Fakta
- Med mammografi kan tumörer hittas medan de fortfarande är så små att de inte känns.
- Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi.
- Cirka 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är över 50 år.
Mammografi
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hitta rätt direkt
Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor i Sverige under en period i livet.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden och ökar dessutom.
Till skillnad från många andra cancerformer är bröstcancer vanlig redan i 50-60-årsåldern och förekommer även hos kvinnor som är yngre än så.
Ökad chans att överleva
Samtidigt som bröstcancer blir vanligare, ökar chansen att överleva sjukdomen. Att allt fler kan botas anses framför allt bero på:
- Förbättrad behandling.
- Mammografikontrollerna som gör att bröstcancer upptäcks tidigare.
- Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks vid screening med mammografi.
Vad är mammografi?
- Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografiscreening.
- Kvinnor bjuds in till mammografi med 18-24 månaders mellanrum, olika tidsintervall i olika delar av Sverige.
Så går mammografi till
1. Gå till röntgenavdelningen
Oftast får du gå till en särskild enhet på röntgenavdelningen vid något sjukhus när du ska undersökas med mammografi. Du behöver inte göra några särskilda förberedelser innan undersökningen.
2. Svara på några frågor
När du kommer dit får du först svara på några frågor. Du får tala om ifall du känt något ovanligt i brösten och om du tar något läkemedel som innehåller hormoner.
3. Klä av dig på överkroppen
Du får klä av dig på överkroppen. Röntgensjuksköterskan tittar efter om det finns några födelsemärken eller andra synliga förändringar på brösten som kan synas på röntgenbilderna och misstolkas som en tumör.
4. Ett bröst i taget
Den speciella röntgenapparat som används är gjord för att kunna ge detaljrika bilder av bröstvävnaden med hjälp av svag röntgenstrålning. Du ställer dig framför apparaten. Ett bröst i taget läggs på en digital röntgenplatta. En annan skiva pressas ned mot bröstet.
5. En till tre bilder tas
Medan bröstet kläms ihop får du hålla upp armen och stå helt stilla. En till tre bilder tas. Sedan görs samma sak med det andra bröstet. Bildtagningen tar fem till tio minuter.
6. Få svar inom ett par veckor.
Röntgenbilderna granskas sedan av röntgenläkare. Oftast är det två läkare som oberoende av varandra bedömer bilderna. Millimeterstora förändringar kan upptäckas. Svaret från hälsokontrollen skickas till dig, vanligen inom ett par veckor.
Hormonbehandling och p-piller påverkar
Hormonbehandling under klimakteriet och behandling med p-piller påverkar bröstvävnaden så att mammografibilden kan bli svårare att bedöma.
Därför är det viktigt att röntgenläkare som granskar mammografibilden känner till om du använder några sådana läkemedel.
Vanliga frågor om mammografi
Gör det ont?
Ja, det kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop, men alla tycker inte att det gör det. Sammanpressningen är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen.
Jag har efter mammografin fått besked om att jag måste göra en annan undersökning också - vad kan det bero på?
Vid bildgranskningen ser röntgenläkarna om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer).
Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare, oftast med ett kompletterande ultraljud och ett vävnadsprov med finnål/mellannål.
Finns det några risker med mammografi?
Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.
Vad händer om det visar sig att jag har cancer?
Då blir du remitterad till en bröstmottagning där du får besked om vad man har hittat och vad vävnadsprovet gav för resultat. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är operation där tumören tas bort med ett samtidigt prov från lymfkörtlar i armhålan.
Därefter ges efterbehandling som kan bestå av cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller antikroppsbehandling.
Den behandling som rekommenderas just för din tumör, och som kan bestå av olika kombinationer av ovan nämnda behandlingar, är "skräddarsydd" och bestäms på en konferens där alla olika bröstcancer-specialister samarbetar.
Vad händer om jag har ett förstadium till cancer?
Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Tillräcklig kunskap saknas ännu om dessa förstadier.
Kan vissa självläka och i så fall vilka?
I de flesta fall av förstadium behandlas patienten med operation och i vissa fall med strålbehandling. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor kanske behandlas i onödan.
Mammografi – fördelar
- Mammografi-screening minskar dödligheten i bröstcancer i vårt land med cirka 20 procent. Den bedömningen gör en majoritet av forskare och andra experter efter nya uppföljningar av statistik och av tidigare forskning.
- Du minskar inte risken att få bröstcancer genom att gå på undersökningen, men du minskar din risk att dö i bröstcancer.
- Med mammografi kan en tumör hittas innan den börjar märkas på något annat sätt, medan den fortfarande är liten och innan den hunnit sprida sig i kroppen. När bröstcancer upptäcks så tidigt är möjligheten att bli helt botad mycket god!
Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, kan behandlingen ofta göras lindrigare.
- Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, kan behandlingen ofta göras lindrigare. Det kan i de flesta fall gå att göra en bröstbevarande operation istället för att ta bort hela bröstet, mindre kirurgi i armhålan samt lindrigare efterbehandling.
- Det kan kännas tryggt att få sina bröst undersökta regelbundet.
Mammografi – nackdelar
- Alla bröstcancrar syns inte på mammografi. Ingen undersökningsmetod är hundraprocentig, inte heller mammografi. Särskilt hos yngre kvinnor med tät bröstvävnad kan det vara svårt att upptäcka en tumör på röntgenbilden.
- Det finns också vissa typer av tumörer som syns sämre. Sådana omständigheter eller den mänskliga faktorn kan göra att en brösttumör inte upptäcks vid mammografi. Det är mycket sällsynt, men även när du går på regelbundna screeningundersökningar bör du fortsätta att själv undersöka dina bröst.
- En del tycker att undersökningen är obehaglig, fysiskt och/eller psykiskt.
- Det förekommer att en förändring i bröstet bedöms som misstänkt, men att vidare undersökning visar att den är ofarlig. I dessa fall kan man säga att screeningen orsakar oro "i onödan".
Andra undersökningar
Det finns fler metoder än mammografi för att undersöka ett bröst:
- Palpation, att känna igenom bröstet med fingrarna, är en.
- Undersökning av bröstet med hjälp av ultraljud är en annan, som i dag är ett naturligt komplement till mammografi.
- På vissa indikationer används även magnetkameraundersökning.
- Om någon nytillkommen eller misstänkt förändring upptäcks med bilddiagnostik kan ett vävnadsprov tas med en nål, en nålbiopsi, från förändringen. Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop.
Vad kan jag göra själv?
Se mammografiscreening som ett hjälpmedel som ökar din chans att upptäcka eventuell bröstcancer tidigt. Men ta också för vana att regelbundet känna igenom dina bröst och sök läkare om du märker några förändringar.
Så här lär du känna dina bröst
Rekommenderas av myndigheter
Då och då har det i medierna förts en debatt där nyttan med mammografiscreening ifrågasatts.
Socialstyrelsen har analyserat den kritik som förts fram mot massundersökningarna med mammografiscreening. Efter genomgången av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen - och även Cancerfonden - fortfarande mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år.
I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning.
Vart ska jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.
Relaterat
