Fakta
- Magsäckscancer är ovanlig före 50 års ålder.
- De flesta, cirka 75 procent, är över 65 år när de får sin diagnos.
- Det är vanligare att män får sjukdomen än kvinnor.
Magsäckscancer
Hitta rätt direkt
Antalet fall av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Fortfarande är det dock cirka 800 personer i Sverige som får sjukdomen varje år. Cancerformen är vanligare bland män jämfört med kvinnor.
Vad är magsäckscancer?
Varje år upptäcks cirka 800 nya fall av magsäckscancer i Sverige, vilket kan jämföras med de 61 000 cancerdiagnoser som årligen ställs i landet.
Magsäckscancer har under många år minskat i Sverige. År 1960 var magsäckscancer den näst vanligaste cancersjukdomen. Nu utgör den inte mer än 1-2 procent av all cancer.
Förklaringen till minskningen anses vara dels ändrade matvanor, dels ändrad hantering av maten.
Ökad användning av antibiotika och magsårsmediciner för att få bort bakterien Helicobacter Pylori antas också bidra.
Olika former av magsäckscancer
Den här texten handlar om den absolut vanligaste formen av magsäckscancer, den som utgår från körtelvävnaden. I magsäcken kan det även finnas tumörer i
- lymfvävnad som liknar de i lymfkörtlarna
- lymfom
- bindvävstumörer, bland annat GIST-tumörer
- och tumörer i hormonbildande celler, carcinoider.
Dessa tumörer är sällsyntare och ofta mindre aggressiva än vanlig magsäckscancer. Därför är de oftast lättare att behandla. Det finns också helt godartade tumörer, polyper och adenom, i magsäcken.
Magsäckscancer symtom
- Smärta i maggropen
- Obehagskänsla
- Uppkördhet
- Plötslig viktnedgång
- Motvilja mot viss mat, särskilt kött
- Svårt att svälja eller lätt att kräkas
- Blödningar och blodbrist
Magsäckscancer har ett smygande förlopp och ger sällan kraftiga eller typiska symtom i sitt tidigaste skede. Därför kan den vara svår att upptäcka.
Smärta och obehagskänsla i magen
Smärta i maggropen, obehagskänsla och uppkördhet – samma symtom som vid magkatarr eller magsår – kan vara de första tecknen på att något är fel och det som får patienten att söka läkare.
För andra kan det märkas som en plötslig viktnedgång.
Motvilja mot viss mat
Obehagskänslorna vid magsäckscancer kommer ofta efter en måltid och kan efterhand som cancertumören växer övergå i motvilja mot viss mat, särskilt kött.
Svårt att svälja
När tumören sitter i övre eller i nedre magmunnen ger den sig ofta till känna tidigare, eftersom den då kan hindra maten från att passera. Man kan få svårt att svälja (övre magmunnen) eller lätt att kräkas (nedre magmunnen).
Blodbrist
En tumör i magsäcken är ofta i form av ett sår som kan blöda varför konstaterad blodbrist kan vara det som leder fram till utredning och diagnos av sjukdomen.
Blödningar
Sårbildning i tumören kan ge smärta eller blödningar. Vid stora blödningar kan blodkräkningar och svart avföring förekomma. Men det är vanligare med mindre blödningar, som bara kan upptäckas med avföringsprov eller genom lågt blodvärde – blodbrist, anemi.
Alarmsymtom
Vid mer avancerad sjukdom finns symtom som matleda, viktminskning, illamående och kräkningar, ibland svullen buk eller kännbar, hård tumör inuti buken. Dessa tecken eller blödning kallas alarmsymtom och gör det motiverat att söka läkare.
När ska jag söka läkare?
- Besvär sedan två veckor tillbaka? Om du är medelålders eller äldre och har nytillkomna besvär som ont i magen, uppkördhet och obehagskänsla bör du söka läkare, även om risken för cancer är mycket liten. Samma sak gäller om du oförklarligt går ned i vikt.
- Symtom i upp till ett år? Även besvär under lång tid kan bero på en botbar cancer, så en undersökning är motiverad.
Här får du råd inför läkarbesöken
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Olika stadier av magsäckscancer
Magsäckscancer delas in i olika stadier. De grundas på hur djupt tumören vuxit in i magsäcksväggen och hur spridd den är.
Indelningen används framför allt i vetenskapliga studier och kvalitetskontroller men är också viktig i praktisk sjukvård för att välja rätt behandling och kontrollrutin.
Behandlingar vid magsäckscancer
Kirurgi
Den viktigaste behandlingen för att bota magsäckscancer är operation.
En förutsättning för botande kirurgi är att sjukdomen upptäcks innan den har spridit sig som metastaser (dottertumörer) alltför långt ifrån tumören.
Metastaser i de närmaste lymfkörtlarna kan dock tas bort vid operation. Hur stort ingreppet blir beror på var tumören sitter, hur avancerad cancern är och hur patienten beräknas tåla operationen.
