Till gruppen huvud- och halscancer hör näsan, bihålorna, munnen, tungan, svalget, spottkörtlarna och struphuvudet. Cancerformerna är ovanliga i Sverige (2,6 procent av all cancer) och drabbar oftare män än kvinnor.
Varje år diagnostiseras nästan 1 600 fall av huvud- och halscancer i Sverige. De vanligaste ställena att få en tumör är i munhåla och svalg. Därefter kommer struphuvudet.
Överlag är huvud- och halscancer dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor.
Cancer i svalget och strupen är vanligare hos män än hos kvinnor. Vid cancer i munhålan är skillnaden mellan könen liten.
Huvud- och halscancer är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att det börjar med ett fel i någon av kroppens celler.
Vanliga symtom på huvud- och halscancer är
Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner.
En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor.
Ett allmänt råd är att man bör söka läkare om de symtom som beskrivs nedan kvarstår i tre veckor.
Fördjupning symtom huvud- och halscancer:
På läpparna och inne i munhålan är ofta en irritation, ett sår, en förändring/tumör som inte försvinner det första tecknet på cancer.
I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer.
Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier.
Om fläcken övergår till ett sår som inte läker eller till en förhårdnad, ofta smärtande, bör man söka läkare.
Svårigheter att tugga, svälja och röra på tungan kan också vara tecken på cancer i munhålan.
Ibland upptäcks cancern därför att tandprotesen inte längre passar eller genom att talet har förändrats.
Det vanligaste symtomet på denna relativt ovanliga cancerform är en knöl/tumör.
Värk kan förekomma och ensidig ansiktsförlamning som dock oftast är ett sent symtom vid cancer i en öronspottkörtel.
Tumörer i öronspottkörtlarna är oftare godartade än elakartade jämfört med tumörer i spottkörtlarna under käkbenet men för samtliga spottkörteltumörer gäller att de ska utredas och ofta opereras de för att säker diagnos ska erhållas.
Ensidigt obehag eller smärtor särskilt vid sväljning är vanliga symtom vid cancer i svalget. Ofta med utstrålning mot örat.
När tumören tillväxer tillkommer svårigheter att svälja och talet kan förändras. Ett vanligt första symtom en knuta på halsen.
Vid cancer i struphuvudet är det vanligaste symtomet heshet, men också andra röstförändringar förekommer.
Hesheten beror på att cancern i de flesta fall växer på stämbanden och då förändras deras svängningsförmåga.
Redan en liten tumör på ett stämband kan orsaka heshet. Om hesheten varar mer än tre veckor bör man uppsöka läkare som kan undersöka stämbanden
I de fall då cancern inte sitter på stämbanden brukar symtomen vara mer vaga.
Det kan vara lätta sväljningsbesvär eller känsla av en klump i halsen. Även obehag/smärta förekommer som ibland strålar ut mot ena örat.
En cancer i näsan eller bihålorna kan först visa sig som långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.
En knuta på halsen utgörs oftast av en förstorad lymfkörtel i samband med en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Knutan är då oftast ömmande.
En ganska oöm knuta som också tillväxer kan vara första tecknet på en tumör i öron-näsa-halsområdet.
Huvud- och halscancer behandlas framför allt med strålning och operation. Med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling (cytostatikabehandling eller så kallade målstyrda läkemedel).
Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna.
Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på var tumören befinner sig och tumörstorlek.
Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov. Tumörer i munhåla först opereras och strålbehandlas sedan.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Medicinsk tumörbehandling kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen. Men den kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer.
Mer om behandlingarna:
Målet med en operation vid huvud- och halscancer är att få bort hela tumören med marginal. Därför tar kirurgen också bort en del av den vävnad som finns omkring tumören.
Hur operationen utformas beror på var och hur cancern växer och på hur operationen påverkar förmågan att prata, tugga och svälja, men också utseendet.
Mindre tumörer går ofta att operera bort utan att det leder till någon stor försämring av dessa funktioner.
Men när det är fråga om större tumörer där kirurgi med marginal innebär omfattande vävnadsförlust behövs ofta plastikkirurgisk hjälp att ersätta förlorad mjukvävnad och/eller bensubstans. Denna teknik utvecklas fortlöpande.
Under de senaste åren har även betydande utveckling skett inom metoder som möjliggör avlägsnande av tumörer i svalg och struphuvud via munhålan, TLM (Transoral Laser Microendoscopic Surgery) och TORS (Trans Oral Robotic Surgery).
