Leukemi är en typ av blodcancer. Det finns flera former av leukemi med olika prognos och behandling. Leukemi kan delas upp i akut och kronisk leukemi.

Fakta

  • Ett blodprov kan ibland räcka för att konstatera om en person har leukemi.
  • Cytostatika är det främsta medlet mot leukemi.
  • Av barn med akut lymfatisk leukemi botas i dag mer än 85 procent.

Vad är leukemi?

Leukemi kommer av ett grekiskt ord som betyder vitt blod. Namnet förklaras av att blodet hos den som är sjuk innehåller onormalt många vita blodkroppar. Vid leukemi är det alltså de vita blodkropparna som är drabbade av cancer.

De symtom som finns vid leukemi orsakas framför allt av brist på normala blodkroppar. Orsaken är att det vanligen bildats så många leukemiceller att den normala blodbildningen i benmärgen trängts undan och inte kan fungera.

Illustration blodkroppar, leukemi
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på leukemi

Vanliga symtom vid leukemi kan vara

  • trötthet
  • halsinfektioner eller andra infektioner som inte går över
  • att du blöder lättare och får blåmärken
  • feber en längre tid
  • att gå ner i vikt 
  • svettningar på natten
  • smärta i skelettet
  • förstorad mjälte eller lever, svullna lymfkörtlar

Läs mer om symtomen:

Symtom akut leukemi

Akut leukemi kan börja med ganska diffusa symtom. Brist på röda blodkroppar ger blodbrist och trötthet. Brist på mogna vita blodkroppar kan resultera i långdragna halsinfektioner eller andra infektioner.

För få blodplättar (trombocyter) gör däremot att patienten blöder lättare. Det kan visa sig som blåmärken eller punktformiga blödningar i huden eller genom blödningar i slemhinnor.

Andra symtom kan vara feber, avmagring, svettningar nattetid och smärta i skelettet. De anses bero på den snabba omsättningen av leukemiceller. Det vill säga att många nya celler bildas samtidigt som många gamla dör.

Mjälten blir ibland förstorad liksom ibland även levern och lymfkörtlarna.

Symtom kronisk leukemi

Vid kronisk leukemi brukar symtomen vara lindrigare. Äldre personer kan ibland klara sig helt utan symtom i många år.

Kronisk leukemi upptäcks inte sällan av en slump då ett blodprov som har tagits av ett annat skäl visar sig innehålla för många vita blodkroppar.

Mer allmänna symtom som trötthet, svettningar och viktnedgång förekommer även vid kronisk leukemi. Ibland kan också den normala blodbildningen vara hämmad.

Svullna lymfkörtlar eller förstorad mjälte kan ibland vara symtom på kronisk leukemi.

Olika former av leukemi

Man kan dela in leukemi i två huvudgrupper: akut och kronisk leukemi. De kan i sin tur delas in i lymfatisk och myeloisk typ.

Indelningen utgår från vilka blodceller som är drabbade av sjukdomen och i vilket stadium av sin utveckling de blir sjuka.

Vid akuta leukemier blir cellerna sjuka tidigt i sin utveckling, i unga år så att säga. Vid kronisk leukemi i ett mer moget skede.

Det finns dock en del fall av leukemi som inte passar in i denna indelning. 

Leukemi är en av många cancersjukdomar. Dessa sjukdomar är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler.

Läs mer om de olika formerna:

Akut myeloisk leukemi

Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar främst benmärgen och påverkar den normala blodbildningen. Det syns ofta omogna myeloida celler i blodet. AML delas i sin tur in i flera olika undergrupper.

Akut myeloisk leukemi är den vanligaste typen av akut leukemi och drabbar varje år knappt 400 personer i Sverige.

Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är vanligare hos äldre personer. Medianålder vid insjuknande är 71 år.

Symtom akut myeloisk leukemi

  • Många har endast måttliga symtom som trötthet och lätt sjukdomskänsla.
  • Blödningar, infektioner och anemi, blodbrist, kan också var debutsymtom.

Om du har en misstänkt AML ska du genast få en remiss till en hematologisk klinik. 