Ofta görs ingreppet genom att man skär upp bukväggen ovanför naveln för att komma åt magsäcken.
Det krävs då en dryg vecka eller mer på sjukhus. Forskning har visat att en kort tids, cirka nio veckors, cytostatikabehandling före och lika lång efter operationen ökar chanserna för bot.
Behandlingen är krävande men har införts som rutin i Sverige till de patienter som bedöms tåla den.
Läs mer om cytostatikabehandling
Att ge tilläggsbehandling med cytostatika enbart efter operation är inte lika effektivt, men kan övervägas om förbehandling av någon anledning inte gavs.
Vid de flesta tumörer som sitter i den nedre tredjedelen av magsäcken tas de nedre två tredjedelarna av magsäcken bort.
Den övre tredjedelen som lämnas kvar sys ihop med tunntarmen. Även vissa lymfkörtlar opereras bort, eftersom erfarenheten visar att cancern kan sprida sig till dem.
Om cancern är svår att avgränsa eller om den sitter högt upp i magsäcken, opererar kirurgen ofta bort hela magsäcken. Även då opereras lymfkörtlar bort.
Att ta bort dessa lymfkörtlar kräver stor kirurgisk erfarenhet, varför kirurgin vid magsäckscancer alltmer koncentrerats till vissa kliniker.
I enstaka fall av mycket tidig cancer nöjer man sig med att skära bort själva tumören med god marginal. Det kan någon gång göras vid laparoskopi eller till och med vid gastroskopi.
Om tumören inte går att ta bort, kan man ändå behöva göra olika typer av ingrepp, exempelvis förbikopplingar mellan mage och tarm för att maten ska kunna passera och för att minska obehag.
Man kan också lägga in tunna slangar genom bukväggen till matsmältningskanalen för att tillföra näring den vägen.
Strålbehandling
Strålbehandling har prövats mot magsäckscancer. Om den kombineras med cytostatikabehandling och ges efter operationen kan behandlingen minska risken för återfall.
Effekten har visat sig vara likvärdig med att ge cytostatika före och efter operation, vilket är att föredra, då det är en enklare behandling att genomföra.
Strålbehandling kan dock i vissa fall användas för att lindra vissa sjukdomssymtom såsom smärta och blödningar.
Läkemedelsbehandling vid lokalt avancerad- eller spridd magsäckscancer
Cytostatika
Vid spridd, icke botbar magsäckscancer provas ofta cytostatika i syfte att lindra symtom och förlänga livet. Behandlingen kan vara påfrestande och kan normalt sett inte bota cancern.
Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Alla patienter med magsäckscancer har inte nytta av cytostatika och ibland är patientens allmäntillstånd för dåligt för att behandling med cytostatika ska vara möjlig.
Ofta behandlar man på prov en tid för att se om cancern påverkas.
Målinriktade läkemedel
Det vill säga läkemedel som motverkar signalvägar i tumören och därmed hämmar dess tillväxt har på senare år i vissa situationer visat sig ge en överlevnadsvinst.
De kombineras då med cytostatika eller ges som enda behandling när cytostatika inte längre har någon effekt.
Två läkemedelsmolekyler som används på detta sätt är trastuzumab och ramucirumab.
För att det förra ska ha effekt måste cancercellerna ha rikligt med receptorer av en viss typ, HER2, som antikroppen kan binda sig mot.
Immunstimulerande antikroppar riktade mot PD-1 och PD-L1 har visat lovande resultat vid magsäckscancer, men är ännu inte godkända för användning i Sverige vid denna diagnos.
Hur upptäcks magsäckscancer?
Gastroskopi
Gastroskopi är den bästa undersökningsmetoden vid misstanke om magsäckscancer.
Den innebär att läkaren först sprayar halsen med ett lokalbedövningsmedel och sedan för ner ett gastroskop i magsäcken via munnen, svalget och matstrupen.
Gastroskopet är en mjuk slang, knappt lillfingertjock, som innehåller fiberoptik eller minikamera. Genom gastroskopet kan läkaren studera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
Via gastroskopet tas biopsier, det vill säga små vävnadsbitar från misstänkta områden i magsäcken.
Vävnaden granskas i mikroskop av patolog som avgör om cancer föreligger eller ej. Många små, godartade tumörer och i sällsynta fall också de minsta magsäckscancertumörerna kan opereras bort genom gastroskopet.
Som följd av utvecklingen inom gastroskopin har magsäcksröntgen i stort sett försvunnit och används mest som komplement till gastroskopi i enstaka fall.
Datortomografi, skiktröntgen
Datortomografi, skiktröntgen görs om gastroskopin visat cancer. Vid datortomografi ligger patienten på en brits i en cirkelformad öppning i apparaten.
Ett röntgenrör tar många bilder av hela kroppen i olika vinklar.
De sätts sedan ihop i en dator till en serie bilder, där kroppen tycks delad i skivor.
I varje skiva ser man hur kroppens organ, med eventuella tumörer, ser ut. med hjälp av datortomografi kartlägger man sjukdomens spridning utanför magsäcken, vilket är avgörande för val av behandling.
