Prognosen för malignt melanom har förbättrats på senare tid. Mellan 80 och 85 procent av alla patienter botas. Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. 

Fakta

  • Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen
  • Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form
  • Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor

Vad är malignt melanom?

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Av dem är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser, alltså dottertumörer.

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är när patienten är omkring 60-70 år.

Ofta ställs diagnosen något tidigare hos kvinnor.

Ögonmelanom

Malignt melanom kan även uppkomma i ögat och benämns då okulärt malignt melanom (ögonmelanom). Diagnosen är ovanlig med cirka 80 fall om året.

Illustration av malignt melanom
Malignt melanom kan förekomma vart som helst på kroppen. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på malignt melanom (hudcancer)

  • Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia eller ändra färg och form. Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna i färgen och har en regelbunden gräns. 
  • Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda.
  • Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden.
  • Symtomen kan förekomma var som helst på kroppen. Men kvinnor får oftast malignt melanom på underbenen och män oftast på bålen.

Läs om godartade hudförändringar

Med din hjälp kan vi besegra malignt melanom

Stöd cancerforskningen

Olika typer av malignt melanom

Ytligt växande melanom

Melanom som växer ytligt kan ta flera år på sig att växa nedåt i huden. Detta är den form som ökar mest och är den vanligaste typen bland personer under 50 år.

Lentigo maligna melanom

Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och detta kan du drabbas av om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig.

Det är vanligare bland personer över 50 år. Förstadiet till denna typ av malignt melanom kan du ha i flera år och förändringen brer ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Knutformat melanom, nodulärt, växer tidigt ned i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år och sitter ofta på huvudet eller halsen.

Akralt lentingiöst melanom

Detta är en ovanlig typ av melanom som inte orsakas av solstrålning. Malignt melanom under nageln, i handflatan, under fotsulan, på foten kan vara ett akralt lentingiöst melanom.

Det är lätt att förväxla med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.

Bilder på malignt melanom

Bildkollage med tre olika typer av malignt melanom
Tre olika typer av malignt melanom (hudcancer)

Se fler bilder på malignt melanom

Behandlingar

Det säkraste och effektivaste sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen.

Vid malignt melanom är en operation i många fall tillräcklig behandling, ibland behöver man operera 2 gånger på plats, syftet med den andra operationen är att minska risken för lokala återfall.

Men om melanomet har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med systemisk behandling med läkemedel.

Kirurgi

Operationen, som ofta sker under lokalbedövning, går ut på att skära bort hudförändringen. För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören.

Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är. Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp.

Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören, så att risken för att sjukdomen ska sprida sig ytterligare minskar.

Läkemedel

Om en patient bedöms ha metastaser bör metastasutredning göras med helkroppsundersökning (Datortomografi thorax-buk alternativt PET-undersökning) samt prover bör tas för diagnosbekräftelse.

En så kallad BRAF-analys ska också utföras inför eventuell systemisk behandling. Behandlingsupplägg förankras i de flesta fall på en multidisciplinärkonferens.

På senare år har många nya och effektiva läkemedel introducerats vid melanomsjukdom. Immunterapi med så kallade PD1-hämmare har etablerats som förstahandsalternativ vid spridd sjukdom.

Läs mer om immunterapi

Dessa läkemedel aktiverar en viss typ av de vita blodkropparna så de angriper tumörcellerna.

Ibland kombineras PD1-hämmarna och en annan typ av läkemedel med immunmodulerande effekt för att ytterligare stärka behandlingsresultatet.

Om melanomet visar sig ha en BRAF-mutation (ungefär hälften av fallen) kan det bli aktuellt med BRAF-hämmare ofta i kombination med ett annat läkemedel som kallas MEK-hämmare.

BRAF-hämmare används oftare i situationer då sjukdomen ger mycket symtom.

Läs mer om målinriktade läkemedel

Cytostatika är idag läkemedel som man använder allt mer sällan vid malignt melanom. Läkemedlen angriper främst celler som håller på att dela sig och stoppar delningen.

Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom, eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta.

Det händer någon enstaka gång att ett malignt melanom försvinner av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen.

Forskarna har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer.

Man prövar bland annat att spruta in så kallade monoklonala antikroppar.

De söker sig till tumören och förstör dess celler. En rad ämnen som förekommer normalt i kroppens immunförsvar är godkända för behandling också.

Strålbehandling

Strålbehandling används sällan med målet att bota malignt melanom, eftersom dess celler snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.

När cancercellerna utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt.

Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtomen. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.

Läs mer om strålbehandling

Forskare i ett laboratorium med blå handskar som hanterar prover i provrör.
Cancerfonden stödjer forskning på malignt melanom.

Forskning malignt melanom

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Olika stadier av malignt melanom

Indelningen i stadier används för att avgöra vilken behandling patienten ska få.

Malignt melanom delas in i olika stadier enligt TNM-systemet där hänsyn tas till tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närbelägna lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen.

I det system som nu används finns fem olika stadier, ett förstadium och fyra stadier av utvecklad hudcancer:

Stadium 0: Tumören växer i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (= på platsen).

Stadium I: Primära tunna melanom där tumören oftast är mindre än 1 mm tjock och det saknas metastaser.

Stadium II: Primära melanom där tjockleken överstiger 1 mm och det saknas metastaser.

Stadium III: Finner man spridning till minst en lymfkörtel, satelliter eller in-transit-metastaser.

Stadium IV: Sjukdomen är spridd och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.

En bedömning görs även av hur tumören växer i underliggande vävnad enligt Clark I-V. Clark I innebär cancer in situ och vid Clark V har tumören vuxit ner i underhuden.

Orsaker till malignt melanom

Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor.

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom.

Brännskador av solljus eller solarium

Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium.

Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Födelsemärken riskerar ge malignt melanom.

Födelsemärken riskerar ge malignt melanom. De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden.

Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi – även kallade dysplastiska nevi – löper ökad risk att få malignt melanom.

Läs mer om hudcancer och orsaker till malignt melanom

Prognos för malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid.

Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

Så kan du minska risken för malignt melanom

Vart ska jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Stöd den livsviktiga forskningen


Ge en gåva