De flesta som är under cirka 80 år får en kombinationsbehandling med olika cytostatika och målet är att helt få bort sjukdomen.

För personer som är under cirka 70 år kan en stamcellstransplantation bli aktuell, för att minska risken för återfall.

Akut lymfatisk leukemi

Akut lymfatisk leukemi, ALL, uppstår på grund av förvärvade genetiska förändringar i blodbildande stamceller. Det leder till en ökad produktion av förstadier till B- och T-lymfocyter. ALL delas precis som AML in i fler olika undergrupper.

Akut lymfatisk leukemi är en ovanlig cancerform som drabbar runt 100 personer per år i Sverige.

Samtidigt är det den vanligaste cancerformen bland barn. Medianåldern för insjuknande bland barn ligger på 5 år och för vuxna 51 år.

Symtom akut lymfatisk leukemi

  • Symtomen är till en början ofta ospecifika som trötthet, sjukdomskänsla och kanske feber.
  • Förstorade lymfkörtlar och en förstorad lever samtidigt med en förstorad mjälte är vanligt.
  • Ibland startar sjukdomen med blödning eller en infektion som första symtom.
  • Skelett- och ledsmärtor och symtom från centrala nervsystemet förekommer också.

Behandlingen består av en kombination av läkemedel bland annat cytostatika som ges efter noga uträknade protokoll. Val av protokoll görs med hänsyn till typ av ALL, ålder och riskfaktorer.

Kronisk myeloisk leukemi

Kronisk myeloisk leukemi, KML, uppstår i benmärgen och ger en ökning av myeloida celler i blodet med varierande mognadsgrad.

Hos leukemicellerna vid KML ses något som kallas  Philadelphiakromosomen. Det betyder att kromosom nummer 9 har flyttat över en del av sitt genetiska material till kromosom nummer 22.

Resultatet av det är att det bildas en typ av tyrosinkinas som leder till ökad cellväxt och minskad celldöd.

I Sverige får omkring 100 personer varje år diagnosen kronisk myeloisk leukemi.

Medianåldern för insjuknande är knappt 60 år. Men cirka tio procent av patienterna är under 20 år när de får sin diagnos.

Symtom kronisk myeloisk leukemi

  • Symtomen är ofta ospecifika och kan vara trötthet, svettningar och viktnedgång.
  • En del personer kan få skelettsmärtor, och en förstorad mjälte kan ge en känsla av fyllnad i buken.

Behandlingen består av daglig tablettbehandling med tyrosinkinashämmare. Sedan den behandlingen infördes har överlevnaden ökat dramatiskt och börjar nu närma sig den för jämnåriga personer utan blodsjukdom.

Kronisk lymfatisk leukemi

Vid kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är det lymfocyternas bildning som rubbas. Ungefär 500 fall per år diagnostiseras. KLL klassificeras av WHO som ett lymfom.

Hur upptäcker man leukemi?

Ibland kan det räcka med ett blodprov för att konstatera om en patient har leukemi. Men för att fastställa vilken typ av leukemi det är, krävs nästan alltid ett benmärgsprov.

En spruta sticks in i armen vid ett blodprov.
Ibland kan det räcka med ett blodprov för att konstatera om en patient har leukemi. Foto: Olle Nordell

Benmärgsprov

När ett benmärgsprov ska tas får patienten först lokalbedövning. Sedan sticks en nål in i bäckenbenet eller mer sällan i bröstbenet och en del av den rödaktiga benmärgsvätskan sugs ut.

Både blod och benmärg undersöks i mikroskop, men också med moderna metoder som ger mer detaljerad information om de sjuka cellerna. Läkaren behöver den informationen för att kunna utforma behandlingen på bästa sätt.

Lumbalpunktion

Ibland sprider sig leukemin till centrala nervsystemet. Om läkaren misstänker att det har skett görs också en så kallad lumbalpunktion för att få ut ett prov på den vätska som omger ryggmärgen och hjärnan.

