De vanligaste cancersjukdomarna

De sju vanligaste cancersjukdomarna står för cirka 65 procent av alla cancerfall, 42 612 fall. Därutöver finns det ett flertal diagnosgrupper som drabbar ett stort antal personer varje år. Exempelvis drabbar cancer i blod- och lymfsystem sammantaget nästan 4 500 personer årligen. 

Illustration tre människor med prostata- bröst- och hudcancer samt hur många som insjuknade i respektive diagnos år 2016.

År 2016 drabbades 10 473 män av prostatacancer, 7 558 kvinnor av bröstcancer och 6 437 personer av hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer). 

Prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör drygt 30 procent av cancerfallen hos män. Sjukdomen är vanligast hos äldre män och av de 10 473 män som fick ett prostatacancerbesked år 2016 var drygt 70 procent 65 år eller äldre. 141 fall inträffade hos män som var yngre än 50 år vid diagnostillfället. Sett till de senaste tjugo åren har insjuknandet ökat, men de senaste tio åren har det skett en årlig minskning av antalet fall med 0,5 procent. Den siffran är dock något osäker eftersom insjuknandet ökade markant mellan 2013 och 2014, med cirka 14 procent.

Den största delen av den ökningen antas bero på att ett stort antal män har diagnostiserats inom ramen för den omfattande STHLM3-studien. Beräkningen av risken att insjukna i prostatacancer före 75 års ålder blir även den något osäker men är beräknad till 12,6 procent, vilken skulle innebära att var sjunde man i 75-årsåldern har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är också den cancersjukdom som flest män dör av. 2016 avled 2 347 män på grund av sjukdomen. Cirka 103 000 män som hade eller hade haft prostatacancer levde i Sverige i slutet av 2015.

Prostatacancer - symtom, behandling och prognos 

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 30 procent av all kvinnlig cancer. År 2016 registrerades 8 923 tumörer hos 7 558 kvinnor, vilket innebär att ett stort antal kvinnor hade två eller fler tumörer i bröstet. Drygt 70 procent av tumörerna upptäcktes hos kvinnor som var 55 år eller äldre, det vill säga kvinnor som var i eller hade passerat klimakteriet. 21 tumörer diagnostiserades hos kvinnor yngre än 30 år. Även män kan insjukna i bröstcancer och år 2016 diagnostiserades 63 fall hos 58 män.

I Sverige bjuds kvinnor i åldern 40–74 år in till regelbunden bröstcancerscreening med mammografi. Dock inträffade 330 fall av bröstcancer hos kvinnor yngre än 40 år och 1 846 fall hos kvinnor 75 år eller äldre. Det innebär att cirka en fjärdedel av alla bröstcancertumörer år 2016 upptäcktes hos kvinnor utanför screeningåldrarna. Antalet bröstcancerdiagnoser minskade något mellan 2015 och 2016 men fortsätter att öka över tid. De senaste tio åren har ökningen varit i genomsnitt 3,7 procent per år, utslaget på de senaste 20 åren är ökningen 1 procent per år.

Risken att insjukna i bröstcancer före 75 års ålder är 9,7 procent, det vill säga en av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer. 2016 avled 1 391 kvinnor och 13 män av sjukdomen. Drygt 106 000 som hade eller hade haft bröstcancer levde i Sverige i slutet av 2015.

Bröstcancer - symtom, behandling och prognos 

Hudcancer

- (exklusive malignt melanom och basalcellscancer)

Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, och den tredje vanligaste totalt, även när inte den allvarliga formen malignt melanom och den lindrigare basalcellscancern räknas med. I gruppen övrig hudcancer, som redovisas här, är skivepitelcancer den vanligaste formen. År 2016 registrerades 3 031 fall av övrig hudcancer hos 2 780 kvinnor och 4 130 fall hos 3 657 män, totalt 7 161 fall hos 6 437 personer.

Hudcancer, malignt melanom och basalcellscancer undantagna, är den cancersjukdom som ökar mest. Ökningen är störst hos kvinnor, 5,6 procent årligen de senaste tio åren. För män har den årliga ökningen varit 4,7 procent de senaste tio åren. Den största riskfaktorn är en stor ackumulerad mängd UV-strålning mot huden. Det avspeglar sig i att cirka 90 procent av tumörerna diagnostiserades hos personer 65 år eller äldre. Dödligheten i hudcancer som inte är malignt melanom är låg, år 2016 avled 77 personer. Drygt 34 000 personer som hade eller hade haft hudcancer, malignt melanom och basalcellscancer undantagna, levde i Sverige i slutet av 2015.

