer har betydelse för uppkomsten av prostatacancer.
Att leva med prostatacancer
I dag lever det över 130 000 män i Sverige som har eller har haft prostatacancer. En del har en liten prostatacancertumör som inte har behövt behandlas.
Andra har genomgått operation eller strålbehandling och är fria från sjukdomen, några har fått återfall.
En del har pågående hormonell behandling. Somliga märker inte alls av sjukdomen och tänker sällan på att de en gång fått diagnosen.
Andra besväras dagligen av en mer utbredd sjukdom eller av biverkningar av behandlingen.
När du har fått diagnosen prostatacancer ska en läkare ha huvudansvaret för behandling och uppföljning. Oftast är det en urolog eller onkolog, men för några en allmänläkare på vårdcentralen.
Du ska också ha en särskild kontaktsjuksköterska, som du snabbt kan komma i kontakt med när du har frågor.
I vissa skeden av sjukdomen kan uppföljningen skötas av sjuksköterskan, men även då finns din patientansvarige läkare med i bakgrunden
Kanske undrar du om du själv kan göra något för att påverka utvecklingen av din prostatacancer eller risken för återfall efter operation eller strålbehandling?
Livsstil som är bra för hjärta och blodkärl
Man vet inte säkert, men en del vetenskapliga undersökningar talar för att den livsstil som är bra för hjärta och blodkärl också kan bromsa utvecklingen av en del prostatacancertumörer.
Fler män med prostatacancer dör av hjärt- och kärlsjukdomar än av sin prostatacancer.
Det innebär att de råd man ger för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar är goda råd även till män med prostatacancer: gör regelbundna promenader eller andra motionsaktiviteter, rök inte, ät mycket fisk och grönsaker, ät inte för mycket kött, animaliskt fett och socker.
Rehabilitering vid prostatacancer
Redan när du fått besked om att du har prostatacancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Det här kan du göra själv
- Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens.
- Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder, mindre än två deciliter.
- Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.
Läs mer om bäckencancerrehabilitering
Efterkontroll
Efterkontroller går du på för att tidigt kunna hitta tecken på om sjukdomen är tillbaka. Läkaren vill också se om du har biverkningar som inte försvinner och som du kan behöva rehabilitering för.
De första kontrollerna brukar ske hos urologen och sedan tar vårdcentralen/hälsocentralen över dina kontroller.
Kontrollerna består av att du får lämna ett PSA-prov. Hur ofta det sker varierar beroende på vilken form av behandling du har fått och hur aggressiv cancern var.
Oftast följs du upp i tio år, men om du har haft en mindre aggressiv prostatacancer kan uppföljningen ibland avslutas tidigare.
Du ska alltid kontakta din läkare om du får nya besvär med att kissa, ont i skelettet, besvär från tarmen, svullen pung eller ben eller har svårt att hålla din vikt.
Vanliga frågor & svar
Vi har samlat vanliga frågor och svar om prostatacancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är och hur behandlingen går till.
Vanliga frågor & svar om prostatacancer
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Prostatacancerförbundet
Det här är en förening för patienter och deras närstående. Kontaktuppgifter till lokala föreningar finns på Prostatacancerforbundet
Du kan också lyssna på forskaren Anna Bill-Axelsons "Prostatacancerpodden", finns både på Itunes och Soundcloud.
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Swisha en rosa gåva
Vad är prostata?
Prostatakörteln sitter strax under urinblåsan och omsluter urinrörets övre del, som en kraftig ring.
I prostata bildas den tunnflytande vätska som vid sädesuttömningen blandas med sädescellerna. Vätskan ger sädescellerna näring så att de orkar simma den långa vägen för att befrukta äggcellen.
En normal prostatakörtel är ungefär lika stor som en kastanj. Prostatas tillväxt och funktion stimuleras av det manliga könshormonet testosteron.
Godartad prostataförstoring
Prostatakörteln består av flera olika delar. Hos nästan alla män över 50 år förstoras den inre delen av prostata som omsluter urinröret. Det kallas godartad prostataförstoring och har ingenting med cancer att göra.
De flesta märker inte så mycket av denna prostataförstoring, men hos en del män kläms urinröret åt så kraftigt att de får stora problem när de ska kissa.
Det kan bli svårt att ”komma igång” med vattenkastningen och att tömma blåsan helt, och urinstrålen blir svagare.
Det kan behandlas på olika sätt, bland annat genom en operation via urinröret, transuretral resektion av prostata, som också kallas TUR-P.
Artiklar om prostatacancer
Forskning visar att brandmän löper ökad risk för cancer
Tommy Sand, brandman sedan 37 år, är en av flera i yrket som diagnostiserats med prostatacancer.
”Kan jag ställa mig på en scen och säga att jag har cancer?”
Efter att komikern Martin Svensson drabbades av prostatacancer valde han att göra standup om sin sjukdom.
Vad är nytt i forskningen februari 2022?
Några höjdpunkter från den senaste tidens vetenskapliga publikationer – med stöd från Cancerfonden.
Henrik Grönberg är Årets cancerforskare
Han forskar om att upptäcka prostatacancer tidigt och att undvika onödiga undersökningar.
Stefan Sauk om den tuffa behandlingen
I filmen Yrrol spelade Stefan Sauk en karaktär som hette Mr Cancer. För tre år sedan drabbades han själv.
Prata, prata, prata om prostatacancer
Många män menar att de förlorar sin manlighet efter behandlingen. Conny Nöbelin uppmanar till mer öppenhet.
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