Vid lumbalpunktion får patienten också först lokalbedövning. Därefter sticker läkaren in en nål i nedre delen av ryggraden. Lite vätska sugs ut och skickas för undersökning.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas leukemi?

Under de senaste 20–30 åren har stora framsteg gjorts i behandlingen av leukemi. Behandlingen skiljer sig åt mellan de olika typerna av sjukdomen.

Den väljs också med hänsyn till sjukdomsbilden hos varje enskild patient.

Cytostatika vanligaste behandlingen mot leukemi

Cytostatika är det främsta medlet mot leukemi. Cytostatika är cellhämmande läkemedel som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar celldelningen.

Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt.

Eftersom också friska celler delar sig kan de också påverkas av cytostatika. Det kan resultera i biverkningar som illamående, trötthet och håravfall. Numera finns mycket bra läkemedel som lindrar illamåendet.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Ska du genomgå cytostatikabehandling? I den här filmen får du se hur behandlingen kan gå till.

Kombinationsbehandlingar

På senare år har också flera nya typer av läkemedel börjat prövas i behandlingen av leukemi. De här nya (icke-cytostatiska) läkemedlen kan ibland också kombineras med cytostatika. Eller har till och med ersatt cytostatika.

Ibland kombineras cytostatika med strålbehandling. När cancercellerna utsätts för radioaktiv strålning kan de inte längre föröka sig och dör så småningom ut.

Strålbehandling kan dock ge en del biverkningar som beror på att även friska celler skadas. Vanliga biverkningar är trötthet, hudirritationer, diarré och håravfall på de bestrålade delarna av kroppen.

Cytostatikabehandling, och sjukdomen i sig, kan leda till komplikationer som blodbrist och infektioner och därför är en viktig del av behandlingen också att förhindra komplikationer.

Så behandlas de olika formerna av leukemi:

Behandling akut leukemi

Den behandling som syftar till att bota akut leukemi brukar delas in i tre faser.

Första fasen

Den första fasen kallas induktionsbehandling. Då ges kurer med två eller flera cytostatika under tre-sju dagar. Målet för induktionsbehandlingen är att alla tecken på sjukdom ska undanröjas, en så kallad remission.

Andra fasen

Den andra fasen kallas konsolidering. Vid AML ges då två eller flera cytostatika i 2-3 intensiva kurer med cirka en månads mellanrum. Vid ALL ges något mindre intensiva kurer med flera olika cytostatika plus kortison i upp till 1 års tid.

Tredje fasen

Efter konsolidering ges i en del fall underhållsbehandling. Behandlingen kan pågå i upp till två år. Då brukar mildare typer av cytostatika användas.

En sista fas i behandlingen kan hos en del vara stamcellstransplantation.

Biverkningar

Både leukemin i sig och cytostatikabehandlingen medför ökad risk för

  • infektioner
  • blodbrist
  • blödningar.

Därför är en viktig del av behandlingen att motverka dessa biverkningar.

Det betyder att så fort någon visar tecken på en infektion sätter man i första hand in medel mot bakterier, men ibland även mot svamp och/eller virus.

Vid blodbrist och blödningar ges transfusioner av röda blodkroppar respektive blodplättar.

Behandling kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Eftersom många med kronisk lymfatisk leukemi inte besväras av några symtom när sjukdomen upptäcks, brukar man avvakta med behandling. Men om den som är sjuk har tydliga symtom redan när diagnosen ställs, inleds behandlingen genast.

Cytostatikabehandling 

Cytostatikabehandling kan användas för att kontrollera sjukdomen och hålla patienten symtomfri. I en del fall kan högintensiv behandling bli aktuell med syfte att bota patienten. Då ingår också stamcellstransplantation.

Immunterapi

Immunologisk terapi med antikroppar används ofta som komplement till både cytostatika och en del av av de nya icke-cytostatiska läkemedlen.

De senaste åren har flera nya preparat tagit plats i rutinbehandlingen av KLL. Medlen ges i tablettform och ofta under en längre tid. De kan ibland kombineras med antikropps- eller cytostatikabehandling.