Hudcancer - symtom, behandling och prognos

Tjocktarmscancer

Tjocktarmscancer är den fjärde vanligaste cancerformen totalt sett men den tredje vanligaste hos män respektive kvinnor. Ungefär lika många män som kvinnor insjuknar. År 2016 upptäcktes totalt 4 702 tumörer hos 4 576 personer, 2 301 hos 2 232 män och 2 401 hos 2 344 kvinnor. Knappt 80 procent var 65 år eller äldre vid insjuknandet. Tjocktarmscancer har ökat med 0,3 procent årligen hos kvinnor de senaste tio åren, medan det för männen ses en årlig minskning med 0,2 procent. Risken att insjukna före 75 års ålder är 2,2 procent för män och 2 procent för kvinnor, vilket innebär att 1 av 50 personer i 75-årsåldern har eller har haft tjocktarmscancer.

Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården inför ett allmänt screeningprogram för tidig upptäckt av tjock-och ändtarmscancer i åldern 60–74 år. 1 909 personer, 971 kvinnor och 938 män, avled av tjocktarmscancer år 2016, vilket gör sjukdomen till den tredje vanligaste orsaken till död i cancer. Cirka 32 000 personer som hade eller hade haft tjocktarmscancer levde i Sverige i slutet av 2015. Ofta talar man om patienter med tjock- och ändtarmscancer som en gemensam grupp. Totalt drabbades 6 893 personer av tjock-, ändtarms- eller analcancer 2016.

Tjocktarmscancer - symtom, behandling och prognos

Lungcancer

Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor. Totalt upptäcktes 3 982 tumörer, 1 898 hos 1 891 män och 2 084 hos 2 064 kvinnor. De flesta patienter, nästan 80 procent, var 65 år eller äldre vid diagnos men cirka 90 personer var yngre än 50 år. Rökning är en starkt bidragande orsak till lungcancer i cirka 90 procent av fallen. Risken att insjukna i lungcancer är således starkt kopplad till rökvanor hos befolkningen under de senaste 50 åren. Bland män var rökning allra vanligast under 1960-talet, då hälften av alla män rökte. För kvinnorna nåddes toppen under 1980-talet då en tredjedel av kvinnorna rökte.

Andelen rökare minskade alltså tidigare hos män än hos kvinnor vilket återspeglas i trenden för insjuknande. I dag insjuknar fler kvinnor än män och ungefär lika många kvinnor som män avlider i lungcancer. Insjuknandet fortsätter att öka bland kvinnor och har ökat med 2,6 procent de senaste 20 åren. Ökningstakten har dock planat ut och är de senaste tio åren 0,7 procent årligen. Hos män ses en årlig minskning både på 20 och 10 års sikt med 0,6 respektive 1,6 procent. Lungcancer är den cancersjukdom flest personer avlider av. 3 677 personer, 1 853 män och 1 824 kvinnor, dog av lungcancer 2016. Drygt 10 000 personer som hade eller hade haft lungcancer levde i Sverige i slutet av 2015.

Lungcancer - symtom, behandling och prognos 

Malignt melanom i huden

Detta är den femte vanligaste cancerformen hos både kvinnor och män. Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer. År 2016 upptäcktes 4 151 tumörer, 2 147 tumörer hos 2 090 män och 2 004 tumörer hos 1953 kvinnor. Drygt hälften av fallen diagnostiseras hos personer äldre än 65 år, men tumörformen är relativt vanlig hos yngre. 2016 inträffade 325 fall hos personer yngre än 40 år. Cirka 50 procent fler kvinnor än män insjuknar i den åldersgruppen.

Den största riskfaktorn för malignt melanom i huden är solens UVstrålning där våra sol- och semestervanor spelar stor roll. Insjuknandet varierar i landet och är större i de södra länen än i de mer solfattiga norra. Malignt melanom hör till de cancerdiagnoser som ökar mest. De senaste tio åren har den årliga ökningen varit 4,8 procent årligen för män och 4,7 procent för kvinnor. 2016 avled 289 män och 225 kvinnor av malignt melanom i huden. Drygt 41 000 som hade fått diagnosen levde i Sverige i slutet av 2015.

