Metastaser kallas även dottertumörer. De uppstår när cancerceller sprider sig från ett ställe, där de först uppstod, till ett annat ställe i kroppen. Ofta är det förekomsten av metastaser som avgör allvaret vid en cancersjukdom. I dag bär var tredje cancerpatient på metastaser vid diagnostillfället. 

Fakta

  • De allra flesta cancerformer kan ge metastaser
  • Metastaser behandlas vanligtvis med liknande metoder som modertumören
  • Vissa cancerformer sätter oftast metastaser i ett bestämt annat organ

Lymfkörtlar, lungor, skelett, lever och hjärna är ställen i kroppen som är mer utsatta än andra. Framsteg inom de olika behandlingsformerna har lett till att man i dag är klart mer aktiv att behandla metastaser än för bara något decennium sedan.

Vad är metastaser?

Metastaser, dottertumörer, är en allvarlig och fruktad del av cancer. Det är metastaser och annan spridning av sjukdomen som kan göra den livshotande. 

Omkring en tredjedel av patienterna har metastaser som upptäcks i samband att primärtumören, det vill säga den tumör som uppstått först, diagnostiseras.

Om inga metastaser uppstod skulle de flesta patienter kunna botas genom att den ursprungliga tumören opereras eller strålas bort. På senare år har det dock kommit ökade möjligheter att behandla också metastaser.

Läs mer och se illustrationer av metastaser

Hur uppstår metastaser?

Det som skiljer cancerceller från friska celler är inte bara deras förmåga att dela sig okontrollerat. Det finns flera andra olikheter:

  • Cancerceller kan förstöra angränsande vävnad och på så sätt växa in i andra organ än det där de bildats. 
  • Cancerceller kan också lossna från primärtumören och fara i väg med blodet eller lymfvätskan.

Det kan vara många tusentals cancerceller som följer med blodet eller lymfvätskan. De flesta av dem dör men en eller flera som överlever kan fastna i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, i ett annat organ i kroppen. 

Om miljön där cellen stannar tillåter att den överlever och börjar dela sig bildas en metastas, en dottertumör.

Det är viktigt att veta var primärtumören är belägen

Om primärtumören till exempel är en bröstcancer består alltså en metastas i lungan av bröstcancerceller, inte av lungcancerceller. 

Det är viktigt att veta var primärtumören är belägen, inte minst för att kunna välja optimal behandling. I ett mikroskop går det i allmänhet bra att se skillnaden mellan cellerna i metastasen och cellerna i det organ där den växer.

Av beskrivningen om hur metastaser uppstår framgår att de aldrig bildas utan att det finns eller har funnits en cancer i någon annan del av kroppen, det vill säga en primärtumör. 

Men det förekommer att man först hittar en eller flera metastaser och först därefter den ursprungliga cancern. I enstaka fall går det inte ens att påvisa var  den ursprungliga cancern finns.

För att förstå hur metastaser bildas behöver man först veta något om hur cancer uppstår.

Läs mer om cancer

Var uppstår metastaser?

Metastaser kan bildas var som helst i kroppen, men det finns vissa organ som drabbas oftare än andra. Till exempel

Det är fler patienter som får metastaser än primärtumörer i dessa organ.

Vilka cancerformer ger metastaser?

De allra flesta cancerformer kan ge metastaser. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, även om sjukdomen är spridd i hela kroppen. 

Bland de faktorer som påverkar risken för metastaser är modertumörens storlek, vilken sorts cancer det är, dess läge och svårighetsgrad.

Det går inte att säkert förutsäga om en viss patients cancer ska ge metastaser eller inte. Den vanligaste platsen för metastaser är vid de flesta cancerformer någon av de närmast belägna lymfkörtlarna. 

Det brukar kallas regional metastasering. Detta medför oftast större risk för spridning till andra organ, fjärrmetastasering, än om det saknas regionala metastaser. Men fjärrmetastasering kan förekomma även om det inte finns regionala metastaser.

Vissa cancerformer sätter oftast metastaser i ett bestämt annat organ.

  • Vanligast är att metastaser från lungcancer finns i hjärnan, skelettet eller binjure.
  • Metastaser från tjocktarmscancer uppkommer oftast i lymfkörtlar och levern.
  • Metastaser från prostatacancer uppkommer oftast i skelettet.
  • När bröstcancer ger fjärrmetastaser finns de oftast i skelettet men kan också uppstå i lungorna, levern och hjärnan.