Strålbehandling

Strålbehandling av lymfkörtlarna kan ge god effekt för en del som inte har några allmänsymtom, men däremot kraftigt förstorade lymfkörtlar som ger besvär.

Behandling kronisk myeloisk leukemi (KML)

Behandlingen av kronisk myeloisk leukemi har genomgått stora förändringar under de senaste åren.

Tidigare behandlades sjukdomen ofta med cytostatika och efterföljande stamcellstransplantation, ofta med svåra biverkningar som följd.

Tyrosinkinasinhibitorer (TKI)

Nu finns en typ av behandling som kallas TKI (tyrosinkinasinhibitorer). Behandlingen riktar sig mot den kromosomförändring som orsakar kronisk myeloisk leukemi. Den gör i flertalet fall att man känner sig frisk och ger oftast mycket milda biverkningar.

De flesta patienterna kan arbeta och leva ett vanligt liv när de behandlas med TKI, som ges som tablett 1-2 gånger/dag.

Med mycket känsliga metoder kan man se att spåren av sjukdomen successivt minskar för varje år man behandlas.

Det finns nu studier som visar att man hos en mindre andel patienter kan ta bort TKI-behandlingen efter många års medicinering utan att sjukdomen kommer tillbaka.

Hos en mindre grupp patienter kan sjukdomen vara resistent eller utveckla resistens mot den inledande behandlingen och då brukar man byta till en annan TKI.

Bara i enstaka fall behöver man genomföra en stamcellstransplantation.

Stamcellstransplantation vid leukemi

Vid en stamcellstransplantation tas benmärg eller blod med blodbildande stamceller antingen från en annan person, så kallad allogen transplantation eller från patienten själv, autolog transplantation.

Så här skiljer sig de olika formerna av transplantation:

Allogen transplantation

Vid allogen transplantation är givaren vanligen ett syskon eller en obesläktad givare med samma vävnadstyp.

Vid en allogen transplantation är det vanligast att man tar perifera, cirkulerande, blodstamceller och inte stamceller från givarens benmärg.

För att hitta en obesläktad givare finns nu stora internationella register dit frivilliga kan anmäla sig som donatorer, det vill säga givare.

Före transplantationen får patienten en tuff behandling med cytostatika och ibland även strålning. Målet är att bota sjukdomen genom att slå ut alla leukemiceller.

Men den här behandlingen slår inte bara ut de sjuka cellerna utan också den friska benmärgen. Det är därför som nya stamceller måste tillföras genom en transplantation.

Eftersom varje människa har ett unikt immunsystem får patienten med de nya stamcellerna också ett nytt immunsystem. Detta kan också framgångsrikt bekämpa eventuella kvarvarande leukemiceller.

Autolog transplantation

Även vid autolog transplantation är det vanligast att man tar så kallade perifera blodstamceller och inte benmärg från patienten.

Det gör man genom att stimulera benmärgen med ett hormonliknande läkemedel som gör att blodstamcellerna mobiliseras från benmärgen ut i blodet.

Efter några dagars behandling ökar antalet stamceller i blodet som då kan tas till vara med så kallade leukaeferes.

Det innebär att en speciell apparat plockar ut blodstamcellerna medan blodet i övrigt går tillbaka in i kroppen.

Som vid blodtransfusion

Både vid allogen och autolog transplantation ges stamcellerna till patienten på samma sätt som en blodtransfusion.

Vid allogen transplantation kan det ske genast efter att stamcellerna har tagits från givaren.

Vid autolog transplantation tas stamcellerna ut innan patienten genomgår den tuffa behandlingen.

De förvaras sedan frysta medan cytostatika- eller strålbehandlingen pågår. När behandlingen är avslutad tinas stamcellerna och ges tillbaka till patienten.

Fler kan transplanteras

Tidigare har stamcellstransplantation framför allt utförts på yngre patienter. För äldre patienter är riskerna med behandlingen oftast så stora att de inte kan uppväga eventuella fördelar.

På senare år har man dock börjat använda en mildare förbehandling vid allogen transplantation.

