Gynekologiskt cellprov

Vad är ett gynekologiskt cellprov och hur går det till?

Vad är ett gynekologiskt cellprov och hur går det till?

I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 49 år till gynekologisk cellprovskontroll, också kallad cellprovtagning, vart tredje år. Mellan 50 och 64 år kallas man vart sjunde år. 

Fakta

  • Viktigt att gå på de gynekologiska cellprovskontroller som du blir kallad till.
  • Sedan kontrollen infördes i mitten på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats.
  • Livmoderhalscancer är allvarlig, men nio av tio kvinnor med tidigt upptäckt sjukdom kan botas.

Varje år får ungefär 550 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Betydligt fler, ungefär 30 000 kvinnor, får besked om att de har cellförändringar.

Ett besked om en cellförändring som kan vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom kan väcka oroliga frågor om framtiden och vad man har att vänta sig.

I själva verket innebär den tidiga upptäckten av förstadier att cancer inte behöver utvecklas.

I stor sett alla kvinnor blir av med sina cellförändringar i och med behandling. Behandlingen är dessutom enkel och skonsam.

Vad är ett gynekologiskt cellprov?

Ett gynekologiskt cellprov innebär att lösa celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten spatel eller borste.

Provet analyseras sedan för HPV (humant papillomvirus) eller undersöks i mikroskop. Ibland görs båda analyserna, främst då den ena är avvikande.

Vårdpersonal står framför ett bord med provtagningsmateriel för cellprovskontroll.
Ett cellprov innebär att lösa celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten spatel eller borste.

Analys för HPV görs i automatiserade system och testen har mycket hög känslighet. Med cytologisk analys kan en cytodiagnostiker mer direkt se om det finns tecken på cellförändringar. De allra flesta prov är normala, där ingenting mer behöver göras.

HPV-självtest

Under coronapandemin har vissa regioner pausat kallelser till gynekologisk cellprovtagning och erbjuder tillfälligt i stället självtest för HPV-virus.

Självtestet för HPV kommer hem i brevlådan med instruktioner om hur man ska gå till väga. Provet analyseras för HPV.

Om analysen påvisar HPV-virus kallas kvinnan till gynekologisk cellprovtagning.

Vissa regioner skickar även ut självtest till de kvinnor som inte hörsammar kallesen för gynekologisk cellprovtagning.

HPV-infektioner är vanliga

HPV-infektioner är vanliga och cirka var tolfte kvinna över 30 år har en sådan infektion vid undersökning. Har man HPV görs också en cytologisk undersökning. Om denna är normal görs ingenting förrän vid nästa provtagning.

Kolposkopiundersökning hos gynekolog

Om HPV finns kvar remitteras du till en kolposkopiundersökning hos gynekolog. Samma sak sker om både HPV och cellprov är avvikande.

Kolposkop är ett specialmikroskop med vars hjälp en särskilt utbildad gynekolog granskar livmodertappens yta.

Läkaren kan då se cellförändringar och se var ett vävnadsprov behöver tas, något som kallas biopsi.

Sex kvinnor av sju läker ut sin infektion

Att få besked om att man har HPV kan kännas besvärande och oroande. Men HPV-viruset är väldigt vanligt och vid kontroll tre år senare har sex kvinnor av sju läkt ut sin infektion. Om du får besked om HPV kan du leva som vanligt.

Eftersom viruset sprids sexuellt är det bra att använda kondom vid nya heterosexuella kontakter, precis som för att skydda sig mot andra infektioner.

Om du lever i en fast relation behöver du inte ändra ditt samliv om du har fått besked om att du har HPV.

Hur ofta tas gynekologiskt cellprov?

Det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer med gynekologisk cellprovskontroll ut så här:

23-29 år

Cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år.

30-49 år

Cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år samt en kompletterande analys även för cytologi vid första provet efter 40.

50-64 år

Cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år. Om du vill lämna cellprov efter 64 års ålder kan du boka tid hos en gynekolog.

