Sköldkörtelcancer

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Sköldkörtelcancer drabbar alla åldrar men är ovanlig hos barn. Kvinnor drabbas oftare än män. Det vanligaste symtomet på sköldkörtelcancer är en knöl som i de flesta fall syns utanpå halsen. 

Fakta

  • Det vanligaste symtomet på cancer i sköldkörteln är en knöl på halsen.
  • Omkring 5 procent av befolkningen i Sverige har knölar i sköldkörteln, men bara ett fåtal är cancer.
  • En orsak till sköldkörtelcancer är joniserande strålning. Personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar löper större risk för cancer i sköldkörteln.

Varje år upptäcks 6-700 nya fall av sköldkörtelcancer i Sverige. Minst två tredjedelar av patienterna är kvinnor.

Illustration av halsregionen och sköldkörteln som visar var sköldkörtelcancer uppstår.
Sköldkörtel, luftstrupe, struphuvud och lunga. Illustration: Sunny Ahmed.

Sköldkörtelcancer symtom

  • Knöl på halsens framsida
  • Heshet
  • Tryckkänsla i halsen
  • Svårt att svälja

Knöl på halsens framsida

Det vanligaste symtomet på cancer i sköldkörteln är att du får en knöl på halsens framsida. I många fall kan du se knölen utanpå halsen.

Heshet

Men ibland syns knölen inte  – den kan sitta längre bak i halsen, vilket kan göra att du blir hes. 

Tryckkänsla i halsen

Knölen behöver heller inte ge dig några besvär – men om den sitter långt ner kan symtomen vara att du få en tryckkänsla i halsen eller svårt att svälja.

I de flesta fall helt ofarligt

Oftast när patienter söker upp läkare har knölen funnits en ganska lång tid. Men chansen att bli frisk efter behandling är mycket god för de allra flesta.

Du bör alltid låta en läkare undersöka om du har en knöl i sköldkörteln. I de flesta fall är det helt ofarligt. Omkring 5 procent av befolkningen i Sverige har sådana knölar, och bara ett fåtal är symtom på cancer.

Stöd den livsviktiga forskningen

Ge en gåva

Olika typer av sköldkörtelcancer

Cancer i sköldkörteln brukar delas in i fyra olika huvudtyper: papillär, follikulär, medullär och anaplastisk.

Den vanligaste formen är papillär sköldkörtelcancer, som utgör mer än tre fjärdedelar av alla fall.

Anaplastisk cancer är den allvarligaste formen och drabbar i regel patienter över 70 år. Denna form är den minst vanliga.

Indelningen bygger på utseendet hos cancercellerna och deras ursprung:

Papillär cancer

Ordet papillär är skapat från ordet papill som betyder vårta. Den papillära sköldkörtelcancern börjar i någon av de celler som tillverkar sköldkörtelhormon.

Follikulär cancer

Även follikulär cancer börjar i en hormonproducerande cell. Follikulär är bildat av ordet follikel som betyder liten säck, blåsa.

Medullär cancer

Medulla är beteckningen på den inre, centrala delen av en del organ. Medullär cancer börjar växa i de sköldkörtelceller som tillverkar hormonet kalcitonin.

Anaplastisk cancer

Vid anaplastisk cancer har cellerna helt tappat förmågan att utvecklas till full mognad. De hakar upp sig i ett mycket omoget stadium och delar sig snabbt.

Läs mer om vad cancer är

Hur upptäcks sköldkörtelcancer?

  • Läkarundersökning
  • Ultraljud
  • Cellprov
  • Blodprov

Det kan krävas undersökningar i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer.

Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning. Därefter tas cellprov med hjälp av en tunn nål som sticks in i den misstänkta knölen, så kallad biopsi.

Om provet visar att det är papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen klar.

Om det finns follikulära celler krävs ytterligare undersökning för att avgöra om det är en cancer eller en godartad knöl.

Då krävs en operation för att säkert avgöra om det är en cancer eller inte. Då tas en del av körteln ut och undersöks mer ingående.

Blodprov i provrör som tas vid misstänkt Sköldkörtelcancer.
Vid misstänkt sköldkörtelcancer tas blodprov för att undersöka om hormonproduktionen är normal.

Vid misstanke om sjukdom i sköldkörteln är det också rutin att ta ett blodprov för att undersöka om dess hormonproduktion är normal.

Här får du råd inför läkarbesöken

Behandlingar

Behandlingen varierar mellan de olika formerna av cancer i sköldkörteln.

Den främsta metoden för follikulär, papillär och medullär cancer är kirurgi. Efter operationen kan man vanligtvis lämna sjukhuset efter en eller ett par dagar.

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Samtidigt med strålningen får patienten ett cytostatikum i låg dos vid anaplastisk cancer. Foto: Olle Nordell

Anaplastisk cancer behandlas med en kombination av strålning, cytostatika och operation.

Follikulär och papillär cancer

Vid follikulär och papillär sköldkörtelcancer är det vanligaste att hela körteln opereras bort. I enstaka fall vid mycket små tumörer räcker det att ta bort ena loben. Om cancern har spridit sig till närbelägna lymfkörtlar tas också de bort.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Efter operationen brukar ofta en så kallad radiojodbehandling göras. Patienten får inta ett medel som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Ett särskilt instrument används för att mäta om kroppen har tagit upp isotopen och i så fall var.

