Fakta
- Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden
- Cirka 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är över 50 år
- Mammografikontrollerna gör att bröstcancer upptäcks tidigare
Mammografi
Hitta rätt direkt
- I vilken ålder gör man mammografi?
- Hur ofta ska man gå på mammografi?
- Kallelse till mammografi
- Vad är mammografi?
- Så går mammografi till
- Det händer vid undersökningen
- Vanliga frågor om mammografi
- Fördelar med mammografi
- Nackdelar med mammografi
- Andra undersökningar av brösten
- Vad kan jag göra själv?
- Tidig upptäckt viktig
- Vart kan jag vända mig?
Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Screening för bröstcancer med mammografi erbjuds alla kvinnor i Sverige under en period i livet.
I vilken ålder gör man mammografi?
Screening för bröstcancer med mammografi är frivilligt och erbjuds gratis av Sveriges regioner till kvinnor mellan 40 och 74 år.
Hur ofta ska man gå på mammografi?
Kvinnor bjuds in till mammografi med 18-24 månaders mellanrum. Det är olika tidsintervall i olika delar av Sverige.
Kallelse till mammografi
Du blir kallad till mammografi via ett brev på posten. Där ser du var du ska göra undersökningen, och vilken dag och tid.
Vad är mammografi?
Mammografi är en undersökning av brösten som görs i en röntgenapparat. Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett tidigt stadium.
Med mammografi kan tumörer hittas medan de fortfarande är så små att de inte känns. Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi.
Upp till 70 procent av alla fall av bröstcancer upptäcks vid mammografi.
Så går mammografi till
I den här filmen visar vi hur en mammografiundersökning kan gå till.
Det händer vid undersökningen
1
Gå till röntgenavdelningen
När du ska undersökas med mammografi får du oftast gå till en särskild röntgenavdelning på sjukhuset. Du behöver inte förbereda dig på något speciellt sätt.
2
Svara på några frågor
När du kommer till avdelningen får du svara på några frågor. Till exempel om du känt något ovanligt i brösten eller om du tar läkemedel med hormoner.
3
Klä av dig på överkroppen
Sedan får du ta av dig på överkroppen. Sköterskan tittar på dina bröst och ser om det finns några födelsemärken eller andra synliga förändringar som kan synas på röntgenbilderna och misstolkas som en tumör.
4
Ett bröst i taget
Vid mammografi undersöks ett bröst i taget. Du ställer dig framför en apparat och lägger bröstet på en digital röntgenplatta. En annan skiva pressas ned mot bröstet. Den speciella röntgenapparaten som används är gjord för att kunna ge detaljrika bilder av bröstvävnaden med hjälp av svag röntgenstrålning.
5
En till tre bilder tas
Medan bröstet kläms ihop får du hålla upp armen och stå helt stilla. En till tre bilder tas. Sedan görs samma sak med det andra bröstet. Bildtagningen tar fem till tio minuter.
6
Få svar inom ett par veckor
Röntgenbilderna granskas sedan av två röntgenläkare som oberoende av varandra bedömer bilderna. Millimeterstora förändringar kan upptäckas. Svaret från mammografi-undersökningen skickas till dig med posten. Vanligen inom ett par veckor.
7
Hormonbehandling och p-piller påverkar
Hormonbehandling under klimakteriet och behandling med p-piller påverkar bröstvävnaden så att mammografibilden kan bli svårare att bedöma. Därför är det viktigt att röntgenläkare som granskar mammografibilden känner till om du använder några sådana läkemedel.
Vanliga frågor om mammografi
Gör mammografi ont?
Ja, mammografi kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop. Men alla tycker inte att det gör ont. Sammanpressningen av bröstet är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen.
Jag har efter mammografin fått besked om att jag måste göra en annan undersökning också - vad kan det bero på?
När röntgenläkarna granskar bilderna vid mammografin ser de om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer).
Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare. Oftast gör man det med ett kompletterande ultraljud och ett vävnadsprov med finnål/mellannål.
Finns det några risker med mammografi?
Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för under mammografin anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.
Vad händer om det visar sig att jag har cancer?
Då blir du remitterad till en bröstmottagning där du får besked om vad man har hittat och vad vävnadsprovet gav för resultat. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är operation där tumören tas bort med ett samtidigt prov från lymfkörtlar i armhålan.
Därefter ges efterbehandling som kan bestå av cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller antikroppsbehandling.
Den behandling som rekommenderas just för din tumör, och som kan bestå av olika kombinationer av ovan nämnda behandlingar, är "skräddarsydd" och bestäms på en konferens där alla olika bröstcancer-specialister samarbetar.
Vad händer om jag har ett förstadium till cancer?
Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Oftast opereras dessa bort.
Kan vissa självläka och i så fall vilka?
I de flesta fall av förstadium behandlas patienten med operation och i vissa fall med strålbehandling. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor kanske behandlas i onödan.
