Får svar på vanliga frågor om tarmcancer. Du kan läsa om prognos, ärftlighet, hur sjukdomen upptäcks, vilka symtomen kan vara och hur du kan minska risken att drabbas.
Du som är drabbad, närstående eller har frågor om cancer är varmt välkommen att vända dig till Cancerlinjen. Vi ger dig stöd och svar på telefon, mejl eller chatt. Kostnadsfritt och anonymt.
Här har vi samlat frågor som kommit in till oss och våra svar på dem.
Tarmcancer är en sjukdom som inte är så lätt att upptäcka. Om du har synligt blod i avföringen eller plötsligt får ändrade toalettvanor som inte går över inom ett par veckor ska du söka vård.
Ändrade toalettvanor kan handla om både förstoppning och lös avföring, som är nytillkommet och inte går över.
Hör du till åldersgruppen som ingår i screeningprogrammet för tarmcancer är det viktigt att du deltar.
Clostridium difficile är en tarminfektion som kan uppstå när den normala tarmfloran har rubbats. Det kan till exempel ske när man behandlats med en del sorters antibiotika, ofta under en längre tid.
Det finns en del studier som visar på att långvarig infektion av clostridium ökar risken för tjocktarmscancer medan andra studier inte kan se något sådant samband. Mer forskning behövs.
Vanliga symtom vid tarmcancer är blod eller slem i avföringen. Man kan få ändrade avföringsvanor som kan handla både om lös avföring eller förstoppning. Det kan också kännas som om man inte kan tömma tarmen ordentligt.
Att ha ont i magen är inget vanligt symtom, men kan förekomma beroende på var i tarmen tumören sitter och hur stor den är.
Eftersom din farmor och farfar inte är släkt med varandra kan man säga att det är två från olika släktgrenar som har drabbats. Däremot kanske din gammelfarmor är från samma släktgren som någon av de andra?
Man brukar säga att det ska vara fler än två från samma släktgren eller att någon insjuknat i ovanligt låg ålder för att det ska misstänkas vara ärftligt.
Ja, man vet att långvariga och återkommande inflammationer i tarmen ökar risken för att drabbas av tarmcancer.
Hur mycket risken ökar beror på hur stor del av tarmen som är påverkad av den inflammatoriska tarmsjukdomen och hur länge man har haft sjukdomen.
Ja, en känsla av att inte kunna tömma tarmen kan bero på annat än tarmcancer. Det kan till exempel bero på förstoppning, irritabel tarm (IBS) eller hemorrojder.
Kontakta din vårdcentral om det inte går över.
Om det inte är en konstaterat ärftlig cancer och du inte ingår i något kontrollprogram ska du inte behöva göra kontroller redan nu. Om du ändå är orolig kan du prata med din vårdcentral och ni kan tillsammans komma överens om vad som skulle vara bäst för dig.
Den kan i vissa fall vara ärftlig. Man brukar säga att det ska vara fler än två från samma släktgren eller att någon insjuknat i ovanligt låg ålder för att det ska misstänkas vara ärftligt.
Alla cancersjukdomar är individuella. Både cancerns egenskaper och hur gammal man är samt vilka andra eventuella sjukdomar man har. Därför går det inte att uttala sig om tidsperspektiv för en enskild person.
Den som bäst kan svara på din fråga är din behandlande läkare.
Nej, inte vad man känner till idag. Man vet att kroniska inflammationer i tarmen som ulcerös kolit ökar risken på sikt.
Illamående kan höra ihop med många olika tillstånd i magen, även tarmcancer. Men som du skriver brukar det även finnas andra symtom.
Det är svårt att säga precis hur lång tid det tar för en godartad polyp att omvandlas till cancer och det kan variera beroende på typ av polyp.
Flera studier visar på att det tar längre tid än tre år, snarare 5-10 år.
Kontroll efter tre år är det som rekommenderas och räknas som ett säkert intervall.
Nej, förstoppning kan inte vara ett förstadie till cancer. Däremot kan det vara ett symtom på tarmcancer.
Man kan få ändrade avföringsvanor, både förstoppning och lös avföring, vid tarmcancer, men oftast beror det på andra saker.
Kontakta din vårdcentral om det inte går över.
Ja, personer med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Chrons sjukdom har en ökad risk för att insjukna i tarmcancer.
Risken ökar om man haft sjukdomen under en längre tid, runt tio år.
Det finns en risk för att lichen kan bli cancer. Risken är sannolikt mindre med rätt behandling.
Divertiklar, tarmfickor, och tarmcancer har i sig inget samband.
Om tarmfickorna däremot blir inflammerade görs undersökningar för att utesluta cancer. Det är för att symtomen kan vara liknande med blod i avföringen och ändrade avföringsvanor. Då kan inflammerade tarmfickor dölja en samtidig cancer.
Avföringsprov kan påvisa blod i avföringen som inte kan ses med blotta ögat. Det kan bero på tarmcancer eller någonting annat, men ska alltid utredas.
Det varierar vilket symtom man märker av först, men blod i avföringen är ett vanligt symtom. Blod i avföringen kan bero på andra saker än tarmcancer.
Om du misstänker att du kan ha en tarmcancer får du boka tid på din vårdcentral.
Det beror troligtvis på flera saker. Cancerformen är inte lika vanlig. Patientföreningen är inte lika synlig som bröst- och prostatacancerförbundet och många som drabbas vill inte prata om sin tarmcancer. Det har varit stigmatiserat och räknats som en "fulcancer".
Det är något som påtalas då och då och det beror sannolikt på en kombination av orsaker. Kunskapen om ärftliga cancersjukdomar behöver ökas och behov av organisation och resursförstärkningar ute i verksamheterna.
Vi kan inte se någon tydlig trend att cancerformen har gått ner i åldrarna.
Däremot ser man att antalet cancerfall bland de yngre ökar, precis som bland de som är äldre. Orsaken till det är troligtvis en kombination av olika faktorer. Både arv och miljöfaktorer.
Om läkaren har ställt diagnosen hemorrojder brukar det stämma. Blod i avföringen ska alltid bedömas av en läkare.
En hög alkoholkonsumtion ökar risken för flera cancerformer där tjocktarmscancer ingår.
Även om man har en hög alkoholkonsumtion går det inte säga hos en enskild person vad det är som har orsakat tarmcancern. Ofta är det en kombination av olika faktorer som gener och levnadsvanor.
Att dricka med måtta minskar risken både för att få cancer och en del andra sjukdomar.
IBS är en störning i tarmen som gör att mag-tarmkanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska. Man har inte sett några samband mellan IBS och tarmcancer.
För att minska risken för tarmcancer kan man äta mycket fibrer, äta mindre rött kött och charkuterier samt vara måttlig med alkoholen.
Ät mer frukt och grönsaker. Även fysisk aktivitet är bra!
Det är mycket ovanligt att drabbas före 40-års ålder om man inte har ärftlighet i familjen. Vanliga symtom är ändrade avföringsvanor, blod och slem i bajset, blodbrist och en känsla av att inte kunna tömma tarmen.
Risken att insjukna i tarmcancer före 75 års ålder ligger på drygt 2 procent.
Överlevnaden skiljer sig mellan kvinnor och män. 65,9 procent av kvinnorna och 61,6 procent av männen beräknas leva tio år efter sin diagnos.
Fler kvinnor än män deltar i tarmcancerscreeningen när man erbjuds. Att delta i screening ökar chansen för att hitta cancer i ett tidigt stadium.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.