Malignt melanom är en form av hudcancer. Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Födelsemärken kan utvecklas till malignt melanom.

Granskad av: Lars Ny, docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fakta

  • Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen
  • Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form
  • Hudcancer är vanligare bland människor med ljus hud.

Vad är malignt melanom?

Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i melanocyterna, våra pigmentceller, längst ner i överhuden. Ett fel uppstår i en melanocyt som gör att cellerna börjar dela sig ohämmat.  

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Av de olika cancerformerna är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser, dottertumörer. Det vanligaste är att malignt melanom sprids till lymfkörtlar. Därifrån kan de spridas vidare och bilda metastaser i lungor, lever, hjärna och skelett.

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket ovanligt bland barn. De som får diagnosen malignt melanom är i genomsnitt 60-70 år gamla. 

Det är vanligare för människor med ljus hud att drabbas av malignt melanom, hos personer med mörk hud är malignt melanom ovanligt. Melaninrik hud ger ett bra skydd mot sjukdomen. Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla, oavsett hudtyp.

När melanom uppstår hos personer med mörk hud hittar man de oftare under fotsulan, under en nagel eller i handflatan.

Läs mer om statistik för malignt melanom

Ögonmelanom

Malignt melanom kan förekomma i ögat och kallas då okulärt malignt melanom (ögonmelanom). Den diagnosen är ovanlig med ungefär 80 fall om året i Sverige.

Läs mer om ögoncancer

Illustration huden
Malignt melanom kan förekomma vart som helst på kroppen. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på malignt melanom (hudcancer)

Vanliga symtom på malignt melanom är

  • födelsemärke (nevus) som börjar växa
  • kliande födelsemärke
  • födelsemärke som ändrar färg eller är ojämn i färgen/pigmenteringen, det kan till exempel skifta mellan bleka områden, svarta punkter och gråa partier
  • födelsemärke som ändrar struktur eller form, kan vara att det blir ojämnt i kanten
  • pigmentfläckar som blöder
  • nya hudförändringar eller pigmentfläckar som uppkommer.

Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna i färgen och har en regelbunden gräns. Förändringarna i födelsemärken, pigmentfläckar och hudförändringar kan uppkomma var som helst på kroppen.

Det är vanligast för kvinnor att få malignt melanom på underbenen. Män får oftast malignt melanom på bålen.

Många får fler hudförändringar med åldern och många av dem är godartade och utvecklas inte till cancer. 

Läs om godartade hudförändringar

Olika typer av malignt melanom

Ytligt växande melanom

Melanom som växer ytligt kan ta flera år på sig att växa nedåt i huden. Det här är den form av melanom som ökar mest och är den vanligaste typen bland personer under 50 år.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och kan drabba de som varit mycket i solen, även om de inte har bränt sig. 

Den här typen av melanom är vanligare bland personer över 50 år. Förstadiet kan finnas i flera år och förändringen breder ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom är ett knutformat melanom, nodulärt. Det växer tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år och sitter ofta på huvudet eller halsen.

Akralt lentingiöst melanom

Det här är en ovanlig typ av melanom som inte orsakas av solstrålning. Malignt melanom under nageln, i handflatan, under fotsulan, på foten kan vara ett akralt lentingiöst melanom.

Det är lätt att förväxla med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.

Bilder på malignt melanom

Tre olika typer av malignt melanom (hudcancer)
Tre olika typer av malignt melanom (hudcancer).

Se fler bilder på malignt melanom

Hur upptäcks malignt melanom?

För att upptäcka malignt melanom tittar och känner läkare på hudförändringen.

Om förändringen behöver undersökas närmare görs en dermatoskopi eller biopsi för att säkerställa diagnosen. 

Dermatoskopi innebär att läkaren tittar på hudförändringen med hjälp av ett så kallat dermatoskop som förstorar hudens strukturer och färgvariationer mer detaljerat.

Biopsi innebär att läkaren tar ett vävnadsprov från hudförändringen med hjälp av en tunn nål och undersöker det i mikroskop.

Se hur en hudundersökning går till och några av de vanligaste behandlingarna vid hudförändringar.

Hur behandlas malignt melanom?

Det säkraste och mest effektiva sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen. Eftersom melanom ibland kan vara svåra att säkert särskilja från avvikande födelsemärken opereras många bort för säkerhets skull.

I många fall räcker det med operation. Ibland behöver man operera två gånger, syftet med den andra operationen är att ta bort mer vävnad där melanomet suttit och därmed minska risken för återfall på samma plats.

Om melanomet har hunnit sprida sig i kroppen kan behandling med läkemedel som når ut till alla delar av kroppen bli aktuell. Om det inte går att ge läkemedel kan strålbehandling sättas in i en del fall. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Läs mer om behandlingarna här:

Operation

Melanom är ibland svåra att med säkerhet särskilja från avvikande födelsemärken. Därför opereras många bort för säkerhets skull. Hudförändringen skickas då för mikroskopisk analys.

Om den mikroskopiska undersökningen visar att det är ett melanom kan läkaren se hur hur allvarlig den är, främst baserat på tjockleken. Det avgör vilken ytterligare operation och utredning som behövs.

Operation av malignt melanom görs ofta med lokalbedövning och går ut på att skära bort själva hudförändringen. För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören.

Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är. Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp.

Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören så att risken för ytterligare spridning minskar.

Immunterapi och andra läkemedel

Vid misstanke om ett spritt malignt melanom görs en metastasutredning med vävnadsprov och helkroppsundersökning (kan vara datortomografi av bröstkorg och buk eller PET-undersökning) för att bekräfta diagnosen.

