Vanliga frågor om cancer

Här hittar du frågor och svar om cancer. Till exempel hur cancer och ärftlighet hänger ihop, om det är farligt att snusa samt om cancer smittar.

Om cancer

Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar, som i sin tur delas in i flera olika undergrupper. Alla cancersjukdomar har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig och växa okontrollerat.

Är cancer och tumör samma sak?

En tumör kan vara godartad, benign, eller elakartad, malign. En cancertumör är alltid elakartad, malign.

Hur uppstår cancer?

En cancercell uppstår genom att ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. Man brukar säga att minst 4-6 skador behövs för att en cancercell ska uppstå men det kan vara olika för olika cancersjukdomar.

Den del som styr celldelning är skadad och cellen har inte längre något inbyggt ”självmordsprogram”, det vill säga cellen vet inte längre när det är dags att dö och lämna plats för nya celler. Det resulterar i att celler ansamlas, nya blodkärl bildas och en tumör utvecklas. 

Oftast reparerar kroppen själv uppkomna skador i cellen, skadorna blir inte bestående och en cancercell utvecklas inte men ibland fungerar inte denna reparationsprocess. Vi har dessutom olika gener i våra celler som kan bidra till eller förhindra uppkomst av skador i arvsmassan, så kallade onkogener och suppressorgener.

Hur denna uppsättning gener ser ut hos olika människor kan variera och beroende på det kan man vara mer eller mindre predisponerad för cancersjukdom.

Kan man få cancer i alla kroppens vävnader?

Ja, man kan få cancer i alla kroppens vävnader. Alla vävnader byggs upp av ett antal celler. Alla kroppens celler har likadana cellkärnor där våra arvsanlag finns.

När en cancercell uppkommer beror det på att ett antal skador har inträffat i cellkärnans arvsanlag och eftersom alla kroppens vävnader byggs upp av celler med cellkärnor och arvsanlag kan skador och därmed cancer uppstå i alla kroppens vävnader.

Är cancer ärftligt?

Man vet att vid solida tumörer är det 5-10 procent som har en strikt ärftlig bakgrund. Många forskare tror dock att det kan vara så många som upp till 30 procent av cancerfallen som beror på någon slags ärftlig benägenhet. Det bedrivs mycket forskning inom detta område – genetisk forskning.

Förändringar i arvsanlag som kan disponera för cancersjukdom identifieras ”då och då” och vi kommer säkert att få vetskap om många fler i framtiden. För vissa cancersjukdomar kan man hitta personer med olika grad av ökad risk för en viss cancerform utifrån arvsanlagens mönster, och försöka upptäcka sjukdomen tidigt och erbjuda behandling eller kontroller.

Finns det några tidiga symtom på cancer?

Olika cancersjukdomar ger olika symtom beroende på i vilket organ som tumören växer. Det finns vissa symtom som man bör vara uppmärksam på.

Besvär vars orsaker man inte känner till och som varar mer än två-tre veckor bör föranleda ett läkarbesök. Orsakerna till besvären visar sig då oftast vara något annat än cancer.

Vad man särskilt ska ge akt på är

  • sår som inte läker
  • ihållande hosta eller heshet
  • svårigheter att svälja
  • en knöl utan känd orsak
  • ett födelsemärke som växer, ändrar färg eller form, blöder eller kliar.

Uppmärksamhet bör också iakttas när det gäller

  • ändrade avföringsvanor
  • svårighet att kissa
  • blödningar utan känd orsak
  • försämrad aptit och ofrivillig viktnedgång
  • långvarig feber
  • samt oklara symtom från nervsystemet.

Hur tidigt kan man hitta en cancer?

Eftersom det finns cirka 200 olika cancersjukdomar med ytterligare undergrupper kan olika cancersjukdomar upptäckas olika tidigt.

Vid mammografi kan till exempel en förändring på bara några millimeter i bröstet upptäckas. Cellprovtagning från livmoderhalsen kan påvisa cellförändringar som kan vara förstadium till cancer. Ett födelsemärke som förändras och tas bort och sedan undersöks i mikroskop kan visa på tidigt upptäckt hudcancer.  

Vad är det som gör att man kan dö av sjukdomen?

Eftersom cancer inte är en sjukdom utan cirka 200 olika sjukdomar så går det inte att ge ett entydigt svar på den frågan.

Vid vissa cancersjukdomar, till exempel vid leukemi, kan det vara en infektion som blir den slutliga orsaken till att en person går bort. Man har då så dåligt immunförsvar att kroppen inte klarar av en infektion den vanligtvis skulle klara av.