Behandlingar

Metastaser behandlas vanligtvis med liknande metoder som modertumören, det vill säga operation om så är möjligt, strålning, cytostatika och andra läkemedel. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Senare års framsteg inom respektive behandlingsmodalitet har medfört att man i dag är betydligt mer aktiv i att försöka behandla metastaser, inte sällan i syfte att försöka nå bot även från spridd cancer.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Operation av metastaser utanför de regionala lymfkörtlarna kan göras i vissa fall. Det beror på vilket organ som är drabbat och om behandlingen kan göras med bevarad funktion hos organet. 

Således kan metastaser i lungorna ibland opereras förutsatt att kvarvarande lungkapacitet inte blir för begränsad. Leverns förmåga att återbildas, regenerera, kan ibland tillåta behandling även av ett flertal, multipla, metastaser. 

Operation kan också vara möjlig om det finns enstaka och väl avgränsade metastaser i hjärnan.

När primärtumören behandlas med cytostatika som ges i form av tabletter eller direkt i blodet sprids läkemedlet i hela kroppen och angriper därför samtidigt eventuella metasatser.

Det är alltså samma typer av cytostatika som används mot metastaser som mot den ursprungliga cancern. 

Cytostatika kan i vissa fall bota en cancersjukdom, även när den har gett metastaser. Läkemedlen kan också i många fall användas för att förlänga livet och lindra symtom från sjukdomen.

Strålning används också i en del fall med målet att bota, men oftast för att lindra symtom som till exempel smärtor från skelettmetastaser.

Här får du råd inför läkarbesöken

Metastaser i lymfkörtlar

Spridning av cancerceller till de lymfkörtlar som finns närmast den ursprungliga tumören är mycket vanlig. Ett exempel är när bröstcancer har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan på samma sida som bröstet med tumören i. 

Eftersom lymfkärlen, precis som blodkärlen, finns i hela kroppen kan en cancer sprida sig också till lymfkörtlar längre bort och kallas då för fjärrmetastaser.

Fördjupning lymfkörtlar:

Symtom

Metastaser i lymfkörtlar ger inte alltid symtom. När symtom förekommer är det ofta svullnade lymfkörtlar. Om de ligger nära huden brukar det därför vara lätt att se och känna svullnaden.

Ibland kan en svullen lymfkörtel blockera lymfvätskans cirkulation så att det blir en vätskeansamling i vävnaden omkring. Detta kallas lymfödem.

Undersökningar

För att ta reda på om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlar som finns djupare in i kroppen krävs undersökning med röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera. Positronemissionstomografi – PET – är en metod som också kan användas för att upptäcka metastaser.

Behandlingar

Vid operation av primärtumören är det vanligt att man också tar bort de närmaste lymfkörtlarna för att undersöka om de innehåller några cancerceller.

Det gäller exempelvis vid bröstcancer, då lymfkörtlar i armhålan ofta tas bort samtidigt som primärtumören, och vid cancer i tjock- och ändtarm.

Metastaser i lungorna

Det är vanligt med metastaser i lungorna. En förklaring är att när blodet i kroppen kommit tillbaka till hjärtat går det först till lungorna för att ta upp nytt syre.

Fördjupning lungorna:

Symtom

Metastaser i lungorna ger inte alltid symtom, åtminstone inte när de är små. Senare märks vanligtvis sjukdomstecken som

  • hosta som inte upphör, ibland blodiga upphostningar.
  • att bli andfådd
  • luftvägsinfektioner
  • vätskeansamling i utrymmet mellan bröstkorgen och lungorna (lungsäcken) som kan orsaka andnöd, värk i bröstkorgen, obehag och tyngdkänsla. Det går att tömma ut vätskan i lungsäcken genom att suga ut vätskan via en nål. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger.

Undersökningar

Patienter med cancerformer som man vet ofta ger metastaser i lungorna brukar som del i den första undersökningen också få röntga lungorna.

Behandlingar

I en del fall kan lungmetastaser opereras. Det gäller om det bara finns några enstaka metastaser i en lunglob eller i en av lungorna. Cytostatika och strålning kan också användas som behandling vid lungmetastaser.

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Cytostatika och strålning kan användas som behandling vid lungmetastaser. Foto: Olle Nordell

Metastaser i levern

Levern är ett av de organ där metastaser ofta uppstår. Det är till exempel vanligt att bukspottkörtelcancer, magsäckscancer och tjocktarmscancer ger metastaser i levern. 

Det beror på att blodet från magen och tarmarna fortsätter till levern.