I det medicinska fackspråket används olika termer för olika operationer.
Muntorrhet kan bli ett problem för patienter som får strålning mot tumörsjukdom i munhåla eller svalg.
Det beror på att spottkörtlarna nära munhålan, framför allt den så kallade öronspottkörteln, påverkas så att salivproduktionen minskar kraftigt eller försvinner helt.
Den muntorrhet som då blir följden kan bli besvärande för patienten på flera sätt.
I saliven finns ämnen som skyddar tänderna och därför ökar risken för karies och tandlossning.
Minskad salivproduktion medför också svårigheter att äta torr mat.
Med moderna strålbehandlingstekniker kan ofta biverkningarna minskas och spottkörtelfunktionen bevaras hos allt fler patienter.
Strålbehandlingen kan numera med stor precision riktas mot tumören. Det vanligaste schemat är att strålningen ges en gång per dag, fem dagar i veckan, i fem till sju veckor.
En metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras strålkällan inne i tumören genom ett operativt ingrepp, oftast i narkos.
Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos i tumören men inte i den omgivande friska vävnaden.
Endast vissa tumörer är lämpade för denna behandling och metoden används inte vid alla sjukhus som ger strålbehandling.
Det finns flera kända biverkningar vid strålbehandling som sjukvården numera är mycket uppmärksam på och försöker förebygga:
En del av biverkningarna går över när behandlingen är avslutad. Det är alltid svårt att förutsäga förutsäga hur lång tid det kommer att ta eftersom det varierar mellan olika personer.
Spottkörtlarna kan skadas vid strålbehandlingen av vissa tumörer. Då minskar salivproduktionen och patienten drabbas av muntorrhet, som kan bli bättre efterhand, men ofta består resten av livet.
Pågående forskning rörande strålbehandling syftar till att minska de negativa effekterna, biverkningarna, av behandlingen. Problem med tänderna som tandlossning och risk för karies förekommer.
Om det finns risk för ätproblem brukar patienterna få rådgivning redan före behandlingen. Ett råd är att äta extra näringsrik mat inför behandlingen och om möjligt också medan den pågår.
För många patienter brukar det vara lättare att svälja flytande näringslösningar än den vanlig mat.
Dietisten kan informera om de olika möjligheter som finns och ger tips om hur man kan klara att få i sig tillräckligt med näring.
Ibland bedöms det lämpligt att patienten före behandlingsstart får en sond eller så kallad PEG (en slang som med ett litet ingrepp opereras in direkt i magsäcken) för att säkra en fullgod näringstillförsel.
Flera olika typer av cytostatika kan krympa tumörer inom huvud- och halsområdet.
Dock finns det ännu inte något cytostatikum som ensamt eller i kombination med andra kan bota dessa cancerformer.
I vissa situationer kan dock cytostatikabehandling öka möjligheten till bot. Till exempel genom att kombineras med strålbehandling.
För patienter med avancerade tumörstadier är behandling med cytostatika under strålbehandlingen ett sätt att öka möjligheten att bli botad. Det gäller där kirurgi inte kan användas eller där sannolikheten att bota med enbart strålbehandling är liten.
Om cancern har spridit sig i kroppen så att den inte längre går att bota kan medicinsk tumörbehandling ge lindring och bromsa sjukdomsförloppet.
Det pågår mycket forskning om hur medicinsk tumörbehandling kan användas tillsammans med strålning i behandlingen av huvud- och halscancer.
En vidareutveckling där är så kallad målstyrd behandling i form av antikroppar som riktar sig mot speciella receptorer på tumörcellen. Antikropparna kan både minska tumörtillväxten och förstärka effekten av strålbehandlingen.
Läs mer om cytostatikabehandling
Immunologisk behandling är en annan ny och mycket uppmärksammad behandlingsmöjlighet. PD-1 hämmare, en form av immunterapi, är godkänt för patienter med huvud-hals-cancer.
Erfarenheten är ännu begränsad men en del patienter har effekt av behandlingen.
När struphuvudet måste opereras bort förlorar patienten förmågan att tala med sina stämband.
Förr i tiden fick patienterna lära sig matstrupstal eller använda vibrator mot halsen.
Idag erhåller den absoluta majoriteten av dessa patienter en röstventil i samband med operationen. Den kan börja användas ett par veckor efter operation.
