Livmoderhalscancer

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan mitten av 1960-talet.

Fakta

  • Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer.
  • För att tidigt kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer kallas kvinnor regelbundet till gynekologisk cellprovtagning. 
  • Medelåldern för en kvinna att insjukna i livmoderhalscancer är cirka 55 år.

Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervixcancer). Det är hälften av antalet fall jämfört med mitten av 1960-talet.

Minskningen har samband med att kvinnor mellan 23 och 59 år regelbundet kallas till gynekologisk cellprovtagning.

Då tas cellprov för att tidigt kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar och de betyder inte att man har cancer.

Illustration av livmoderhalsen
Livmoderhalsen. Illustration: Sunny Ahmed.

Medelåldern för en kvinna att insjukna i livmoderhalscancer är cirka 55 år och en fjärdedel är yngre än 40 år.

Kostnadsfri vaccination mot HPV

I dag vet man att nästan alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett virus, humant papillomvirus, HPV.

Från 2012 erbjuds alla flickor i årskurs fem eller sex kostnadsfri vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Från och med hösten 2020 kommer även pojkar i samma ålder att ingå.

Det vaccin man använder i dag, Gardasil 9, skyddar mot HPV 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58.

Vaccination tillsammans med regelbunden gynekologisk cellprovtagning ger ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer. 

Stöd den livsviktiga forskningen

Ge en gåva

Vad är gynekologisk cancer?

Varje år drabbas drygt 2 800 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer, det vill säga:

Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos och därför finns fakta om dem under olika rubriker på Cancerfondens webbplats.

Inom begreppet gynekologisk cancer ryms också de sällsynta cancerformer som uppstår i slidan och på blygdläpparna hos cirka 200 kvinnor om året.

De flesta kvinnor är äldre än 75 år vid diagnos. Prognosen är relativt god och de här cancerformerna kan ofta både opereras och strålbehandlas med framgång.

Mer om vad cancer är

Cellförändringar är inte cancer

  • När man går på en gynekologisk cellprovskontroll tar barnmorskan eller gynekologen ett cellprov från livmoderhalsen. Provtagningen sker med hjälp av en liten spatel och en borste som förs in i slidan när kvinnan ligger i en gynstol.
  • Provet analyseras för HPV och/eller cellförändringar. Finns det cellförändringar eller HPV kvarstående från föregående undersökning kallas kvinnan till gynekolog för vidare utredning. Man gör då en så kallad kolposkopi, en mikroskopisk undersökning av livmodertappen som enkelt görs vid en vanlig gynekologisk undersökning. Ofta tas även vävnadsprov vid undersökningen och dessa analyseras vidare på laboratorium.
  • Det finns olika grader av cellförändringar lätta eller höggradiga. Cellförändringar är inte cancer. Lätta cellförändringar läker ofta ut av sig själv och behöver endast kontrolleras regelbundet. Höggradiga cellförändringar bör tas bort med en enkel kirurgisk operation som vanligen sker i lokalbedövning. Är man under 25 år kan vissa höggradiga förändringar läka ut av sig själv utan behandling. Detta kontrolleras med uppföljande besök hos gynekolog.

De metoder som används för att ta bort cellförändringar bygger på kirurgi, laser, värmekniv eller frysbehandling.

Livmoderhalscancer symtom

Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier få eller inga symtom:

  • Små blödningar mellan menstruationerna kan förekomma.
  • Liksom blödning och ibland smärta under samlag eller när man krystar på toaletten.
  • Blodblandad flytning kan också vara tecken på livmoderhalscancer.

Hur upptäcks livmoderhalscancer?

Om undersökningen visar att det handlar om livmoderhalscancer behövs en större gynekologisk undersökning, ofta under narkos, som går ut på att ta reda på hur utbredd cancern är.

Här får du råd inför läkarbesöken

Patient på brits som undersöks med magnetkamera.
Undersökning med magnetkamera är vanligt vid livmoderhalscancer. Foto: Olle Nordell

Man gör också röntgenundersökningar av lungor och buk och av lilla bäckenet med så kallad datortomografi, PET-kamera och magnetkamera.