Fördjupning levern:

Symtom

Exempel på symtom vid metastaser i levern är

  • trötthet
  • tappad matlust 
  • allmän känsla av obehag eller sjukdom
  • obehag och smärta under revbenen på höger sida
  • gulsot (ikerus), kan ge gulfärgade ögonvitor och hud
  • vätskeansamling i magen (ascites)

Gulsoten beror på att det samlas onormalt mycket gallpigment i blodet. Då blir ögonvitorna och huden gula. Det kan också ge klåda i huden. Urinen blir ofta mörk medan avföringen blir ljus.

Undersökningar

Metoder att ta bilder av kroppens inre som ultraljud, datortomograf och magnetkamera används för att undersöka om det finns metastaser i levern. Men metastaser som är en halv centimeter eller mindre kan ofta inte upptäckas.

Behandlingar

Spridning till levern från vissa cancersjukdomar kan i dag ibland behandlas med operation.

Tekniker där frisk levervävnad kan fås att växa till, har gjort det möjligt att operera bort de drabbade delarna av levern. Gynnsammast resultat ses när metastaserna är känsliga för cytostatikabehandling, vilken då ofta ges innan operation.

Kombinationer av olika behandlingar till exempel operation, cytostatika, värmebehandling och mikrovågor leder i vissa fall till bot från sjukdomen även vid mer uttalad spridning.

Cytostatikabehandling ges också då operation inte är möjlig för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen, lindra symtom och därmed förbättra livskvaliteten, samt ge en längre överlevnad.

Metastaser i skelettet

Cancerformer som ofta sätter metastaser i skelettet är prostatacancer, bröstcancer och lungcancer.

Fördjupning skelettet:

Symtom

De vanligaste symtomen vid metastaser i skelettet är

  • smärta
  • svaghet i till exempel ett ben.
  • höjda kalkhalter i blodet.

De höga kalkhalterna i blodet beror på att skelettet urkalkas. De kan orsaka sjukdomskänsla, trötthet, förstoppning och stark törst. Mycket höga kalkhalter kan leda till irritation, förvirring och ytterst medvetslöshet.

Urkalkningen leder till att benets normala uppbyggnad förstörs. Det ökar risken för att en fraktur ska uppstå. Det finns effektiva läkemedel mot höga kalkhalter i blodet, och dessa läkemedelkan också påverka själva metastaserna i gynnsam riktning.

Ont i ryggen

Undersökningar

En vanlig metod att undersöka om det finns metastaser i skelettet är skintigrafi. Då injiceras ett radioaktivt ämne in i blodet. Det koncentreras i metastaserna vilket kan avbildas med en speciell kamera.

Även datortomografi, magnetkamera och PET (positronemissionstomografi) kan användas för att upptäcka metastaser i skelettet.

Behandlingar

Cytostatika, strålbehandling eller radioaktiva isotoper kan ges för att lindra smärta vid skelettmetastaser. De kan behöva kompletteras med annan smärtbehandling med smärtstillande läkemedel.

Patient ligger i ett behandlingsrum under en strålningsapparat.
Strålbehandling kan ges för att lindra smärta vid skelettmetastaser. Foto: Olle Nordell

Skelettdelar, till exempel kotor eller ett lårben som urkalkas av en metastas kan ibland stärkas genom en operation då en metallplatta eller en skruv sätts in för att stabilisera.

Metastaser i hjärnan

Cancerformer som jämförelsevis ofta ger metastaser i hjärnan är bröstcancer, lungcancer, njurcancer och malignt melanom. 

Det är inte ovanligt att det finns metastaser i ett annat organ innan de upptäcks i hjärnan.

Fördjupning hjärnan:

Symtom

Symtomen vid metastaser i hjärnan kan vara

  • huvudvärk
  • allmän sjukdomskänsla
  • svaghet i armar och ben
  • beteendeförändringar och humörsvängningar
  • krampanfall och förvirring
  • trötthet.

Symtomen orsakas av att trycket inne i hjärnan ökar när en tumör växer där. Skallbenet gör att tumören inte kan växa utåt.

Undersökningar

Datortomografi och magnetkamera är vanliga metoder för att undersöka hjärnan och upptäcka metastaser.

Behandlingar

De behandlingar som kan användas mot metastaser i hjärnan är extern strålbehandling eller strålkniv, cytostatika samt läkemedel som minskar svullnaden och på så sätt sänker trycket i hjärnan.

I en del fall med enstaka metastaser i hjärnan kan operation bli aktuell.

Vart ska jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.