Modell av en livmoder
Gynekologiskt cellprov innebär att lösa celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten spatel eller borste.Foto: Edis Potori

Provtagningen inom det nya programmet sker på samma sätt som tidigare:

  • Alla personer i rätt ålder och som har kvinnligt personnummer kallas till en barnmorskemottagning.
  • En barnmorska tar cellprovet, som sedan skickas till ett laboratorium för analys.
  • Alla får brevbesked om resultat.

Källa: Socialstyrelsen och Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

När kommer svaret på cellprovet?

Vanligtvis brukar det ta ungefär 4-8 veckor att få svar på cellprovet från att provtagningen är gjord.  

Kan man ta cellprov vid mens?

Nej, du ska inte lämna cellprov när du har mens. Cellprov under menstruation ska undvikas eftersom man riskerar att få med celler som inte är relevanta för undersökningen.

Ska jag ta cellprov om jag är gravid?

Ja, du kan lämna cellprov även om du är gravid. Cellprov under en graviditet ska göras innan vecka 15. Cellprov som tas senare kan ge missvisande svar eftersom graviditeten påverkar cellerna i livmoderhalsen. Det är dock inte farligt att ta cellprov när man är gravid.

Bör jag ta cellprov fast jag tagit bort livmodern?

Om du har opererat bort både livmodern och livmoderhalsen behöver du inte fortsätta med gynekologisk cellprovtagning.

I vissa fall lämnas en del av livmoderhalsen kvar och då ska du fortsätta med dina kontroller. Detta gäller också om du tidigare har haft cellförändringar.

Cellförändringar kan utvecklas till cancer

Cellförändringar innebär att cellerna avviker mer eller mindre starkt från det normala mönstret. Cellförändringar kan utvecklas till cancer om de inte behandlas.

Syftet med behandlingen är att ta bort så kallade höggradiga cellförändringar innan de utvecklats till cancer. Ingreppet är enkelt och görs oftast i lokalbedövning

I de flesta fall tar det många år innan cellförändringar utvecklas till cancer. Sjukdomen är allvarlig, men nio av tio kvinnor med tidigt upptäckt sjukdom kan botas.

  • Sedan kontrollen infördes i mitten på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats, från omkring 1 000 fall till cirka 450 fall om året.
  • Under de senaste fyra åren har nyinsjuknandet ökat till cirka 550 per år
  • Efter 60-70 års ålder är risken att utveckla livmoderhalscancer extremt låg för kvinnor som tidigare har deltagit och inte haft höggradiga cellförändringar. Om du ändå vill lämna cellprov efter 64 års ålder kan du boka tid hos en gynekolog.

Symtom på livmoderhalscancer

Ett tidigt tecken på livmoderhalscancer är blödningar vid samlag. Men samlagsblödningar är vanliga och bara hos ett fåtal är detta orsakat av cancer.

Observera att cancer i äggstockarna eller i livmoderkroppen inte upptäcks med hjälp av cellprov i livmoderhalsen.

Läs mer om livmoderhalscancer

Diagnos av cellförändringar

Om cellprovet är normalt blir du kallad till en ny provtagning om tre till sju år.

Om cellprovet visar ett avvikande fynd kan ett nytt prov behöva tas efter några månader eller en undersökning med kolposkop göras hos en gynekolog.

Ofta tar gynekologen små vävnadsprover, biopsier. Provtagningen är vanligen smärtfri, men kan ibland ge några sekunders obehag eller smärta.

Efter denna undersökning kan du blöda lite från underlivet och behöva använda trosskydd under resten av dagen.

Vävnadsmaterialet från biopsin undersöks mikroskopiskt i laboratoriet. 

Behandling av cellförändringar

Lindriga, låggradiga, cellförändringar läker ofta ut av sig själva och därför räcker det ofta med årliga kontroller tills förändringen har försvunnit.

Behandlingen vid höggradiga cellförändringar går ut på att ta bort den förändrade vävnaden. Det brukar röra sig om en liten vävnadsbit som motsvarar en knapp i storlek.

