Vanliga frågor om cancer och ärftlighet

Vad vet vi i dag om cancer och ärftlighet?

Några specifika gener som är kopplade till hög risk för vissa cancerformer är kända. När en sådan gen upptäcks hos en frisk person går det bättre att förutsäga den enskilde personens cancerrisk.

Forskare börjar också hitta gener som ger en hög benägenhet, vilket innebär en något svagare risk än en så kallad riskgen.

Vilka är de stora kunskapsluckorna kring cancer och ärftlighet?

Det är inte känt vilken risk de här svagare benägenhetsgenerna ger när de är i konstellation med varandra. Det går att jämföra med diabetes eller allergi.

Den som är född med överkänslighet för hud- och böjveckseksem vet att det finns en allergi och överkänslighetsbenägenhet i familjen.

Om vederbörande börjar jobba som frisör och utsätts för kemikalier är sannolikheten storför att utveckla kontaktallergi. På samma sätt ökar kunskapen om att risker för att utveckla cancer hänger ihop.

Vilka cancerformer är ärftliga?

I princip går det att hitta ärftliga varianter inom alla cancerformer, även om ärftligheten vid många tumörformer är sällsynta.

Störst förekomst av cancerriskgener finns inom gruppen för bröstcancer, tjocktarmscancer, malignt melanom samt prostatacancer.

När finns det stark misstanke om ärftlig cancer?

Stark misstanke om ärftlig cancer föreligger om:

  • Flera nära släktingar, i minst två generationer på samma sida av släkten har eller har haft samma form av cancersjukdom.
  • Någon/några har diagnostiserats i yngre ålder än vad som är vanligt för cancerformen.
  • Olika cancerformer som är kopplade till varandra finns i samma släkt, till exempel bröst- och äggstockscancer eller tjocktarms- och kvinnlig underlivscancer.

Vad har kunskapen från forskningen gjort i form av ökad överlevnad?

Att operera bort riskorgan ger ökad överlevnad. Att gå på extrakontroller ökar också överlevnaden. Den som har risk för bröstcancer går på kontroll av brösten upp till varje halvår.

Vid risk för tjocktarmscancer går man på koloskopiprogram. För bröstcancer har nyligen en läkemedelsgrupp hittats med specifik effekt att öka sannolikheten för överlevnad.

Forskningen har också visat att p-piller minskar risken för äggstockscancer hos de kvinnor som har förhöjd risk, och att aspirin drastiskt kan minska risken för tjocktarmscancer.

Just nu pågår många lovande studier kring hur cancer kan förebyggas med läkemedel.

Vart vänder jag mig om jag vill göra en genetisk utredning?

Vid universitetssjukhusen finns mottagningar för ärftlig cancer. Det går också att gå via Vårdguidens hemsida eller telefon för att få kontaktuppgifter.

Det går även bra att skicka en egen remiss till en onkologisk mottagning. Då är det viktigt att uppge information om släkten.

Vilken information ska uppges?

Berätta om det i släkten har funnits flera fall av samma cancer, av associerade tumörer eller om någon fått cancer i flera olika organ. Berätta om insjuknandeåldrar. Informationen ska gälla tre generationer bakåt.

Varför ligger ansvaret på mig som enskild patient att meddela släktingar om det finns särskild risk?

Det är dels av integritetsskäl. Du ska inte behöva bli uppringd av en läkare som meddelar att de har hittat en släkting som harcancer.

Uppgifter från någons patientjournal får inte föras vidare. Därför har vi i Sverige valt att förlägga informationsansvaret till patienten. Det är också av kostnadsskäl.

Att från vårdens sida dra igång en släktspårning är en omfattande och resurskrävande process. Andra länder har dock valt andra modeller. I till exempel Danmark är det vården som ansvarar för släktspårning vid tjocktarmscancer.

Att operera bort till exempel bröst och äggstockar i preventivt syfte är ett stort beslut. Får man hjälp av vården att fatta det?

Ja. Genom så kallad genetisk vägledning blir patienten hjälpt att ta det beslut som är bäst för just den personen. Man får träffa bröstcancerläkare eller specialutbildad gynekolog som berättar om risker och kontrollprogram.

En plastikkirurg redogör för operationstekniker. Man träffar också ofta en psykolog eller kurator.

Allt fler gentestar sig för att få veta om de har en ökad risk för cancer. Vad är orsaken till ökningen?

Inom sjukvården har den ökande kunskapen om samband mellan genetiska förändringar och sjukdom lett till att fler tester utförs. I dag finns oftare tillgång till läkemedel som är riktade mot ärftlighetsgenerna.

I utredningen inför en behandling ingår då en genetisk analys. Vi lever i en tid då många känner behov av att ha kontroll över livet. Genom DNA-forskningen har det allmänna intresset för genetisk testning vuxit.

Samtidigt har möjligheterna att köpa gentest via internet ökat, både som led i släktforskning och för att man är orolig för sjukdomsrisker. Problemet är att hälso- och sjukvården inte alltid har kunskap att kunna hjälpa dem som testat sig på egen hand.

Källor

Svaren bygger på intervjuer med Ulf Kristoffersson, docent och före detta överläkare vid divisionen för klinisk genetik vid Lundsuniversitet, samt Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och chef vid Mottagningen för ärftlig cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

Vart ska jag vända mig

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.