Gynekologiskt cellprov

Vad är ett gynekologiskt cellprov?

Ett gynekologiskt cellprov innebär att celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten spatel eller borste. Det görs vid en gynekologisk undersökning av till exempel en barnmorska.

Efter provtagningen analyseras cellerna för att upptäcka HPV (humant papillomvirus) och cellförändringar. 

I första skedet undersöks cellerna för att hitta HPV-virus. Om det finns HPV undersöks cellerna vidare för att se om det har lett till cellförändringar (det är cellförändringarna som i sin tur kan leda till cancer). 

Analys av cellerna görs via mikroskop, en så kallad cytologisk analys av en cytodiagnostiker.

De allra flesta prov är normala och där behöver inget mer göras.

Var kan jag ta ett gynekologiskt cellprov?

I vanliga fall utförs cellprov på gynekologiska mottagningar eller barnmorskemottagningar av barnmorska eller gynekolog.

HPV-test hemma

Vissa regioner erbjuder självtest för HPV-virus. Självtestet för HPV kommer hem i brevlådan med instruktioner om hur du ska gå till väga. Provet analyseras för HPV.

Om analysen visar att det finns ett HPV-virus i cellerna kallas du till en mottagning för ytterligare provtagning

Vissa regioner skickar även ut självtest till de kvinnor som inte gått på sitt cellprov efter kallelsen skickats.

Om du vill ha ett självtest kan du kontakta 1177 och se vad gäller för just din region. 

Varför ska jag göra cellprov?

En HPV-infektion kan leda till cellförändringar som i sin tur kan leda till cancer.

Forskning visar att långdragen infektion med HPV (humant papillomvirus) ligger bakom nästan alla fall av cancer och höggradiga cellförändringar på livmoderhalsen.

Hur ofta tas gynekologiskt cellprov?

Det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer med gynekologisk cellprovskontroll ser ut så här:

23-29 år

Cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år.

30-49 år

Cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år samt en kompletterande analys även för cytologi vid första provet efter 40.

50-64 år

Cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år. Om du vill lämna cellprov efter 64 års ålder kan du boka tid hos en gynekolog.

64 år och över

Om du vill lämna cellprov när du är över 64 år kan du boka egen tid för det hos en gynekolog.

Om du vill veta när du senast gjorde ett cellprov kan du kontakta 1177 för att få kontaktuppgifter till de som är ansvariga för cellprovtagningarna i din region.

Källa: Socialstyrelsen och Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Om HPV-infektion

HPV-infektioner är väldigt vanligt. Hos ungefär var tolfte kvinna över 30 år upptäcks en HPV-infektion vid cellprovtagning. 

Om HPV upptäcks i dina celler görs också en så kallad cytologisk undersökning. Det görs för att HPV kan leda till cellförändringar, som i sin tur kan utvecklas till cancer. 

Om den cytologiska analysen ser normal ut behandlas inte din HPV utan följs upp vid nästa provtagning du blir kallad till. 

Läs frågor och svar om HPV och HPV-vaccin

Kolposkopiundersökning hos gynekolog

Om HPV finns kvar även vid din nästa provtagning remitteras du vidare för att undersökas med hjälp av kolposkop hos en gynekolog. 

Kolposkop är ett specialmikroskop med vars hjälp en särskilt utbildad gynekolog granskar livmodertappens yta.

Gynekologen kan då se om du har cellförändringar och var ett vävnadsprov behöver tas, något som kallas biopsi.

Läs mer om kolposkopi

Sex kvinnor av sju läker ut sin infektion

Att få besked om att man har HPV kan kännas besvärande och oroande. Men, HPV-virus är väldigt vanligt och när nästa prov tas (vid nästa vanliga kontroll), dvs tre år efter du fått besked om HPV, har sex av sju kvinnors HPV läkt ut av sig självt. 

Om du får besked om att du har HPV i cellerna kan du leva som vanligt. 

Eftersom viruset sprids sexuellt är det bra att använda kondom vid nya heterosexuella kontakter, precis som för att skydda sig mot andra infektioner.

Om du lever i en fast relation behöver du inte ändra ditt samliv om du har fått besked om att du har HPV.

Om cellförändringar

Cellförändringar innebär att cellerna avviker mer eller mindre starkt från det normala mönstret. Cellförändringar kan utvecklas till cancer om de inte behandlas.

Syftet med att sätta in en behandling om du har cellförändringar är att ta bort så kallade höggradiga cellförändringar innan de utvecklas till cancer. 

Behandlingen innebär ett ingrepp som är enkelt och oftast görs med lokalbedövning. 

I de flesta fall tar det många år innan cellförändringar utvecklas till cancer. Om det utvecklas till cancer är det allvarligt, men om det upptäcks tidigt kan nio av tio kvinnor botas. 

Ett tidigt tecken på livmoderhalscancer är blödningar vid samlag. Men bara hos väldigt få är blödningen orsakad av cancer. 