Det görs också en så kallad BRAF-analys av tumörvävnad då det är bra att veta om det finns förändringar i BRAF-genen när man väljer behandling. 

BRAF är en gen som ger instruktioner om att bilda ett protein som påverkar tillväxttakten av cancercellerna. När mutationer, genförändringar, sker i BRAF får cancercellerna signaler om att föröka sig snabbare vilket gör att sjukdomen utvecklas fortare.

Behandlingsplanen sätts i de flesta fall på en multidisciplinär konferens där specialister inom olika områden diskuterar bästa möjliga behandling.  

Det främsta valet vid spridd sjukdom är immunterapi med så kallade PD1-hämmare. I de fall (som vid malignt melanom med spridning till lymfkörtlar) är det också förstahandsval som komplement till operation för att minska risken för återfall. Ibland ges behandling både före och efter operation, ibland bara efter.

Läkemedlen aktiverar en viss typ av vita blodkroppar så att de angriper tumörcellerna.

Läs mer om immunterapi

Ibland kombineras PD1-hämmarna med en annan typ av läkemedel som också påverkar immunförsvaret för att ytterligare förbättra behandlingsresultatet.

Om melanomet visar sig ha en BRAF-mutation, vilket sker i ungefär hälften av fallen, kan det bli aktuellt med BRAF-hämmare som ofta ges i kombination med ett annat läkemedel som kallas MEK-hämmare.

BRAF-hämmare används oftare i situationer då sjukdomen ger mycket symtom.

Läs mer om målinriktade läkemedel

Cytostatika används allt mer sällan vid malignt melanom. Cytostatikaläkemedel angriper främst celler som håller på att dela sig och stoppar delningen.

Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom eftersom cancercellerna snabbt blir resistenta.

Någon enstaka gång kan ett malignt melanom försvinna av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar själv har bekämpat sjukdomen. Forskare har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer.

Strålbehandling

När cancerceller utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandling är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt.

Vid malignt melanom används strålbehandling sällan med målet att bota eftersom melanomcellerna snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.

Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtom. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.

Läs mer om strålbehandling

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Tumörstadier vid malignt melanom

Malignt melanom delas in i olika stadier enligt det så kallade TNM-systemet. Indelningen baseras på tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närliggande lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen.

Indelningen i stadier är viktig för att avgöra vilken behandling som är bäst. 

I det TNM-systemet finns fem olika stadier, ett förstadium och fyra stadier av utvecklad hudcancer:

Stadium 0: Tumören växer i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (= på platsen).

Stadium I: Primära tunna melanom där tumören oftast är mindre än 1 millimeter tjock och det saknas metastaser.

Stadium II: Primära melanom där tumörens tjocklek är mer än 1 millimeter och det saknas metastaser.

Stadium III: Tumören är spridd till minst en lymfkörtel, satelliter (små tumörer i närheten av den första tumören) eller in-transit-metastaser (spridning av cancerceller utmed lymfkärlen som leder till lymfkörtlar).

Stadium IV: Sjukdomen är spridd och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.

En bedömning görs även av hur tumören växer i underliggande vävnad enligt Clark I-V. Clark I innebär cancer in situ (på platsen) och Clark V innebär att tumören har vuxit ner i underhuden.

Läs mer om olika tumörstadier

Orsaker till malignt melanom

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom.

Brännskador av solljus eller solarium

Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium.

Det anses särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Födelsemärken och hudförändringar

Födelsemärken, så kallad nevi, kan utvecklas till malignt melanom. Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi, även kallade dysplastiska nevi, löper ökad risk att få malignt melanom.

Ärftlighet

Olika ärftliga faktorer kan öka risken för malignt melanom. Av de som drabbats av malignt melanom tillhör fem-tio procent familjer där flera släktingar har haft sjukdomen.

Om det finns misstanke om ärftliga riskfaktorer, kan man få en remiss till en onkogenetisk klinik för att utredas.  Hos de med särskilt hög risk är det viktigt att regelbundet låta en specialist undersöka huden.

Läs mer om hudcancer och orsaker till malignt melanom

Vanliga frågor om sol och UV-strålning

Prognos för malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla med malignt melanom i huden botas.

Prognosen har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanom ofta upptäcks i ett tidigt skede för att många uppsöker läkare för att undersöka sina hudförändringar.

Så kan du minska risken

Relativ överlevnad över tid

Malignt melanom relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Rehabilitering vid malignt melanom

Redan när du fått besked om att du har malignt melanom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Efterkontroll

De flesta melanom som upptäcks är tunna. När de har opererats bort i sin helhet krävs inga efterkontroller inom vården.

Du ska däremot få lära dig hur du själv kan kontrollera din hud för att hitta nya melanom eller återfall i ett tidigt stadium.

Om du har riskfaktorer för att få ett nytt melanom, till exempel om du har ärftligt melanom eller har haft flera melanom, ska du följas upp av en hudläkare.

Vid melanom i stadium II får du komma på kontroll en gång om året i tre år. Läkaren tittar då på din hud och känner på dina lymfkörtlar.

Om du har haft melanom i stadium III får du komma på kontroll två gånger om året i tre år.

Om du hade melanomceller i portvaktskörteln (den lymfkörtel som ligger närmast tumören) och inte har opererat bort lymfkörtlarna görs ultraljud två gånger om året i tre år.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Boka tid hos vårdcentralen om du upptäcker en ny hudfläck eller en fläck som blivit större och kanske även har ändrat färg eller form. Hudfläckar som kliar eller är såriga ska också undersökas av läkare.

Hitta vårdcentral på 1177.se

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Swisha en julgåva till forskningen

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.