Över 61 000 cancerbesked 2017

Minst var tredje person som lever i Sverige i dag kommer att få ett cancerbesked. År 2017 insjuknade 61 661 personer i Sverige i cancer, vilket är 1 336 fler än året innan. Om drygt 20 år beräknas 100 000 nya fall per år att diagnostiseras. De vanligaste formerna av cancer är prostata- och bröstcancer. 

Cancer något vanligare hos män

Totalt 66 775 cancerfall hos 61 661 personer registrerades år 2017 i Socialstyrelsens cancerregister. Registret, som har funnits sedan 1958, samlar in och bearbetar uppgifter från de sex regionala cancercentrumen. Det är ett tumörregister vilket innebär att varje tumör registreras som ett fall. Antalet personer som insjuknat är lägre än antalet fall eftersom en person kan ha fler än en tumör i samma organ. 

Cancer är något vanligare hos män än hos kvinnor. Under 2017 fick 32 898 män och 28 763 kvinnor en diagnos. 45 790 fall, det vill säga 7 av 10, inträffade hos personer som var 65 år eller äldre.

Bröstcancer vanligaste cancerformen hos kvinnor

Nästan 50 000 personer fick ett cancerbesked för första gången. Övriga hade eller hade haft en eller flera cancersjukdomar sedan tidigare. Återfall i cancersjukdom räknas inte in i statistiken. 

Den vanligaste cancersjukdomen hos män är prostatacancer, totalt fick 10 288 män diagnosen 2017. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen, 7 824 kvinnor fick ett bröstcancerbesked 2017.  

Cancerfallen har mer än fördubblats

Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. Dock har folkmängden och åldersstrukturen förändrats och om man tar hänsyn till det, så kallad åldersstandardisering, så har cancerförekomsten ökat med cirka 40 procent. Till viss del beror ökningen på förbättrad diagnostik, ändrad kodningspraxis och utökad screening, men även faktorer som rökning, alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, låg fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt solvanor ligger bakom ökningen. 

En tredjedel kan förebyggas 

Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan, Iarc, har gjort beräkningen att minst var tredje cancerfall i världen skulle kunna undvikas om alla levde hälsosamt. Det skulle innebära att många människor besparades påfrestande behandlingar och mycken oro. 

Under de senaste 20 åren har den årliga ökningen av antalet cancerfall i Sverige varit 0,8 procent för män och 1,4 procent för kvinnor, med hänsyn tagen till befolknings- och åldersförändringar. För de senaste tio åren är den årliga ökningen 0,6 procent för män och 1,5 procent för kvinnor. Det innebär att det är 14 000 fler cancerfall i dag än för bara tio år sedan. 

UV-strålning en stor riskfaktor

Den diagnosgrupp som ökar mest är hudcancer, både den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, och skivepitelcancer ökar stort sett över tid. För alla former av hudcancer är solens UV-strålning den stora riskfaktorn.

Andra cancerformer som ökar är till exempel blodcancersjukdomarna leukemi och lymfom samt lungcancer hos kvinnor. Ökningen av lungcancer hos kvinnor speglar kvinnors rökvanor de senaste decennierna då som mest cirka en tredjedel av alla vuxna kvinnor rökte. 

Samtidigt finns det cancerformer som minskar, till exempel magsäckscancer hos både män och kvinnor och lungcancer hos män. Bidragande orsak till minskningarna anses vara bättre hygienisk hantering av livsmedel och tillgång till läkemedel mot magsårsbakterien Helicobacter pylori, samt en minskad andel män som röker.

Cancerrisken ökar med åldern 

Risken att insjukna ökar med stigande ålder. För personer 75 år och yngre är det 31,4 procent av männen och 27,9 procent av kvinnorna som har eller har haft en cancersjukdom.

Cancerrisken under hela livstiden har inte beräknats för befolkningen i Sverige, eftersom resultatet skulle vara alltför osäkert med tanke på att andra allvarliga sjukdomar får stor betydelse i de äldsta åldersgrupperna. 

Socioekonomiska skillnader kan spela roll 

För alla cancersjukdomar sammantaget ses inga stora skillnader i insjuknade mellan grupper med olika utbildningsnivå. För vissa cancersjukdomar har socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning däremot stor betydelse. Insjuknandet i till exempel lungcancer är mer än dubbelt så stort för personer som enbart har gått i grundskolan jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. 

För prostatacancer, hudcancer och bröstcancer är det omvänt, insjuknandet är högre bland personer med eftergymnasial utbildning än i grupper med lägre utbildning.

Risken att dö i cancer minskar

Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något sett över tid. Anledningen är effektivare behandlingar och förbättrade diagnostiska metoder vilket gör att utredningar kan gå snabbare och behandling därmed sättas in tidigare då större chans till bot finns.

Det är dock stora variationer i överlevnad mellan olika cancerdiagnoser. Vid till exempel bukspottkörtelcancer är den relativa 10-årsöverlevnaden knappt 6 procent för både män och kvinnor. Samtidigt lever mer än 95 procent av de män som får testikelcancer tio år efter diagnos och behandling.

För alla cancerformer sammantaget är den relativa 10-årsöverlevnaden 68,9 procent för män och 68,7 procent för kvinnor.