Ventilen förbinder luftstrupen med matstrupen så att luften från lungorna leds in i matstrupen. Där vibrerar slemhinnan (istället för stämbanden) och genererar ljud som blir till artikulerat och oftast mycket bra tal med hjälp av övriga talorgan som gommen, tungan och läpparna.
Tungan är också viktig för talet och om dess rörlighet blir sämre påverkar det talet. Men ändå kan patienter som förlorat större delen av tungan lära sig att tala fullt begripligt.
De flesta tumörer inom huvud- och halsområdet upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning.
Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera. En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den.
Olika undersökningsmetoder:
Med endoskopi undersöks näsan, svalget och struphuvudet. Endoskopet är ett smalt och böjligt instrument med kamera som förs in via näsan.
Om tumören är väl synlig och tillgänglig för provtagning kan biopsi utföras med lokalbedövning för mikroskopisk analys. Det kallas även patologisk anatomisk diagnos (PAD).
Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen där den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Samt om tumören har spridit sig till halsens lymfkörtlar eller mer ovanligt till lungorna.
Även magnetkameran (MR) kan utnyttjas för sådan undersökning. Vid undersökning med datortomograf eller magnetkamera ligger patienten på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten.
I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. I magnetkameran är det i stället magnetfält och radiovågor.
Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilder vilka visas på en bildskärm eller skrivs ut på papper.
Kontrastmedel används ibland också vid röntgenundersökning för att bättre se tumörutbredning. Kontrastmedel ansamlas ofta i tumörer och metastaser vid huvud-hals-cancer.
PET-DT, positronemissionstomografi, kombinerad med datortomografi (DT) är ytterligare en metod att synliggöra tumörer.
De här metoderna ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig.
Om cancern sitter i svalget eller struphuvudet sövs patienten ibland för att läkaren ska kunna göra en noggrann undersökning.
Här får du råd inför läkarbesöken
Orsakerna till cancer i munhålan, svalget och strupen är inte kända i detalj. Men några riskfaktorer går att identifiera.
Redan när du fått besked om att du har huvud- och halscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Kontakta Mun- & Halscancerförbundet (f.d. Svenska Laryngförbundet) som är ett handikappförbund för personer som drabbats av cancer i munhåla, svalg eller struphuvud.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
Näsan är kroppens luftkonditioneringsanläggning, men innehåller också luktsinnet. När vi andas in genom näsan värms luften upp, fuktas och rensas från skräp.
Det är viktigt för lungorna som inte mår bra av för torr, för kall eller för smutsig luft.
Näsans inre är beklädd med en veckad slemhinna. Den innehåller många små blodkärl. Det varma blodet i dem värmer upp luften när den passerar näsan.
Det slem som finns på slemhinnan innehåller mycket vatten. När luften passerar blir den fuktig genom att den tar upp vattenånga som avges från slemhinnan.
Rengöringen av luften inleds av de hårstrån som sitter i näsborrarna. De silar bort större smuts. Slemmet i näsans, luftstrupens och luftrörens slemhinnor fångar upp mindre partiklar.
På slemhinnan sitter små flimmerhår, flera tusen per kvadratcentimeter. och viftar så att det smutsiga slemmet förs mot svalget försvinner ner i magsäcken och ut med avföringen.
I slemhinnan i övre delen av näsan finns särskilda luktceller. När luktämnen når dem signalerar de via luktnerven till hjärnan, där signalerna omvandlas till luktupplevelser.
Cancerfonden följde Lotta Krantz, sjuksköterska på ”Avancerad Sjukvård i Hemmet”, ASIH, under en förmiddag i södra Stockholms förorter.
"Man måste göra dåliga sketcher också, för annars skulle ingen känna igen de bra. Om det inte fanns smärta i livet fanns det heller ingen glädje."
När magnetkamera och strålkanon kombineras i en och samma apparat kan läkarna stråla cancer med större precision.
Läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer används inom en rad områden. Klas Kärre berättar om hur forskningen går framåt.
Erik Videgård är stjärnkrögaren som har varit i helvetet och vänt. Tonsillcancer. Strålning som brände sönder hans hud och avbruten käke Nu är han tillbaka där han trivs som bäst.
Patienter med huvud-hals-cancer orsakad av HPV har mycket större chans att bli friska än de som har annan huvud-hals-cancer. Tina Dalianis söker efter markörer.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