Konisering

Den vanligaste behandlingen är att skära bort cellförändringarna med diatermislynga (en upphettad metalltråd). Det kallas ibland konisering och sker på mottagning eller dagoperationsavdelning i öppenvården.

Lokalbedövning vid ingrepp

Vid ingreppet ges smärtlindring. För det mesta räcker det med lokalbedövning. Den bortopererade biten undersöks i mikroskop för att ge en säker diagnos.

I de flesta falls blir cellproven normala redan vid efterkontrollen efter cirka 6 månader. I 95 procent är behandlingen tillräcklig och det räcker med kontroller vart tredje år vid barnmorskemottagning.

Efter behandlingen

Efter operationen kan du vanligtvis arbeta eller utföra normala aktiviteter samma dag eller dagen efter. Småblödningar eller brunaktiga flytningar är vanliga under någon vecka.

Under tre veckor bör du avstå från samlag, tampong och menskopp, eftersom livmoderhalsen behöver läka.

Det är viktigt att du kommer på de kontrollbesök som du blir kallad till efter behandlingen.

Gravid

Möjligheten att bli gravid påverkas inte av behandlingen, men framför allt större koniseringar kan ge en något ökad risk för att föda för tidigt i framtida graviditeter.

Koniseringar görs därför bara av förändringar som har tydlig risk att utvecklas till cancer.

HPV bakom höggradiga cellförändringar

Forskning visar att långdragen infektion med HPV (humant papillomvirus) ligger bakom nästan alla fall av cancer och höggradiga cellförändringar på livmoderhalsen.

Man känner i dag till mer än 100 olika HPV-typer, varav cirka 13 kan infektera slidan och livmoderhalsen med virus som kan ge cancer. Dit hör typerna HPV16 och HPV18.

Andra papillomvirus (till exempel typ HPV6 och HPV11) orsakar könsvårtor (kondylom) men orsakar inte cancer.

HPV överförs sexuellt. 

HPV överförs sexuellt. Infektionstillfället kan dock ligga många år tillbaka i tiden.

Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för cellförändringar. Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som redan har eller har haft cellförändringar.

HPV-vaccin genom skolhälsovården

Socialstyrelsen har beslutat att vaccinering mot HPV16 och HPV18 ska ingå i barnvaccinationsprogrammet för flickor födda 1999 eller senare. Från hösten 2020 kommer även pojkar att ingå i vaccinationsprogrammet.

  • I dag används vaccinet Gardasil 9 som skyddar mot humant papillomvirus i Sverige. Vaccinet skyddar mot HPV-typerna 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. Dessa HPV-typer ligger bakom cirka 90 procent av all livmoderhalscancer.
  • Då vaccinet har överlägset bäst skyddseffekt innan sexdebut har Socialstyrelsen beslutat att flickor och pojkar, 10–12 år i årskurs 5 och 6, ska erbjudas HPV-vaccinering genom skolhälsovården.

Vaccin ger långvarigt skydd

Vaccinationen sker i dag vid två tillfällen med ett halvt års mellanrum. Vaccinerna har funnits i över tio år och har behållit skyddseffekten under denna tid och allt talar för att skyddet är mycket långvarigt.

Vaccinerna är förebyggande och har ingen effekt på cellförändringar som redan har uppstått.

Vaccinerade kvinnor bör absolut fortsätta gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir kallade till eftersom skyddet som bäst kan vara 90 procent.

Tips och råd

  • Om du får blödningar, flytningar eller upplever andra förändringar i underlivet, är det viktigt att ta kontakt med en barnmorska eller en gynekolog för en närmare undersökning.
  • Nonchalera inte tecken på könssjukdomar, utan se till att du får behandling som botar. Ett bra skydd mot könssmitta är kondom.
  • Gå alltid på de gynekologiska cellprovskontroller som du blir kallad till. Detta gäller även dig som redan har behandlats för cellförändringar. Om man har behandlats för allvarliga cellförändringar tidigare i livet ska provtagningen inte glesas ut efter 50 års ålder och fortsätta till hög ålder.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.