Stadier av livmoderhalscancer

Olika stadier av livmoderhalscancer

De olika stadierna av sjukdomen beskriver hur långt sjukdomen har hunnit utvecklas.

  • Stadium IA: tumören kan endast upptäckas i mikroskop.
  • Stadium IB: tumören är större än i stadium IA eller kan ses med blotta ögat.
  • Stadium II: tumören har spridit sig till övre delen av slidan eller ut i omgivande vävnad utanför livmodern.
  • Stadium III: tumören har spridit sig till bäckenväggarna eller till nedre delen av slidan.
  • Stadium IV: tumören har spridit sig till urinblåsa, ändtarm eller till organ utanför lilla bäckenet.

Behandlingar

Det finns olika behandlingar för livmoderhalscancer. Vilken behandling som väljs beror bland annat på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Kirurgi

I de flesta fall innebär det kirurgiska ingreppet att hela livmodern och omgivande vävnad tas bort, liksom lymfkörtlarna i lilla bäckenet. Om sjukdomen är mycket begränsad och om kvinnan har en stark önskan om att bevara sin fruktsamhet kan man i vissa fall göra en mindre omfattande operation som är fertilitetsbevarande och kallas trachelektomi.

Då tas nästan hela livmoderhalsen med cancern bort och ett så kallat cerklage, en tråd, sätts in för att hålla ihop den förkortade livmoderhalsen. Även i dessa fall tas lymfkörtlarna i lilla bäckenet bort.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Trachelektomi sker med en kombination av titthålsoperation, laparoskopi, och operation via slidan. Det är kvinnor i barnafödande ålder, som har en liten och begränsad tumör och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella för ett sådant ingrepp.

Kvinnor som blir gravida efter att ha genomgått en trachelektomi har ökad risk för missfall eller att barnet föds för tidigt.

Strålbehandling

Ibland kombineras kirurgi och strålbehandling vid livmoderhalscancer när det vid operation visar sig vara spridning till lymfkörtlar eller dåliga marginaler.

Strålbehandling i kombination med cytostatika är den rekommenderade behandlingen vid större cancrar och då det finns spridning utanför livmoderhalsen.

Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och dö, medan de friska, normala cellerna ska klara sig.

Vid livmoderhalscancer kan man antingen använda sig av inre eller yttre strålning, ofta används båda.

Vid yttre strålbehandling pågår behandlingen bara i några minuter och man behöver inte ligga på sjukhus. Yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor, ofta i kombination med ett cytostatikum, cellgift, en gång i veckan.

Strålbehandling är smärtfri, men kan ge en del övergående biverkningar som diarré, aptitlöshet, trötthet och ett tillfälligt försvagat immunförsvar.

Vid inre strålbehandling förs en eller flera ihåliga hylsor, så kallade inlägg, in i slidan eller livmoderhalsen. Strålkällor placeras i hylsans hålighet.

Hylsorna får ligga kvar inne i kroppen och stråla ofta ca 10-15 minuter, men tiden varierar beroende på vilken teknik som används.

Behandlingen sker sängliggande i ett strålsäkert rum på sjukhuset. Efter några veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.

Fördelen med inre strålbehandling är att stråldosen i tumörområdet blir hög, medan de omgivande friska vävnaderna får en betydligt lägre stråldos.

Själva strålningen känns inte och strålningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen.

Biverkningar av den inre strålbehandlingen är framför allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sköra. Täta urinträngningar kan också förekomma. Problemen klingar vanligen av några veckor efter avslutad strålbehandling.

Berätta för din sjuksköterska eller din läkare om dina besvär – hjälp finns att få. Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera olika sorter för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst.

Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Många drabbas också av stickningar i fötterna, neuropatier.

När behandlingen är avslutad försvinner besvären och håret växer ut igen. Eventuella neuropatier kan dock kvarstå längre tid.

Läs mer om cytostatikabehandling

Person med blå läkarhandskar hanterar provrör i ett labb.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om livmoderhalscancer.

