Strålbehandling

Det är väldigt viktigt att exakt samma område strålas varje gång. För att underlätta det tillverkar man ofta olika typer av fixeringsutrustning.

Om tumören sitter i huvud- halsområdet tillverkar man en ansiktsmask av ett plastnät som formas exakt efter ansiktets och halsens form.

Under behandlingen hjälper masken dig att hålla huvudet stilla på behandlingsbritsen så att personalen kan ställa in strålningen exakt rätt.

Om tumören sitter på andra ställen i kroppen kan man i stället använda en så kallad vakuumkudde. Det är en slags madrass där kroppen gör avtryck, som gör att du ligger på exakt samma sätt vid varje behandling.

Det blir allt vanligare att färdiga anordningar används och anpassas efter varje person.

Fixeringar är vanligtvis gjorda så att man lätt kan ta sig ur dem om det skulle behövas. Det är alltså oftast inte fråga om några anordningar där man spänns fast.

Ett annat förberedande steg är att göra en datortomografi. Det är en slags röntgenundersökning där man tar detaljerade tvärsnittsbilder.

Undersökningen kallas även CT, Computerized Tomography.

Cirka 15 minuter

Vid datortomografin används fixeringen som har tillverkats eller provats ut.

I samband med undersökningen, som tar cirka 15 minuter, markeras viktiga ställen för det område som ska strålas med en vattenfast penna, alternativt med små tatueringsprickar på huden.

Markeringarna kvar hela tiden

Markeringarna används sedan under hela behandlingsperioden för att kontrollera att strålningen hamnar på rätt ställe. Därför måste markeringarna finnas kvar under hela behandlingsperioden, som kan pågå i flera veckor.

Det går bra att duscha området med markeringar, men gnid inte med tvål och klapptorka huden. Försvinner markeringarna kan undersökningen behöva göras om.

Kontrastmedel

Ibland används också kontrastmedel för att lättare kunna se olika organ och tumörförändringar.

Kontrastmedlet kan antingen ges direkt i ett blodkärl, intravenöst, eller genom att du dricker det.

Magnetresonanstomografi, MR

Det är också vanligt att det tas bilder även med en magnetkamera, MR. Det är en teknik där man använder en stark magnet och radiovågor för att få bilder av kroppens olika organ och funktioner utan att använda röntgenstrålar.

Bilderna från CT och MR visar tumörens utbredning och läge. Med hjälp av den informationen kan läkaren sedan avgöra vilket område strålningen behöver täcka och vilka områden som ska undvikas för att skona känsliga organ.

En detaljerad dosplanering innebär planering för att få rätt dos på rätt plats.

Med hjälp av datorer och personalens kunskap avgörs från vilka håll strålningen ska riktas, vilken teknik som är lämpligast och vilken typ av strålning som ska användas.

När dosplaneringen är färdig kan man ibland göra en simulering.

Innan strålbehandlingen kan starta simuleras den ibland på en så kallad simulator, en röntgenapparat med samma möjligheter till inställningar som strålbehandlingsapparaten.

Simulering på simulator blir dock allt mer ovanligt. I dag görs det här vanligen virtuellt på bildunderlaget från datortomografi/MR utan att den som ska behandlas behöver vara närvarande.

Inställningen kan ta en timme

Den första inställningen av behandlingsfälten på en behandlingsapparat eller simulator kan ta ungefär en timme. Det är betydligt längre tid än behandlingen sedan kommer ta.

Det beror på att behandlingsfälten noggrant ska ställas in, kontrolleras, dokumenteras, avbildas och bedömas av sjuksköterskor, läkare eller fysiker.

Under det här besöket kan du ibland också få information om behandlingen från ansvarig sjuksköterska och onkolog.

Strålningen sker ofta från olika håll. Det är för att minska stråldosen i den friska vävnaden och för att få en jämnare fördelning av strålning i tumörområdet.

Under behandlingen måste apparaten ställas om för att byta så kallat strålfält.

Surrande ljud - inget konstigt

Apparaten kan ge ifrån sig ett surrande ljud. En del apparater ställs in manuellt inne i behandlingsrummet, medan andra sköts automatiskt från kontrollpanelen utanför rummet.

När ett strålfält är klart börjar apparaten att ändra läge, det kan se lite konstigt ut, men det är som det ska.

Varken känns eller syns

Själva strålningen går snabbt och tar totalt mindre än ett par minuter. Strålningen varken känns eller syns. När apparaten slås av är också strålningen borta.

Ingen strålning blir kvar i vävnaderna efteråt. Du är alltså inte radioaktiv efter behandlingen.

Lyssna på musik via högtalarna

När strålningen är påkopplad får ingen annan än du befinna sig i behandlingsrummet. Personalen har hela tiden kontakt med dig via tv-kamera och mikrofon.

Du kan lyssna till musik via högtalare och det går ofta bra att ta med egen musik. När små barn ska behandlas kan de även lyssna på sagor eller titta på film under behandlingen.