Observera att cancer i äggstockarna eller i livmoderkroppen inte upptäcks med hjälp av cellprov i livmoderhalsen.

Läs mer om livmoderhalscancer

Diagnos av cellförändringar

Om cellprovet är normalt blir du kallad till en ny provtagning om tre till sju år.

Om cellprovet visar ett avvikande fynd kan ett nytt prov behöva tas efter några månader eller en undersökning med kolposkop göras hos en gynekolog.

Ofta tar gynekologen små vävnadsprover, biopsier. Provtagningen är vanligen smärtfri, men kan ibland ge några sekunders obehag eller smärta.

Efter denna undersökning kan du blöda lite från underlivet och behöva använda trosskydd under resten av dagen.

Vävnadsmaterialet från biopsin undersöks mikroskopiskt i laboratoriet. 

Behandling av cellförändringar

Lindriga, låggradiga, cellförändringar läker ofta ut av sig själva och därför räcker det ofta med årliga kontroller tills förändringen har försvunnit.

Behandlingen vid höggradiga cellförändringar går ut på att ta bort den förändrade vävnaden. Det brukar röra sig om en liten vävnadsbit som motsvarar en knapp i storlek.

Konisering

Den vanligaste behandlingen är att skära bort cellförändringarna med diatermislynga (en upphettad metalltråd). Det kallas ibland konisering och sker på mottagning eller dagoperationsavdelning i öppenvården.

Lokalbedövning vid ingrepp

Vid ingreppet ges smärtlindring. För det mesta räcker det med lokalbedövning. Den bortopererade biten undersöks i mikroskop för att ge en säker diagnos.

I de flesta falls blir cellproven normala redan vid efterkontrollen efter cirka 6 månader. I 95 procent är behandlingen tillräcklig och det räcker med kontroller vart tredje år vid barnmorskemottagning.

Efter behandlingen

Efter operationen kan du vanligtvis arbeta eller utföra normala aktiviteter samma dag eller dagen efter. Småblödningar eller brunaktiga flytningar är vanliga under någon vecka.

Under tre veckor bör du avstå från samlag, tampong och menskopp, eftersom livmoderhalsen behöver läka.

Det är viktigt att du kommer på de kontrollbesök som du blir kallad till efter behandlingen.

Gravid

Möjligheten att bli gravid påverkas inte av behandlingen, men framför allt större koniseringar kan ge en något ökad risk för att föda för tidigt i framtida graviditeter.

Koniseringar görs därför bara av förändringar som har tydlig risk att utvecklas till cancer.

HPV bakom cellförändringar

Man känner i dag till mer än 200 olika HPV-typer, varav cirka 13 kan infektera slidan och livmoderhalsen med virus som kan ge cancer.

Dit hör typerna HPV16 och HPV18.

Andra papillomvirus (till exempel typ HPV6 och HPV11) orsakar könsvårtor (kondylom) men orsakar inte cancer.

HPV överförs sexuellt. Infektionstillfället kan dock ligga många år tillbaka i tiden.

Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för cellförändringar. Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som redan har eller har haft cellförändringar.

HPV-vaccin genom skolhälsovården

Socialstyrelsen har beslutat att vaccinering mot HPV16 och HPV18 ska ingå i barnvaccinationsprogrammet för flickor födda 1999 eller senare.

Från hösten 2020 ingår även pojkar i vaccinationsprogrammet.

I dag används vaccinet Gardasil 9 som skyddar mot humant papillomvirus i Sverige.

Vaccinet skyddar mot HPV-typerna 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58.

Dessa HPV-typer ligger bakom cirka 90 procent av all livmoderhalscancer.

Då vaccinet har överlägset bäst skyddseffekt innan sexdebut har Socialstyrelsen beslutat att flickor och pojkar, 10–12 år i årskurs 5 och 6, ska erbjudas HPV-vaccinering genom skolhälsovården.

Vaccin ger långvarigt skydd

Vaccinationen sker i dag vid två tillfällen med ett halvt års mellanrum.

Vaccinerna har funnits i över tio år och har behållit skyddseffekten under denna tid och allt talar för att skyddet är mycket långvarigt.

Vaccinerna är förebyggande och har ingen effekt på cellförändringar som redan har uppstått.

Vaccinerade kvinnor bör absolut fortsätta gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir kallade till eftersom skyddet som bäst kan vara 90 procent.

Tips och råd

• Om du får blödningar, flytningar eller upplever andra förändringar i underlivet, är det viktigt att ta kontakt med en barnmorska eller en gynekolog för en närmare undersökning.
• Nonchalera inte tecken på könssjukdomar, utan se till att du får behandling som botar. Ett bra skydd mot könssmitta är kondom.
• Gå alltid på de gynekologiska cellprovskontroller som du blir kallad till. Detta gäller även dig som redan har behandlats för cellförändringar.
• Om man har behandlats för allvarliga cellförändringar tidigare i livet ska provtagningen inte glesas ut efter 50 års ålder och fortsätta till hög ålder.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.