Vid andra tumörsjukdomar, till exempel vid cancer i levern, fungerar levern sämre och sämre och eftersom levern är ett av våra ”reningsorgan” så samlar patienten på sig giftiga ämnen som till slut kan göra att livet upphör.

Vissa cancertumörer utsöndrar giftiga ämnen som gör att organen i kroppen fungerar sämre och sämre och till slut upphör att fungera.

Hur sprider sig cancer?

Cancerceller kan sprida sig via blod och lymfvätska till andra delar av kroppen och där bilda metastaser, dottertumörer. Cancertumörer kan också spridas i kroppen genom att växa direkt in i annan vävnad.

Pappa med dotter på axlarna

För den här och kommande generationer


Bli månadsgivare

Vid cancer

Påverkas andra delar i kroppen när man har cancer i en del?

Beroende på var i kroppen en tumör sitter kan andra delar av kroppen bli påverkade på olika sätt. Om en tumör finns i till exempel lungan så kan syreupptagningsförmågan bli nedsatt och det gör att man blir trött och orkar mindre.

Om en tumör sitter i hjärnan kan man bli illamående och yr, trött och ”avtrubbad” och få dålig balans vilket i sin tur kan leda till att man inte vågar eller kan röra sig lika mycket som tidigare och på grund av det förlorar mycket i kondition. Förlorad kondition leder i sin tur till att man orkar mindre och blir tröttare och tröttare.

Väldigt ofta påverkas hela kroppen av cancersjukdomen på ett eller annat sätt. Själva behandlingen kan också påverka olika delar av kroppen.

Vilken behandling är vanligast vid cancer?

Operation är den vanligaste behandlingen vid solida tumörer. Ofta kombineras operationen med cytostatikabehandling, strålbehandling och/eller hormonell behandling

Blodcancersjukdomar behandlas oftast med cytostatika. 

Ett relativt nytt behandlingsområde är målstyrda läkemedel som påverkar en speciell funktion hos cellen och på så sätt kan förhindra eller minska tillväxt och spridning av sjukdomen.

Har man alltid ont vid cancer?

I tidigt skede av en cancersjukdom har man oftast inte ont. Vid vissa former av cancer kan smärta vara ett stort problem medan andra inte medför någon smärta. Kunskapen om hur man behandlar smärta och andra symtom är stor och ingen ska behöva ha ont.

Det finns olika sätt att behandla smärta där mediciner är vanligast men även till exempel strålbehandling förekommer. Morfinpreparat används och är ofta mycket effektiva mot smärta.

Smittar cancer?

Nej, cancer smittar inte. Cancerceller kan spridas i den egna kroppen men inte föras över till någon annan människa.

Har man som patient rätt att läsa sin egen journal?

Uppgifterna i en patientjournal är sekretessbelagda men sin egen journal har man rätt att läsa. Det kan dock vara bra att läsa den tillsammans med sin läkare, som då kan förklara fackuttryck och de latinska begreppen.

Det finns några undantag när rätten att läsa sin journal är begränsad. Det gäller om läkaren anser att behandlingen påverkas negativt eller om någon person som nämns i journalen kan komma till skada.

I vissa landsting kan patienter få tillgång till sin journal via internet. Funktionen kommer snart finnas över hela landet. Emellertid är det av tekniska skäl i regel vissa begränsningar för vad man får tillgång till.

Statistik om cancer

Hur många i Sverige får cancer?

År 2019 fick 66 000 personer i Sverige cancer. Antalet cancerfall ökar varje år och en viktig orsak till det är att vi blir allt fler och att vi blir allt äldre. Av alla som får en cancerdiagnos är sju av tio 65 år eller äldre. 

Cancersjukdom är något vanligare hos män än hos kvinnor. Under 2019 var 52 procent av fallen män och 48 procent kvinnor. Fler kvinnor än män är under 65 år när de får en cancerdiagnos.

Mer än var tredje person som lever i Sverige i dag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

Mer statistik om cancer hittar du här

Hur många blir botade?

I dag blir två av tre cancerpatienter botade, men det varierar mycket mellan olika cancersjukdomar.

Fler och fler personer som har eller har haft en cancersjukdom lever länge. I slutet av 2016 levde drygt 500 000 personer som någonsin fått en cancerdiagnos.

Se mer statistik om överlevnad

Vilken cancersjukdom är vanligast?

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. År 2019 fick 8 288 kvinnor diagnosen bröstcancer.

Hos män är prostatacancer den vanligaste cancerformen. År 2019 diagnostiserades 10 984 män med prostatacancer.

Hudcancer (inte malignt melanom) är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor.