Kan avbryta när som helst

Om det skulle behövas kan behandlingen avbrytas när som helst. Oftast behövs det inte, men om du får hosta, mår illa eller får andra besvär, kan man avbryta behandlingen.

Behandlingen delas upp på ett antal tillfällen tills man kommit upp i den planerade stråldosen, så kallad fraktionering. Det är för att minska risken för biverkningar.

Oftast ger man behandlingen en gång per dag, fem dagar i veckan under några veckors tid.

15-20 minuter per behandling

Behandlingen tar 15 till 20 minuter per gång om man räknar in av- och påklädning och inställning av strålbehandlingsapparaten.

Om du inte bor i närheten av onkologkliniken där strålbehandlingen sker kan du bo på ett patienthotell under behandlingsperioden.

Hyperfraktionering - två gånger per dag

Ibland kan så kallad hyperfraktionering förekomma. Det innebär att man behandlas två gånger per dag med minst sex timmars mellanrum i stället för en gång per dag.

Ibland kombineras strålbehandling med någon form av medicinsk behandling. Den typen av kombinationsbehandling kan kräva flera sjukhusbesök per dag.

Längre än planerat

Utrustningen som används under strålbehandlingen måste regelbundet ses över. Ibland är det svårt att förutse sådana händelser och det kan leda till att strålbehandlingsperioden blir längre än planerad.

Det kan vara bra att tänka på om du exempelvis har funderingar på att resa bort när behandlingen är klar.

När cancersjukdomen inte går att bota finns flera behandlingsalternativ för att bromsa sjukdomen, lindra symtom och behålla en så hög livskvalitet som möjligt.

Palliativ, lindrande, strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancerformer.

Används ofta mot skelettmetastaser

Behandlingen används ofta mot skelettmetastaser, det vill säga dottertumörer i skelettet. Skelettmetastaser kan göra väldigt ont. Strålbehandling kan göra att den som är sjuk kan blir smärtfri utan några direkta biverkningar.

För många kan enstaka behandlingar vara tillräckligt för att lindra smärtan.

Skiljer sig från botande behandling

Palliativ strålbehandling går inte riktigt till på samma sätt som botande strålbehandling.

Vid palliativ behandling räcker det många gånger med ett eller några få behandlingstillfällen, medan man vid botande behandling ofta behandlas fem dagar i veckan under flera veckors tid.

Mindre omfattande förberedelser

Förberedelserna vid palliativ behandling är vanligtvis inte heller lika omfattande. Antingen gör man en datortomografi eller så går man direkt till simulatorn.

Där bestämmer man inom vilket område strålningen ska ske och fälten markeras på huden. En till två dagar senare startar behandlingen.

Beroende på var tumören sitter kan strålningen ges från ett eller flera håll. 

I övrigt gäller det som står under avsnittet "Så går behandlingen till" tidigare i texten även vid palliativ strålbehandling.

Även om man får strålbehandling mot smärtan bör man få adekvat smärtlindring med läkemedel eller andra metoder tills den smärtstillande effekten av strålbehandlingen uppnås.

Läs mer om palliativ vård

Reaktioner i huden kan komma som en följd av strålningen, precis som efter en kraftig solbränna. Det vanligaste är rodnad i huden. Du kan också få besvär med att det kliar.

Salvor och krämer kan lindra

Tvätta behandlingsområdet genom att badda huden med ljummet vatten och klapptorka. Gnid inte och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant.

Det finns salvor och krämer som kan lindra besvären.

Fråga din sjuksköterska eller läkare vad som är lämpligt att använda.

Du bör inte smörja in området timmarna innan du ska strålbehandlas.

Undvik att sola det behandlade området

Det kan kännas skönt att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial har fördelen att de andas bäst så att du undviker att huden blir fuktig.

Det gör att besvären kan bli värre.

Du bör också undvika att raka det behandlade området eftersom det kan irritera huden i onödan. Hårväxten inom behandlingsområdet brukar också stanna upp en tid under och efter behandlingen.

Beroende på vilken del av kroppen som behandlas kan illamående och sämre aptit vara ett problem.

Om du behandlas för tumörer i buk- och bäckenregionen kan du bli illamående eller få andra besvär som till exempel diarré eller mer gaser. Risken ökar om det är ett stort område som strålas.

Effektiva mediciner

Risken för illamående och sämre aptit ökar om området som strålas är stort. I dag finns det bra mediciner mot illamående som orsakas av strålbehandling.

Strålning mot mun, svalg och matstrupe kan irritera slemhinnorna. Det kan orsaka smärtor och svårigheter att svälja.

Det finns olika läkemedel som lindrar smärtan, vilket gör att du lättare kan hålla tänderna rena och gör det lättare att svälja.

Under behandlingen mot huvud-hals-området är det viktigt att du är noga med din munhygien. Slemhinnor som är irriterade av strålbehandling angrips lättare av svamp.

Spottkörtlarna kan påverkas vid strålbehandling och det kan göra att du får mindre saliv och blir torr i munnen. En torr mun har sämre skydd mot infektioner.

