Malignt melanom

Hitta rätt direkt

Vad är malignt melanom?
Symtom på malignt melanom (hudcancer)
Olika typer av malignt melanom
Bilder på malignt melanom
Hur upptäcks malignt melanom?
Hur behandlas malignt melanom?
Tumörstadier vid malignt melanom
Orsaker till malignt melanom
Prognos för malignt melanom
Rehabilitering vid malignt melanom
Efterkontroll
Vart kan jag vända mig?
Artiklar malignt melanom

Malignt melanom är en form av hudcancer. Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Födelsemärken riskerar ge malignt melanom.

Granskad av: Lars Ny, docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fakta

Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen
Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form
Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor

Vad är malignt melanom?

Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden.

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Av dem är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser, alltså dottertumörer. Det vanligaste är att malignt melanom sprids till lymfkörtlar. Därifrån kan de bilda metastaser i lungor, lever, hjärna och skelett.

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är när patienten är omkring 60-70 år.

Ofta ställs diagnosen något tidigare hos kvinnor.

Malignt melanom är ovanligt hos personer med mörk hud. Den melaninrika huden ger ett bra skydd. Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla, oavsett hudtyp.

När melanom uppstår hos personer med mörk hud hittar man de oftare under fotsulan, under en nagel eller i handflatan.

Läs mer om statistik för malignt melanom

Ögonmelanom

Malignt melanom kan även uppkomma i ögat och benämns då okulärt malignt melanom (ögonmelanom). Diagnosen är ovanlig med cirka 80 fall om året.

Läs mer om ögoncancer

Illustration huden — Malignt melanom kan förekomma vart som helst på kroppen. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på malignt melanom (hudcancer)

Vanliga symtom på malignt melanom är

födelsemärke* (nevus) som börjar växa
kliande födelsemärke
födelsemärke som ändrar färg eller är ojämn i färgen/pigmenteringen, kan till exempel skifta mellan bleka områden, svarta punkter och gråa partier
födelsemärke som ändrar struktur eller form, kan vara att det blir ojämnt i kanten
pigmentfläckar som blöder
nya hudförändringar eller pigmentfläckar som uppkommer.

Förändringarna kan uppkomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast malignt melanom på underbenen. Män får oftast malignt melanom oftast på bålen.

*Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna i färgen och har en regelbunden gräns.

Läs om godartade hudförändringar

Olika typer av malignt melanom

Ytligt växande melanom

Melanom som växer ytligt kan ta flera år på sig att växa nedåt i huden. Detta är den form som ökar mest och är den vanligaste typen bland personer under 50 år.

Lentigo maligna melanom

Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och detta kan du drabbas av om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig.

Det är vanligare bland personer över 50 år. Förstadiet till denna typ av malignt melanom kan du ha i flera år och förändringen brer ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Knutformat melanom, nodulärt, växer tidigt ned i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år och sitter ofta på huvudet eller halsen.

Akralt lentingiöst melanom

Det här är en ovanlig typ av melanom som inte orsakas av solstrålning. Malignt melanom under nageln, i handflatan, under fotsulan, på foten kan vara ett akralt lentingiöst melanom.

Det är lätt att förväxla med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.

Bilder på malignt melanom

Tre olika typer av malignt melanom (hudcancer).

Se fler bilder på malignt melanom

Hur upptäcks malignt melanom?

För att upptäcka malignt melanom tittar och känner läkare på hudförändringen. För att säkerställa diagnosen används dermatoskopi eller biopsi.

Se hur en hudundersökning går till och några av de vanligaste behandlingarna vid hudförändringar.

Hur behandlas malignt melanom?

Det säkraste och effektivaste sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen.

Operation är i många fall tillräcklig behandling, ibland behöver man operera 2 gånger på plats, syftet med den andra operationen är att minska risken för lokala återfall.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Men om melanomet har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med systemisk behandling med läkemedel.

Kirurgi

Operation av malignt melanom, som ofta sker under lokalbedövning, går ut på att skära bort hudförändringen. För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören.

Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är. Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp.

Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören, så att risken för att sjukdomen ska sprida sig ytterligare minskar.

Läkemedel

Om en patient bedöms ha metastaser bör metastasutredning göras med helkroppsundersökning (Datortomografi thorax-buk alternativt PET-undersökning) samt prover bör tas för diagnosbekräftelse.