Se mer statistik om olika cancersjukdomar här

Vilka cancersjukdomar ökar?

Hudcancer, både malignt melanom och övrig hudcancer, är den diagnosgrupp som ökar mest. Andra cancerformer som ökar är cancer i huvud-halsområdet och cancer i sköldkörtel och endokrina körtlar.

Även lungcancer hos kvinnor och bröstcancer har ökat de senaste 20 åren.

Andra cancerformer som ökar är tjocktarmscancer samt vissa blodcancersjukdomar.

Vilka cancersjukdomar minskar?

Cancer som minskat de senaste 20 åren är cancer i magsäcken och cancer i skelett och bindväv hos både kvinnor och män. 

Hos män har även cancer i övre luftvägar och lungor minskat.

Minska risken för cancer

Kan man själv göra något för att minska sin risk att få cancer?

Ja, att förändra sin livsstil kan minska risken att få cancer. Det allra viktigaste är att inte röka. Att vara måttlig med alkohol, äta en väl balanserad och hälsosam kost, att undvika övervikt och fetma, att motioner regelbundet och vistas i solen med försiktighet är andra saker som minskar risken för cancersjukdom.

Läs mer om att minska risken här

Är risken stor att drabbas av lungcancer om man röker?

Om man röker ett paket cigaretter om dagen ökar risken för lungcancer 15 gånger jämfört med om man inte röker. Minst åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning.

Tidigare var det huvudsakligen män som drabbades men allt fler kvinnor drabbas idag. Det beror på att kvinnor började röka i allt större utsträckning under 1960- och 1970-talen och att det kan ta upp till 30 år att utveckla lungcancer.

Det är vidare säkerställt att det alltid lönar sig att sluta röka, även efter lång tid. Risken att insjukna i lungcancer är minst för de som aldrig rökt, men minskar hos de som lyckas sluta.

Kan man få andra cancersjukdomar än lungcancer om man röker?

Cirka 15 procent av alla cancerfall anses ha en koppling till tobaksrökning. Rökning ökar risken för följande cancerformer: lungcancer, munhålecancer, cancer i struphuvudet, cancer i matstrupen, magsäckscancer, bukspottkörtelcancer, livmoderhalscancer, tjocktarmscancer njurcancer samt cancer i urinblåsan.

Är det nikotinet i cigaretten som är cancerframkallande?

Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog men den ger inte cancer. Däremot är minst 50 av de 5 000 kemiska ämnen som finns i cigarettröken cancerframkallande eller misstänkt cancerframkallande.

Cigarettröken innehåller bland annat kolmonoxid, ammoniak, vätecyanid, bly, kadmium samt flera andra tungmetaller.

Läs mer på www.tobaksfakta.se

Kan man få cancer av att snusa?

Snusets skadeverkningar är inte lika väl utredda som rökningens skadeverkningar. Snus är en tobaksprodukt som innehåller cirka 2 500 olika kemiska ämnen. En del av dessa ämnen räknas som cancerframkallande.

Det finns indikationer om att snus kan öka risken något för vissa cancerformer, till exempel bukspottkörtelcancer. Det finns dock studier som inte har kunnat påvisa samband mellan vanligt snus och ökad cancerrisk.

En prilla snus innehåller lika mycket nikotin som två starka cigaretter och man vet att nikotin är en stor belastning för hjärta och kärl. En ”genomsnittssnusare” får i sig lika mycket nikotin som den som röker 20-30 cigaretter/dag.

Läs mer på www.tobaksfakta.se

Vad kan man göra för att minska risken för hudcancer?

Hudcancer, där malignt melanom är den mest elakartade formen, orsakas till största del av solens UV-strålar. Brännskador av solen under uppväxtåren, periodvis solning samt solariesolning anses vara riskfaktorer för malignt melanom.

När strålningen från solen är som starkast mellan klockan 11 och 15 bör man söka naturlig skugga eller skydda kroppen med kläder. På de ställen av kroppen som inte kan skyddas av kläder bör man använda solskyddskräm med skydd för både UVA och UVB.

Är det farligt att sola i solarium?

Solning i solarium ökar risken för hudcancer, särskilt om man solar i unga år. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från solariesolning särskilt för personer yngre än 18 år.

Att sola i solarium mer än tio gånger per år ger en ökad risk för hudcancer.

Läs mer på www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Övriga frågor

Kan jag som privatperson söka bidrag från Cancerfonden?

Nej, vi finansierar endast forskare och vårdpersonal. Här ser du vilka organisationer som delar ut stöd till privatpersoner.

Söka pengar från Cancerfonden

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Om du har frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att fylla i vårt formulär här


Mer om cancer

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.