Bra munhygien minskar både besvären och risken att tänderna tar skada. Muntorrhet kan lindras med exempelvis saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket.

Tandhygienist kan vara till god hjälp

Det kan bli aktuellt att besöka en tandläkare för kontroll och eventuell behandling. Under strålbehandlingens gång kan en tandhygienist vara till hjälp. Tala med din onkolog om det här.

Strålningen mot huvud och hals kan göra att smaken förändras och ibland försvinner helt eller delvis.

Det beror på att smaklökarna påverkas av strålningen. Då kan det blir svårare att äta, speciellt om du redan har dålig aptit till exempel på grund av illamående.

Smaken brukar dock komma tillbaka efter behandlingens slut även om det ibland tar lång tid.

Om slemhinnan i halsen reagerar på strålningen så är det första tecknet att det känns som om det sitter en klump i halsen. Om strålningen fortsätter att påverka slemhinnan kan irritationen förvärras och ge smärtor som kan göra att en del får svårt att svälja.

Strålningen kan påverka hårväxten. Om du till exempel får strålbehandling mot en tumör i huvudet kan håret sluta växa och falla av inom just det område där strålningen träffar.

Om strålningen bara berör en del av huvudet påverkas alltså inte hårväxten utanför det området.

Om du tappar håret har du rätt till peruk. Oftast, men inte alltid, växer håret ut igen en tid efter att behandlingen har avslutats.

Läs mer om håravfall

Under behandlingen kan du känna dig tröttare än vanligt så försök att lyssna till kroppens signaler. Unna dig en tupplur om du känner dig trött. Många upplever att det är bättre med flera kortare vilopauser än få långa.

Även fysisk aktivitet, efter ork, som promenader kan vara bra.

Tröttheten kan även bero på andra saker som till exempel försämrat blodvärde, att du inte äter tillräckligt eller har svårt att sova.

Berätta för din läkare eller sjuksköterska om eventuella problem.

Hur mycket strålning man kan ge begränsas av risken för så kallade sena biverkningar. Det kan till exempel handla om olika typer av förändringar i någon vävnad.

De sena biverkningarna kan komma ganska lång tid efter behandlingen, men hur lång tid efteråt varierar väldigt mycket.

Om sena biverkningar över huvud taget uppstår och vad det är för typ av biverkningar beror på många olika faktorer.

Några exempel på sena biverkningar är:

• Hudförändringar för att huden blir mindre elastisk
• Muntorrhet och därför lättare att få hål i tänderna vid strålning mot svalget
• Diarré vid strålning mot tarmen
• Svårt att hålla tätt vid strålning mot urinvägarna
• Skadade nerver som kan ge stickningar, domningar och smärta
• Spontana frakturer efter strålning mot skelettet

Efter strålning mot bäckenet då tarm och urinblåsa kan påverkas kan du behöva få hjälp med bäckenbottenrehabilitering

Hör med din läkare om just du löper risk att drabbas av sena biverkningar och vad det i så fall kan innebära för dig.

Om en kvinna är i fruktsam ålder skyddar man äggstockarna så gott det går vid strålbehandling. Vid låga stråldoser mot äggstockarna kan fertiliteten minska.

Fruktsamheten kan dock återkomma så småningom efter att behandlingen avslutats; chansen är störst hos yngre kvinnor.

Vid högre stråldoser mot äggstockarna är risken stor för sterilitet som inte går tillbaka. Då kan man ibland frysa ner äggceller eller delar av äggstockarna innan behandlingen för att försöka få barn senare.

Inte lämpligt att bli gravid

Under pågående strålbehandling är det inte lämpligt att bli gravid, eftersom fostret i sin tidiga utveckling kan skadas.

Rådet i allmänhet är att vänta med att bli gravid under cirka två år efter avslutad cancerbehandling.

Kroppen behöver all kraft för att återhämta sig efter sjukdom och behandling.

Menstruationerna upphör

När en yngre kvinna måste får strålbehandling mot äggstockarna minskar eller upphör ofta produktionen av könshormoner och hon kommer in i klimakteriet.

Menstruationerna upphör och det kan ge besvär med blodvallningar, svettningar, torra och sköra slemhinnor och humörförändringar.

I de flesta fall kan besvären behandlas med hormoner i tablettform, plåster och salvor.

Efter strålbehandling av slidan kan slemhinnorna bli tunna, torra och mindre elastiska. Det kan behandlas med speciella salvor.

Strålbehandlingen stör fruktsamheten om testiklarna ligger inom eller nära det strålbehandlade området. Då minskar produktionen av spermier och även spermiernas rörlighet. Det innebär minskad fruktsamhet men utesluter inte befruktning.

Vid låga stråldoser kan fruktsamheten komma tillbaka helt, men den gör inte alltid det.

Vid högre stråldoser blir steriliteten nästan alltid permanent.

Yngre män kan lämna sperma för nedfrysning före strålbehandlingen. Sperman kan sedan användas vid insemination, om fruktsamheten inte återvänder.