Livmoderhalscancer (cervixcancer)

I de flesta fall innebär det kirurgiska ingreppet vid livmoderhalscancer att hela livmodern och omgivande vävnad tas bort. Liksom lymfkörtlarna i lilla bäckenet.

Om sjukdomen är mycket begränsad och om kvinnan har en stark önskan om att kunna få barn kan man i vissa fall göra en mindre omfattande operation som är fertilitetsbevarande och kallas trakelektomi.

Då tas nästan hela livmoderhalsen med cancern bort och ett så kallat cerklage, en tråd, sätts in för att hålla ihop den förkortade livmoderhalsen.

Även i dessa fall tas lymfkörtlarna i lilla bäckenet bort.

• Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
• När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Trakelektomi sker med en kombination av titthålsoperation, laparoskopi, och operation via slidan.

Det är kvinnor i barnafödande ålder, som har en liten och begränsad tumör och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella för ett sådant ingrepp.

Kvinnor som blir gravida efter att ha genomgått en trakelektomi har ökad risk för missfall eller att barnet föds för tidigt.

Den här fertilitetbevarande kirurgin vid livmoderhalscancer med trakelektomi är sedan hösten 2022 nationellt nivåstrukturerad till Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Ibland kombineras kirurgi och strålbehandling vid livmoderhalscancer när det vid operation visar sig vara spridning till lymfkörtlar eller dåliga marginaler.

Strålbehandling i kombination med cytostatika är den rekommenderade behandlingen vid större cancrar och då det finns spridning utanför livmoderhalsen.

Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och dö, medan de friska, normala cellerna ska klara sig.

Vid livmoderhalscancer kan man antingen använda sig av inre eller yttre strålning, ofta används båda.

Vid yttre strålbehandling pågår behandlingen bara i några minuter och man behöver inte ligga på sjukhus.

Yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor, ofta i kombination med ett cytostatikum, cellgift, en gång i veckan.

Strålbehandling är smärtfri, men kan ge en del övergående biverkningar som diarré, aptitlöshet, trötthet och ett tillfälligt försvagat immunförsvar.

Vid inre strålbehandling förs en eller flera ihåliga hylsor, så kallade inlägg, in i slidan eller livmoderhalsen. Strålkällor placeras i hylsans hålighet.

Hylsorna får ligga kvar inne i kroppen och stråla ofta ca 10-15 minuter, men tiden varierar beroende på vilken teknik som används.

Behandlingen sker sängliggande i ett strålsäkert rum på sjukhuset. Efter några veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.

Fördelen med inre strålbehandling är att stråldosen i tumörområdet blir hög, medan de omgivande friska vävnaderna får en betydligt lägre stråldos.

Själva strålningen känns inte och strålningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen.

Biverkningar av den inre strålbehandlingen är framför allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sköra.

Täta urinträngningar kan också förekomma. Problemen klingar vanligen av några veckor efter avslutad strålbehandling.

Berätta för din sjuksköterska eller din läkare om dina besvär – hjälp finns att få. Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet.

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera olika sorter för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst.

Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Många drabbas också av stickningar i fötterna, neuropatier.

När behandlingen är avslutad försvinner besvären. Eventuella neuropatier kan tyvärr kvarstå längre tid.

Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller utan också normala, friska celler som delar sig ofta påverkas av läkemedlet. 

Läs mer om cytostatikabehandling

Cytostatika som ges vid diagnosen livmoderhalscancer ges oftast i kombination med strålning, så kallad konkomittant radiokemoterapi.

Då ges cytostatika en dag i veckan när man samtidigt behandlar med både yttre och inre strålning för att få så god effekt på tumören som möjligt.

Behandlingen varar totalt i cirka 50 dagar och är en botande behandling.