En så kallad BRAF-analys ska också utföras inför eventuell systemisk behandling. Behandlingsupplägg förankras i de flesta fall på en multidisciplinär konferens.

På senare år har många nya och effektiva läkemedel introducerats vid melanomsjukdom. Immunterapi med så kallade PD1-hämmare har etablerats som förstahandsalternativ vid spridd sjukdom.

Läs mer om immunterapi

Dessa läkemedel aktiverar en viss typ av de vita blodkropparna så de angriper tumörcellerna.

Ibland kombineras PD1-hämmarna och en annan typ av läkemedel med immunmodulerande effekt för att ytterligare stärka behandlingsresultatet.

Om melanomet visar sig ha en BRAF-mutation (ungefär hälften av fallen) kan det bli aktuellt med BRAF-hämmare ofta i kombination med ett annat läkemedel som kallas MEK-hämmare.

BRAF-hämmare används oftare i situationer då sjukdomen ger mycket symtom.

Läs mer om målinriktade läkemedel

Cytostatika är idag läkemedel som man använder allt mer sällan vid malignt melanom. Läkemedlen angriper främst celler som håller på att dela sig och stoppar delningen.

Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom, eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta.

Det händer någon enstaka gång att ett malignt melanom försvinner av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen.

Forskarna har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer.

Man prövar bland annat att spruta in så kallade monoklonala antikroppar.

De söker sig till tumören och förstör dess celler. En rad ämnen som förekommer normalt i kroppens immunförsvar är godkända för behandling också.

Strålbehandling

Strålbehandling används sällan med målet att bota malignt melanom, eftersom dess celler snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.

När cancercellerna utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt.

Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtomen. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.

Läs mer om strålbehandling

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om hudcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Tumörstadier vid malignt melanom

Indelningen i stadier används för att avgöra vilken behandling patienten ska få.

Malignt melanom delas in i olika stadier enligt TNM-systemet där hänsyn tas till tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närbelägna lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen.

I det system som nu används finns fem olika stadier, ett förstadium och fyra stadier av utvecklad hudcancer:

Stadium 0: Tumören växer i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (= på platsen).

Stadium I: Primära tunna melanom där tumören oftast är mindre än 1 mm tjock och det saknas metastaser.

Stadium II: Primära melanom där tjockleken överstiger 1 mm och det saknas metastaser.

Stadium III: Finner man spridning till minst en lymfkörtel, satelliter eller in-transit-metastaser.

Stadium IV: Sjukdomen är spridd och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.

En bedömning görs även av hur tumören växer i underliggande vävnad enligt Clark I-V. Clark I innebär cancer in situ och vid Clark V har tumören vuxit ner i underhuden.

Läs mer om olika tumörstadier

Orsaker till malignt melanom

Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor. Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom.

Brännskador av solljus eller solarium

Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium.

Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Födelsemärken riskerar ge malignt melanom. De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden.

Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi – även kallade dysplastiska nevi – löper ökad risk att få malignt melanom.

Läs mer om hudcancer och orsaker till malignt melanom

Personliga berättelser & forskning

Prognos för malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid.

Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

Så kan du minska risken för malignt melanom

Relativ överlevnad över tid

Malignt melanom relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Rehabilitering vid malignt melanom

Redan när du fått besked om att du har malignt melanom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Efterkontroll

De flesta melanom som upptäcks är tunna. När de har opererats bort i sin helhet krävs inga efterkontroller inom vården.

Du ska däremot få undervisning i hur du själv kan kontrollera din hud för att hitta nytillkomna melanom eller återfall i ett tidigt stadium.

Om du har riskfaktorer för att få ett nytt melanom till exempel om du har ärftligt melanom eller har haft flera melanom ska du följas upp av en hudläkare.

Vid melanom i stadium II får du komma på kontroll en gång om året i tre år. Läkaren tittar då på din hud och klämmer på dina lymfkörtlar.

Har du haft ett melanom i stadium III får du komma på kontroll två gånger om året i tre år.

Om du hade melanomceller i portvaktskörteln och inte har opererat bort lymfkörtlarna görs också ultraljud två gånger om året i tre år.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.