Forskning livmoderhalscancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Livet efter behandling

Sex och samlevnad

Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet. Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset.

Alla människor har en sexualitet och även om du inte har någon partner för tillfället kan du få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.

Läs mer om sex och samlevnad

De flesta kvinnor som får gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern. Trots det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.

När det gäller kärlekslivet handlar det kanske mer om känslor än om tekniska hinder. Torra slemhinnor och förkortad slida kan verka hämmande innan man lärt sig hur man ska göra för att förbereda sig för att ta upp den sexuella samvaron igen.

Yngre kvinnor, som fortfarande menstruerar, kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet.

Vanliga övergångsbesvär är svettningar, blodvallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet samt humörförändringar.

Även äldre kvinnor kan känna av dessa problem efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare så att ni tillsammans kan komma fram till vilken behandling som kan lindra besvären.

Många kvinnor kan efter behandling för gynekologisk cancer besväras av kvarstående symtom från tarmen med tätare trängningar eller på andra sätt ändrade avföringsvanor. Tala med din läkare eller sjuksköterska - hjälp finns att få.

En trygghet i sammanhanget kan vara de kontroller som du med jämna mellanrum blir kallad till. Det är ett välkommet tillfälle att ta upp de frågor och funderingar du har efter behandlingen.

Prognos

Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling på ett tidigt stadium, blir de flesta friska och återvänder till sitt normala liv. Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ.

Men även vid mer avancerad sjukdom går det ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen blir då att symtomen inte ska inverka för mycket på livskvaliteten.

Orsaker till livmoderhalscancer

Vetenskapliga studier visar att mer än 98 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus, HPV, som sprids via sexuell kontakt.

Mer än 90% av HPV infektionerna läker ut av sig själv och mindre än 1/1000 infektioner som kvarstår utvecklas till cancer. Cancer är således en ovanlig komplikation till en mycket vanlig virusinfektion.

Vissa av HPV typerna till exempel HPV 16 och 18 har en något högre risk att kvarstå och om de återfinns vid cellprovtagningen blir man kallad för ett nytt prov efter 18 månader istället för 3 år.

Alla flickor mellan 10-12 år erbjuds sedan 2012 en kostnadsfri vaccination och från 2020 kommer även pojkar att ingå i vaccinationsprogrammet.

HPV 6 återfinns återfinns i de flesta kondylom, könsvårtor, men orsakar inte cancer.

Sedan 2012 erbjuds alla flickor kostnadsfri vaccination mot de vanligaste HPV typerna. Vaccinet ingår i barnvaccinationsprogrammet och ges i 10-12 års åldern (årskurs 5-6). Från hösten 2020 kommer även pojkar i samma åldersgrupp att ingå i programmet.

Vaccination tillsammans med regelbunden gynekologisk cellprovtagning i åldrarna 23 till 64 år ger ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer. Med god vaccinationstäckning bland pojkar och flickor är det i framtiden möjligt att utrota denna cancerform.

Vanliga frågor om HPV-vaccination

Rökning påverkar lokala immunförsvaret

Rökning och upprepade underlivsinfektioner är två viktiga faktorer som ökar risken för att drabbas

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Patientföreningar:

Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation, Gynsam

Nätverket för gynekologisk cancer

Hur tar man emot ett cancerbesked?

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Om livmodern

Livmoder, äggledare och äggstockar utgör kvinnans inre könsorgan. Livmodern (uterus) är belägen bakom urinblåsan. Till formen och storleken påminner livmodern om ett litet päron. 

Den slemhinna som täcker livmoderns inre väggar kallas för endometriet och det är här cancer i livmoderkroppen kan uppstå. Den nedre delen av livmodern kallas livmoderhalsen (cervix). 

Längst ner finns livmodertappen (portio), som täcks av skivepitelceller. Det är i skivepitelet som livmoderhalscancer oftast uppstår. Här tar man prov vid den gynekologiska cellprovtagningen. Cellerna i livmoderhalskanalen är av typen cylinderepitel (körtelceller).