Fakta
- Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden
- Cirka 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är över 50 år
- Mammografikontrollerna som gör att bröstcancer upptäcks tidigare
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor i Sverige under en period i livet.
Mammografi är en undersökning av brösten som görs i en röntgenapparat. Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett tidigt stadium.
Med mammografi kan tumörer hittas medan de fortfarande är så små att de inte känns. Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi.
Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor i Sverige under en period i livet. Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi.
Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks vid screening med mammografi.
Kvinnor bjuds in till mammografi med 18-24 månaders mellanrum. Det är olika tidsintervall i olika delar av Sverige.
När du ska undersökas med mammografi får du oftast gå till en särskild röntgenavdelning på sjukhuset. Du behöver inte förbereda dig på något speciellt sätt.
När du kommer till avdelningen får du svara på några frågor. Till exempel om du känt något ovanligt i brösten eller om du tar läkemedel med hormoner.
Sen får du ta av dig på överkroppen. Sköterskan tittar på dina bröst och ser om det finns några födelsemärken eller andra synliga förändringar som kan synas på röntgenbilderna och misstolkas som en tumör.
Vid mammografi undersöks ett bröst i taget. Du ställer dig framför en apparat och lägger bröstet på en digital röntgenplatta. En annan skiva pressas ned mot bröstet. Den speciella röntgenapparaten som används är gjord för att kunna ge detaljrika bilder av bröstvävnaden med hjälp av svag röntgenstrålning.
Medan bröstet kläms ihop får du hålla upp armen och stå helt stilla. En till tre bilder tas. Sedan görs samma sak med det andra bröstet. Bildtagningen tar fem till tio minuter.
Röntgenbilderna granskas sedan av röntgenläkare. Oftast är det två läkare som oberoende av varandra bedömer bilderna. Millimeterstora förändringar kan upptäckas. Svaret från hälsokontrollen skickas till dig. Vanligen inom ett par veckor.
Hormonbehandling under klimakteriet och behandling med p-piller påverkar bröstvävnaden så att mammografibilden kan bli svårare att bedöma. Därför är det viktigt att röntgenläkare som granskar mammografibilden känner till om du använder några sådana läkemedel.
Ja, det kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop, men alla tycker inte att det gör det. Sammanpressningen är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen.
Vid bildgranskningen ser röntgenläkarna om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer).
Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare, oftast med ett kompletterande ultraljud och ett vävnadsprov med finnål/mellannål.
Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.
Då blir du remitterad till en bröstmottagning där du får besked om vad man har hittat och vad vävnadsprovet gav för resultat. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är operation där tumören tas bort med ett samtidigt prov från lymfkörtlar i armhålan.
Därefter ges efterbehandling som kan bestå av cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller antikroppsbehandling.
Den behandling som rekommenderas just för din tumör, och som kan bestå av olika kombinationer av ovan nämnda behandlingar, är "skräddarsydd" och bestäms på en konferens där alla olika bröstcancer-specialister samarbetar.
Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Tillräcklig kunskap saknas ännu om dessa förstadier.
I de flesta fall av förstadium behandlas patienten med operation och i vissa fall med strålbehandling. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor kanske behandlas i onödan.
Det finns fler metoder än mammografi för att undersöka ett bröst. Palpation, att känna igenom bröstet med fingrarna, är en.
Undersökning av bröstet med hjälp av ultraljud är en annan, som i dag är ett naturligt komplement till mammografi.
På vissa indikationer används även magnetkameraundersökning.
Om någon nytillkommen eller misstänkt förändring upptäcks med bilddiagnostik kan ett vävnadsprov tas med en nål, en nålbiopsi, från förändringen. Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop.
Se mammografiscreening som ett hjälpmedel som ökar din chans att upptäcka eventuell bröstcancer tidigt. Men ta också för vana att regelbundet känna igenom dina bröst och sök läkare om du märker några förändringar.
Så här lär du känna dina bröst
Då och då har det i medierna förts en debatt där nyttan med mammografiscreening ifrågasatts.
Socialstyrelsen har analyserat den kritik som förts fram mot massundersökningarna med mammografiscreening. Efter genomgången av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen - och även Cancerfonden - fortfarande mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år.
I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här.