Syftet är att minska komplikationerna och göra det möjligt för fler patienter att kunna transplanteras. Tanken är att det nya immunsystemet från donatorn ska angripa sjukdomen.

Läs mer om stamcellstransplantation

Hur vanligt är leukemi?

Det upptäcks varje år cirka 700 nya fall av leukemi i Sverige. Leukemi är något vanligare bland män än bland kvinnor.

Kronisk leukemi drabbar framför allt äldre personer. Mer än hälften av patienterna är 60 år eller äldre. Akut leukemi förekommer i alla åldrar.

Hos barn svarar akut leukemi för drygt en fjärdedel av de cirka 300 cancerfall som varje år drabbar barn under 15 år.

Hur ser prognosen ut för leukemi?

Under de senaste 20–30 åren har stora framsteg gjorts i behandlingen av leukemi. Särskilt hos barn och unga.

Av barn med akut lymfatisk leukemi botas i dag mer än 85 procent. Bland vuxna är överlevnaden bättre bland unga än bland äldre.

Kronisk myeloisk leukemi

Vid kronisk myeloisk leukemi lever flertalet patienter ett normallångt liv även om små mängder av sjuka celler kan finnas kvar i kroppen och kräva fortsatt medicinering. 

Kronisk lymfatisk leukemi

Vid kronisk lymfatisk leukemi kan många patienter leva länge utan att ha så besvärande symtom att livskvaliteten blir kraftigt försämrad.

Med de moderna behandlingarna har det blivit allt vanligare att sjukdomen kan gå i remission, tillbakagång. Men det är ännu inte alltid klarlagt om man kan bli helt botad.

Orsaker till leukemi

Orsakerna till leukemi är okända. Bland yttre faktorer misstänks joniserande strålning vara viktig både för akut leukemi och kronisk myeloisk leukemi.

Det bygger på att överlevande efter atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki i slutskedet av andra världskriget oftare än andra fick dessa leukemiformer.

Däremot är kronisk lymfatisk leukemi inte vanligare bland atombombsoffren. 

Därför tros denna leukemiform inte ha något samband med strålning. Däremot tros miljögifter och andra kemikalier kunna bidra till kronisk lymfatisk leukemi eftersom jordbrukare och gummiarbetare löper ökad risk för denna sjukdom.

Akut leukemi har även kunnat kopplas till långvarig exponering för lösningsmedlet bensen.

I mellan fem och sex procent av alla fall av akut leukemi uppstår sjukdomen på grund av tidigare behandling med cytostatika och/eller strålning.

I de allra flesta fall av leukemi kan man dock inte finna någon direkt orsak till sjukdomen. I enstaka fall kan ärftliga faktorer bidra till bidra till uppkomst av leukemi.

MPN och MDS

Några blodcancersjukdomar kan hos vissa utvecklas och övergå till leukemi. Läs mer här:

Myeloproliferativa neoplasier

Myelodysplastiskt syndrom

Samlingssida om blodcancer

Neutropen feber

Rehabilitering vid leukemi

Redan när du fått besked om att du har leukemi bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Blodcancerförbundet är en patientförening som har till uppgift att tillvarata och bevaka intressen för dem som drabbats av leukemi, lymfom, myelom, polycytemi och andra allvarliga sjukdomar som kännetecknas av okontrollerad tillväxt av celler i blod- och lymfsystemet.

Läs mer om Blodcancerförbundet

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad består blodet av?

En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

De två huvudgrupperna av vita blodkroppar är granulocyter och lymfocyter vilka ingår i immunförsvaret. Deras uppgift är att känna igen och ta kål på främmande ämnen och inkräktare i vår kropp som virus, bakterier och andra mikroorganismer. Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka kroppsceller, till exempel cancerceller.

För att döda virus, bakterier etcetera använder de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen. Ofta är det dessa som orsakar de symtom – feber, trötthet med mera – som vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar.

De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler. Dessa behöver det för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna, där den försvinner med utandningen.

Blodplättarna, trombocyterna, är viktiga bland annat för blodets förmåga att levra sig så att vi inte förblöder av minsta lilla sår.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.