Statistik om cancer

Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.

Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.

Här kan du på ett övergripande sätt ta del av den senaste cancerstatistiken.

Socialstyrelsens cancerregister, som har funnits sedan 1958, samlar in och bearbetar uppgifter från de sex regionala cancercentrumen på årsbasis.

I cancerregistret räknas varje tumör som ett fall. En person kan ha flera tumörer och av den anledningen kan antalet fall och personer skilja sig åt.

Så tolkar du statistiken

Insjuknande – så många får cancer

Antal personer i Sverige som fick ett cancerbesked under 2022.

Vill du se statistik för en viss cancerform?

Vi har egna sidor för de vanligaste cancersjukdomarna.

Statistik per cancerform

Statistik levnadsvanor & riskfaktorer

Insjuknade i län – kvinnor

Antal fall bland kvinnor som insjuknat 2022 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

Insjuknade i län – män

Antal fall bland män som insjuknat 2022 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

De vanligaste cancerformerna

Antal personer 2022.

Källa: Socialstyrelsen. *Exklusive malignt melanom och basalcellscancer. **Samt övriga urinvägar.

Vad säger statistiken?

  • Bland män och totalt är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen, sett till antal insjuknande personer.
  • Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.
  • Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män.
  • Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor.
  • Den diagnosgrupp som ökar mest är hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer). 

Insjuknande i 5-årsklasser

Antal cancerfall 2022 per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen

Risken för cancer ökar med ålder

Risken att insjukna ökar med stigande ålder. För personer 75 år och yngre är det 32,4 procent av männen och 28,7 procent av kvinnorna som har eller har haft en cancersjukdom.

Cancerrisken under hela livstiden har inte beräknats för befolkningen i Sverige, eftersom resultatet skulle vara alltför osäkert med tanke på att andra allvarliga sjukdomar får stor betydelse i de äldsta åldersgrupperna. 

Illustration av en grupp människor

Prevalens

  • 292 051 män och 317 040 kvinnor som har eller har haft cancer någon gång och levde i slutet av 2021.
  • 125 143 män och 115 048 kvinnor som har eller har haft cancer de senaste 5 åren och levde i slutet av 2021.

Vad är prevalens?

Prevalens är ett mått på det antal personer i befolkningen som har eller har haft en cancersjukdom vid en viss tidpunkt. 5-årsprevalens är ett mått som kan användas av sjukvården för att planera omfattningen av verksamheten.

Överlevnad

På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt.

Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos. Prognosen varierar mycket mellan olika former av cancersjukdomar. Läs mer om prognos för cancer

Vad är relativ överlevnad?

Begreppet beskriver hur stor andel cancerdrabbade som är i livet fem eller tio år efter diagnostillfället, jämfört med en jämförbar grupp människor som inte drabbats av cancer i befolkningen. Relativ överlevnad mäter alltså sannolikheten att överleva sin cancersjukdom.

Relativ överlevnad sedan 1980

Totalsiffror cancer, relativ 5-årsöverlevnad respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020, per kön. Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Den relativa överlevnaden går upp

Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder vilket gör att utredningar kan gå snabbare och behandling därmed sättas in tidigare.

Behandlingarna vid cancersjukdom har även blivit effektivare. Det är dock stora variationer i överlevnad mellan olika cancerdiagnoser.

Dödlighet

Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer yngre än 80 år. För kvinnor under 80 år var det mer än dubbelt så vanligt att avlida av cancer än av en hjärt-kärlsjukdom.

Även för män var cancersjukdom den vanligaste orsaken till död före 80 års ålder, men här var skillnaden mellan död i cancer och hjärt-kärlsjukdom inte lika stor.

Medianåldern för död i cancersjukdom var 76 år för båda könen. Risken att dö i cancer innan 75 års ålder är 8,5 procent för män och 7,8 procent för kvinnor. 

Antal dödsfall i olika cancerformer

Cancerformer med flest antal dödsfall 2022.

Källa: Socialstyrelsen. *Samt cancer i övriga urinvägar. **Ej Hodgkins lymfom.

Lungcancer dödligaste cancerformen

Lungcancer är den cancerform flest personer dör av. Dödligheten har sedan 1980-talet stadigt minskat hos män. Hos kvinnor har dödligheten tvärtom ökat för att i mitten av 2000-talet plana ut. Lungcancer är sedan 2005 den cancersjukdom flest kvinnor dör av.

Insjuknande och dödlighet

Totalsiffror för cancer, 2000-2022. Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare. Åldersstandardisering enligt befolkningen 2000.

Källa: Socialstyrelsen

Fler blir sjuka, dödligheten sjunker

Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. Dock har folkmängden och åldersstrukturen förändrats och om man tar hänsyn till det, så kallad åldersstandardisering, har cancerförekomsten ökat med cirka 40 procent.

På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt. Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos.

Riskfaktorer

Totalt skulle drygt 16 000 cancerfall skulle kunna förebyggas varje år i Sverige, främst genom förändrade levnadsvanor.

Man kan aldrig säkert säga varför någon drabbats av cancer, men vad vi äter och dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa på kort och på lång sikt. 

Cancer och riskfaktorer

Varje år upptäcks cirka 75 000 cancerfall i Sverige. Enligt beräkningar kan fler än 16 000 av dem vara orsakade av någon av elva riskfaktorer som går att påverka som rökning, alkoholkonsumtion och matvanor. Det innebär att vart fjärde cancerfall kan förebyggas. De flesta cancerfall beror dock på sådant som inte går att påverka, som exempelvis slumpmässiga genförändringar. 

Källa: Rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), framtagen på uppdrag av Cancerfonden

Insjuknande till följd av påverkbara faktorer

Antal cancerfall som beräknas orsakas av påverkbara riskfaktorer årligen. Malignt melanom är den enda hudcancerform som inkluderats i beräkningen.

Källa: Rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, framtagen på uppdrag av Cancerfonden

Insjuknande till följd av påverkbara faktorer

Antal förebyggbara cancerfall per riskfaktor. 

Källa: Rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, framtagen på uppdrag av Cancerfonden

Riskfaktorer och cancer

Våra levnadsvanor påverkar vår risk att insjukna i cancer. Ungefär 30 olika cancerformer bedöms ha en viss koppling till faktorer som går att påverka.

Ungefär ett av tio cancerfall kan kopplas till ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt eller fysisk inaktivitet.

Även tobaksrökning ökar risken för cancer. Omkring 4 500 årliga cancerfall i Sverige kan knytas till rökning.

Läs mer om statistik riskfaktorer

 

Har du frågor? 

Kontakta Erik Åhlin - statistikansvarig

erik.ahlin@cancerfonden.se

Källor

Socialstyrelsen

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE

Statistik per cancerform


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.