Vad gör jag efter att jag fyllt 74 år?
När du inte längre omfattas av screeningprogrammet för bröstcancer – mammografi – får du prata med din husläkare och be om remiss till mammografin. Undersökningen är då inte kostnadsfri, som när man gör den inom screeningprogrammet.
Täta bröst – vad betyder det?
Täta bröst är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer, men också en riskfaktor för återfall. Omkring 40 procent av kvinnorna i Sverige mellan 40-74 år har täta bröst och 10 procent har mycket täta bröst.
De med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de med liten täthet.
Mängden bröstkörtelvävnad i förhållande till fett avgör hur täta brösten är. Täta bröst gör det svårare att upptäcka eventuella tumörer med hjälp av mammografi. Körtelvävnaden ger samma vita färg på röntgenbilden som tumörer.
Fettvävnad ses som svarta områden på en mammografibild och gör att tumörer lättare kan upptäckas.
Yngre kvinnor har ofta täta bröst. I samband med klimakteriet brukar delar av bröstkörtelvävnaden och bindväven hos de flesta, men inte hos alla, omvandlas till fett. Även graviditeter och amning kan göra brösten mindre täta.
Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst utan det är någonting som syns på mammografibilden.
Det pågår forskning kring vilken metod som är bäst för att undersöka kvinnor med täta bröst och utvärdera eventuella förändringar i täthet.
Hur fungerar det om jag har silikon- eller andra bröstimplantat?
Det går bra att göra mammografi om du har du bröstimplantat. Berätta för röntgensköterskan att du har bröstimplantat så anpassas undersökningen så att inte implantaten blir skadade.
Bilderna kan bli något svårare att granska beroende på vilken typ av material implantaten är gjorda av.
Fördelar med mammografi
Screening för bröstcancer – mammografi – minskar dödligheten i bröstcancer i vårt land med cirka 20 procent.
Den bedömningen gör en majoritet av forskare och andra experter efter nya uppföljningar av statistik och av tidigare forskning.
Du minskar inte risken att få bröstcancer genom att gå på undersökningen, men du minskar din risk att dö i bröstcancer.
Med mammografi kan en tumör hittas innan den börjar märkas på något annat sätt, medan den fortfarande är liten och innan den hunnit sprida sig i kroppen.
När bröstcancer upptäcks så tidigt är möjligheten att bli helt botad mycket god!
Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, kan behandlingen ofta göras lindrigare.
Det kan i de flesta fall gå att göra en bröstbevarande operation istället för att ta bort hela bröstet, mindre kirurgi i armhålan samt lindrigare efterbehandling.
Det kan kännas tryggt att få sina bröst undersökta regelbundet.
Nackdelar med mammografi
Alla bröstcancrar syns inte på mammografi. Ingen undersökningsmetod är hundraprocentig, inte heller mammografi.
Särskilt hos yngre kvinnor med tät bröstvävnad kan det vara svårt att upptäcka en tumör på röntgenbilden.
Det finns också vissa typer av tumörer som syns sämre. Sådana omständigheter eller den mänskliga faktorn kan göra att en brösttumör inte upptäcks vid mammografi.
Det är mycket sällsynt, men även när du går på regelbundna screeningundersökningar bör du fortsätta att själv undersöka dina bröst.
En del tycker att undersökningen är obehaglig, fysiskt och/eller psykiskt.
Det förekommer att en förändring i bröstet bedöms som misstänkt, men att vidare undersökning visar att den är ofarlig.
I dessa fall kan man säga att screeningen orsakar oro "i onödan".
Andra undersökningar av brösten
Det finns fler metoder än mammografi för att undersöka ett bröst. Palpation, att känna igenom bröstet med fingrarna, är en metod.
Undersökning av bröstet med hjälp av ultraljud är en annan metod som i dag är ett naturligt komplement till mammografi.
På vissa indikationer används även magnetkameraundersökning.
Om någon nytillkommen eller misstänkt förändring upptäcks med bilddiagnostik kan ett vävnadsprov tas med en nål, en nålbiopsi, från förändringen.
Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop.
Vad kan jag göra själv?
Se mammografi som ett hjälpmedel som ökar din chans att upptäcka eventuell bröstcancer tidigt.
Men ta också för vana att regelbundet känna igenom dina bröst och sök läkare om du märker några förändringar.
Så här lär du känna dina bröst
Tidig upptäckt viktig
Hör Therese Khamany berätta sin historia och om varför det är viktigt att gå på mammografin när man blir kallad:
Mammografiscreening rekommenderas av myndigheter
Då och då har det i medierna förts en debatt där nyttan med mammografiscreening ifrågasatts.
Socialstyrelsen har analyserat den kritik som förts fram mot massundersökningarna med mammografiscreening. Efter genomgången av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen - och även Cancerfonden - fortfarande mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år.
I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen
Hittade du informationen du sökte?
Tidig upptäckt spelar roll
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
