Vanliga frågor om blodcancer

Det går att via ett blodprov få en misstanke om blodcancer.

Blodprovet kan till exempel visa avvikande värden på Hb, vita blodkroppar och trombocyter. Man kan också se om det finns ovanligt många omogna blodceller i blodet.

Diagnosen kronisk lymfatisk leukemi (KLL) kan ställas via ett blodprov, men annars behövs ett vävnadsprov, biopsi, från benmärgen.

Symtomen kan variera beroende på vilken typ av blodcancer det handlar om. Vanliga symtom är trötthet, viktnedgång, och ibland återkommande infektioner.

Vid lymfom kan det första symtomet vara att man känner en förstorad lymfkörtel på till exempel halsen, i armhålan eller i ljumsken.

Sjukdomen myelom kan ibland börja med att man känner smärtor från skelettet exempelvis ont i ryggen.

Det är svårt att ge ett exakt svar. Om man inte behandlar- eller om behandlingen inte fungerar söker sig leukemiceller gärna till centrala nervsystemet.

I behandlingen brukar det ingå att ge läkemedel som ska minska risken för spridning till hjärnan. Det är läkemedel som kan passera det skydd som finns runt hjärnan som i vanliga fall förhindrar att ämnen ska komma in i hjärnan. Skyddet kallas för blod-hjärnbarriären.

Ibland sprutar man in läkemedel direkt i ryggmärgskanalen via en kanyl som man för in mellan ett par ryggkotor.

Blåmärken som är en blödning under huden beror vanligtvis inte på blodcancer. Om antalet blodplättar, trombocyter, är lågt kan du ha lättare att få blåmärken.

Antalet blodplättar kan också vara lågt av andra anledningar än cancer.

De vanligaste symtomen vid brist på blodplättar är näsblod, blod i urinen eller små blödningar i huden.

Varje år insjuknar drygt 300 personer i MDS. Överlevnaden varierar mycket beroende på hur aggressiv form av MDS personen har. 

Tre år efter diagnosen lever i Sverige omkring 46 procent av dem med MDS.

Män har en något högre risk att drabbas av MDS och medianåldern vid diagnos ligger på cirka 75 år.

Stamcellstransplantation är den enda botande behandlingen.

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) drabbar främst äldre. Det finns några ovanliga former som kan drabba barn.

Någon exakt siffra har vi inte, men antalet fall är få.

Prognosen varierar beroende på cancersjukdomens egenskaper och vilka eventuella komplikationer den som genomgått behandlingen drabbas av.

Genomsnittlig 3-års-överlevnad efter en stamcellstransplantation ligger på 50-60 procent.

Behandling med stamcellstransplantation är vid vissa blodcancersjukdomar det enda sättet att bli botad.

Blodcancer är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar med olika prognos och behandling. Det går inte alltid att bota blodcancersjukdomar, vilket kan leda till att den som är sjuk dör.

Blödning kan vara ett av symtomen vid Essentiell trombocytemi (ET) men det är mindre vanligt. De vanligaste symtomen är:

• Trötthet
• Klåda, speciellt efter dusch eller bad
• Yrsel, huvudvärk
• Svettningar, viktnedgång
• Förstorad mjälte

Utmaningen med att behandla cancer i hjärnan är den barriär som finns mellan blodet och hjärnan. Blod-hjärnbarriären finns till för att skydda hjärnan mot olika skadande substanser, men gör även att läkemedel har svårt att ta sig till hjärnan.

Leukemi som har spridit sig till hjärnan är ofta svår att bota.

Metastaser i hjärnan på grund av ett diffust storcelligt B-cellslymfom kan gå att få bort. Tyvärr kommer de ofta tillbaka efter en tid och det är svårt att bli botad.

När det finns risk för att lymfomet ska sprida sig till centrala nervsystemet ges särskild cytostatika i förebyggande syfte.

Prognosen varierar beroende på cancerns egenskaper och vilka eventuella komplikationer som den som genomgår behandlingen drabbas av.

Behandling med stamcellstransplantation är vid vissa blodcancersjukdomar det enda sättet att bli botad.

Behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) kan orsaka sekundär cancer.

Personer som har haft ALL har ungefär dubbelt så hög risk att utveckla en ny, annan cancer, jämfört med dem som aldrig haft leukemi.
För dem som insjuknade som barn är risken 10 till 20 gånger större än normalt att drabbas av en annan cancer senare i livet.

Den absoluta risken för att drabbas är låg och nyttan med behandlingen är långt större än risken.

En del grupper av cytostatika kan påverka hjärtmuskelns funktion negativt. Det kan leda till att hjärtat inte orkar pumpa runt tillräckligt med blod och det kallas för hjärtsvikt.

Hjärtsvikt gör att kroppens celler inte får tillräckligt med syre och näring och ger symtom som trötthet och andfåddhet.

Det finns idag bra behandlingar för dem som drabbas av hjärtsvikt.

Behandlingen för en hel del former av blodcancer har gjort stora framsteg under de senaste åren som har lett till förlängd överlevnad och bättre livskvalitet.

För andra blodcancerformer går det långsammare, men forskning pågår.