Malignt melanom - symtom, behandling och prognos 

Cancer i urinblåsa och urinvägar

Detta är den fjärde vanligaste cancerformen hos män. År 2016 rapporterades 2 276 fall hos 2 250 män. Hos kvinnor är cancerformen betydligt ovanligare, den åttonde vanligaste med 880 fall registretade hos 869 kvinnor. Insjuknandet är alltså nästan tre gånger så högt hos män som hos kvinnor. En möjlig förklaring kan vara att män har utsatts och utsätts för mer toxiska ämnen i arbetslivet och genom tobaksrökning, ämnen som utsöndras via urinen och ger skador på urinvägarnas celler.

Cancer i njurar och urinvägar ökar kontinuerligt. Ökningen var 1,5 procent årligen för kvinnor de senaste tio åren och 1,2 procent för män. År 2016 avled 536 män och 257 kvinnor av cancer i urinblåsa eller urinvägarna. Cirka 25 000 personer som hade eller hade haft cancer i urinblåsa eller urinvägar levde i Sverige 2015.

Urinblåsecancer - symtom, behandling och prognos

Cancer i blod- och lymfsystem

År 2016 fick 4 482 personer, totalt 4 505 fall, en blodcancersjukdom. Den största gruppen utgjordes av lymfom, 2 506 fall, följt av leukemier 1 115 fall och myelom 640 fall. Övriga diagnoser som räknas in i blodcancersjukdomsgruppen är polycytemia vera och myelofibros, sammantaget 243 fall. Sedan 2013 räknas även myelodysplastiska syndrom och myeloproliferativ sjukdom till leukemier.

Könsfördelningen är relativt jämn för blodcancersjukdomar med undantag för lymfom där cirka 400 fler män får diagnosen. Blodcancersjukdomar är en heterogen grupp med alltifrån mycket akut sjukdom som kräver omedelbar behandling till långsamt fortskridande sjukdom utan symtom som inte behöver behandlas utan kan följas över tid. År 2016 avled 1 989 personer av lymfom, leukemi, myelom eller annan blodcancersjukdom. Cirka 40 000 personer som hade eller hade haft en blodcancersjukdom levde i Sverige år 2015

Cancer i lever, gallvägar och bukspottkörtel

Cancer i lever, gallvägar och bukspottkörtel är en grupp cancersjukdomar som i regel har en mycket dålig prognos. År 2016 insjuknade drygt 1 100 personer i cancer i lever eller gallvägar, fler män än kvinnor, och cirka 1 300 personer i bukspottkörtelcancer, lika många män som kvinnor.

De senaste 10 åren har insjuknandet i cancer i lever, gallvägar och bukspottkörteln ökat med 4,4 procent för män och 2,6 procent för kvinnor årligen. Det finns en stor osäkerhet kring vad denna stora ökning beror på. I Sverige sker inte någon efterrapportering till cancerregistret utifrån dödsorsaksintyg och en bidragande orsak till ökningen kan vara förbättrade utredningsmetoder, vilket gör att fler hinner få diagnos och rapporteras till cancerregistret innan de avlider av sjukdomen.

Fortfarande är det dock fler personer som avlider av cancer i lever, gallvägar eller bukspottkörtelcancer, 2 807 personer, än det antal fall som registrerats i cancerregistret, 2 460 personer. Cirka 4 400 personer som fått diagnosen cancer i lever, gallvägar eller i bukspottkörteln levde i Sverige 2015.

Läs mer om cancer i lever och gallvägar 

Bukspottkörtelcancer - symtom, behandling och prognos 

Basalcellscancer räknas inte in

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Hudcancerformen har vanligen inte förmåga att bilda dottertumörer eller orsaka död, men kan förstöra hud och underliggande vävnad med stora, svårläkta sår till följd. Tumörerna är vanligast på huvudet, speciellt i ansiktet och på öronen.

Basalcellscancer inkluderas inte i den vanliga cancerstatistiken men registreras i cancerregistret sedan 2004. År 2016 registrerades 50 980 fall, ungefär lika många hos båda könen. Antalet personer som fick besked om basalcellscancer år 2016 var 37 897, 19 293 kvinnor och 18 604 män, vilket innebär att många har fler än en basalcellstumör.

Läs hela Cancerfondsrapporten

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.