Under behandlingen är patienten oftast inneliggande på sjukhus under en till två dagar.

Syftet är dels att slå ut eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad, dels att slå ut eventuella cancerceller som inte har kunnat tas bort. Detta underlättar kontroller i framtiden och minskar sannolikt också risken för återfall.

Patienter som bedöms ha en mycket låg risk för återfall får i regel inte någon radiojodbehandling.

Studier har visat att radiojodbehandling inte ökar risken för utveckling av annan cancer. 

Om cancern vuxit över från sköldkörteln till omgivande organ kan extern (yttre) strålbehandling behövas. Strålningen brukar då ges en gång per dag fem dagar i veckan, vanligen under 5–6 veckor.

Cytostatika har inte visat sig ha någon god effekt vid papillär eller follikulär sköldkörtelcancer. Vid spridd cancer som inte kan botas på annat sätt övervägs ibland nya målinriktade läkemedel.

Medullär cancer

Vid medullär cancer i sköldkörteln är operation den främsta behandlingen. Vid denna cancerform tas alltid hela körteln bort. Även lymfkörtlar på halsen avlägsnas. Varken radiojod, strålbehandling eller cytostatika har visat sig ha någon påtaglig effekt vid medullär sköldkörtelcancer.

Vissa typer av nya målinriktade läkemedel kan övervägas vid spridd medullär cancer.

Anaplastisk cancer

Anaplastisk cancer i sköldkörteln brukar växa mycket fort och därför inleds strålbehandling så snart det finns en säker diagnos. Då ges så kallad hyperfraktionerad strålning, vilket innebär bestrålning två gånger per dag.   

Behandlingen pågår i cirka tre veckor. Samtidigt med strålningen får patienten ett cytostatikum i låg dos. Målet med behandlingen är att hejda cancerns tillväxt. Operation sker om möjligt 2–3 veckor efter avslutad strålbehandling.

Person med blå läkarhandskar hanterar provrör i ett labb.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om sköldkörtelcancer.

Forskning sköldkörtelcancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Livslång hormonersättning

När hela sköldkörteln opereras bort upphör tillverkningen av dess hormoner. Därför får patienten sköldkörtelhormon, tyroxin, i tablettform som tas dagligen livet ut.

En viktig effekt av denna hormonbehandling är också att insöndringen av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH från hypofysen minskar.

En lägre nivå i blodet av TSH har visat sig minska risken för återfall i papillär och follikulär cancer.

Prognos

Bara den läkare som följt sin patient noga kan med någorlunda säkerhet uttala sig om vilken riktning sjukdomen kan ta.

Men de vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas.

Uppföljningen måste dock vara lång, då återfall i framför allt papillär cancer förekommer även efter lång tid. Trots ett eventuellt återfall är prognosen mycket god; det är mycket få vars hälsa är direkt hotad.

De vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas.

Patienter med papillär eller follikulär cancer med mycket låg risk för återfall följs endast något år, övriga tio år eller mer.

Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under lång tid. Anaplastisk sköldkörtelcancer är allvarligare och andelen som botas är låg.

Orsaker till sköldkörtelcancer

En orsak till cancer i sköldkörteln är joniserande strålning. Det har visat sig att de som överlevde atombombsfällningarna över de båda japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede löpte ökad risk för sjukdomen.

Desamma gällde barn som bodde i närheten av Tjernobyl när olyckan i kärnkraftverket inträffade där.

Även personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar får oftare cancer i sköldkörteln. Däremot har undersökning av sköldkörteln med till exempel radioaktivt jod eller teknetium inte medfört ökad risk.

Vart ska jag vända mig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Hur tar man emot ett cancerbesked?

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Om sköldkörteln

Sköldkörteln sitter på luftstrupen, strax nedanför struphuvudet. Den består av två sidolober som sträcker sig uppåt och är fästa på vardera sidan av luftstrupen. 

Körteln är uppbyggd av små så kallade folliklar som tillverkar de båda hormonerna trijodtyronin och tyroxin. 

För att de ska bildas behövs jod som tas upp från blodet och som vi får i oss via mat och dryck. En stor del kommer från bordssalt som är berikat med jod. 

De båda hormonerna släpps av körteln ut i blodet och påverkar cellerna så att ämnesomsättningen ökar. Det leder i sin tur till ökad förbränning av kolhydrater och fett samt till värmeutveckling.

Mellan folliklarna finns öar av celler, som har till uppgift att tillverka hormonet kalcitonin. Detta hormon påverkar kroppens omsättning av kalk.

På baksidan av sköldkörteln finns parvis de fyra bisköldkörtlarna. Bisköldkörtlarna tillverkar paratyreoideahormon (även kallat parathormon) som medverkar i styrningen av kroppens kalkbalans och kalkomsättningen i skelettet. Kalcium i rätt mängd behövs också för att nerver och muskler ska fungera normalt.