Laparoskopi
Laparoskopi, titthålsundersökning, görs ibland efter dessa undersökningar. I vissa fall kan man välja att operera med en gång.
Vid laparoskopi sövs patienten och läkaren gör ett litet hål i bukväggen och för in ett laparoskop, en smal stavformad kikare, i bukhålan.
Läkaren kan då få upplysningar om sjukdomens eventuella spridning utanför själva magsäcken och som gör att behandlingen kan planeras bättre.
Ibland kan man också göra den slutliga operationen vid laparoskopin.
Cancerfonden stödjer forskning på magsäckscancer.
Forskning magsäckscancer
Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Här kan du se pågående forskningsprojekt med koppling till magsäckscancer.
Att äta efter magoperation
När hela magsäcken eller en del av den har opererats bort, får man ofta en del besvär. Många går över eller minskar påtagligt under det första året efter operationen. Andra besvär kan bli bestående. Men nästan alltid kan symtomen minskas av goda matvanor och ibland av mediciner.
Maten får mindre utrymme
Efter operationen får maten mindre utrymme. Därför är det bra att äta många små och helst energirika måltider.
Det enda man helt brukar avråda från är att äta apelsiner och andra citrusfrukter.
De sega hinnorna runt klyftorna blir dåligt smälta efter operationen och kan baka ihop sig och täppa till mage och tarm.
All annan mat är tillåten, men olika människor tål födoämnen olika bra. Därför kan du behöva pröva dig fram.
Om du tuggar maten väl och äter långsamt förbättras möjligheten att smälta maten.
Maten passerar för snabbt till tarmen
Efter operationen passerar maten ibland för snabbt till tarmen.
Detta kallas dumping och kan ge något eller några av följande besvär: hjärtklappning, kallsvett, matthet, kramp i buken, uppkördhet och diarré.
Symtomen kommer ofta inom en halvtimme efter avslutad måltid. Besvären minskar ofta inom något år efter operationen.
De kan lindras genom att du inte äter för stora måltider, minskar sockermängden i maten och undviker att dricka i början av måltiden.
Vid svåra besvär kan man prova mediciner, till exempel den typ av blodtrycksmedicin som kallas betablockerare.
Halsbränna
Efter operationen kan man få halsbränna. Är bara en del av magsäcken borta är det ofta magsyra som kommer bakvägen upp i matstrupen, och då hjälper mediciner mot magsyra.
Har man tagit bort hela magsäcken kan det inte finnas någon magsyra kvar, utan det är galla och tarminnehåll som irriterar.
Då hjälper inte magsyremediciner, utan man får prova mediciner som binder galla eller som hjälper tarmen att transportera sitt innehåll snabbare i rätt riktning bort från matstrupen.
Diskutera sådana problem med din läkare.
Svårt att tåla mjölk och fett
Efter en magsäcksoperation kan man ibland få svårt att tåla mjölk, som kan ge illamående, kräkningar och diarré.
Man får då prova att dricka mindre mängd mjölk. Ibland går till exempel produkter som filmjölk, yoghurt eller dofilus bättre.
Fett kan också ge besvär, exempelvis diarré. Om du drabbas av detta kan du pröva att minska fetthalten, äta små portioner och tugga väl.
Tabletter med bukspottkörtelns matsmältningsenzymer kan också minska besvären.
Hur ska jag äta efter magoperationen?
- Ät långsamt och tugga maten väl.
- Ät flera små måltider varje dag i stället för tre stora.
- Ta små portioner av grönsaker. De ger snabb mättnadskänsla.
- Drick inte så mycket under måltiderna utan mer mellan dem.
- Undvik söta drycker som saft, juice och läsk.
- Minska eventuellt något på fettet i maten. Om du har svårt att hålla vikten och inte får diarré av fett kan dock extra fett vara bra, eftersom det är kaloririkt.
- Om du får problem med att tåla maten eller att hålla vikten, kontakta dietist som kan ge dig råd för att undvika viktnedgång och andra besvär.
- Vid utlandsresor kan du tänka på god mathygien. Undvik is, skala frukt och ät även genomkokt och genomstekt mat
Mathygien, vitamin B12 och infektioner
Efter operationen minskar mängden magsyra, som bland annat dödar bakterier i maten. Detta ökar risken för att få maginfektioner, speciellt vid miljöombyten. God mathygien är därför viktig!
Var försiktig vid resor och ät genomkokt eller genomstekt mat, skala frukt innan du äter den och undvik is som kan vara tillverkad av orent vatten.
Tala med din läkare om vaccinationer och om att eventuellt få antibiotika som du kan ha med vid resor till primitivare förhållanden.
Var försiktig vid resor och ät genomkokt eller genomstekt mat
Om hela magsäcken tagits bort försvinner kroppens förmåga att ta upp vitamin B12 ur maten. Följden kan bli blodbrist, anemi, och symtom från nervsystemet.
Man brukar därför ge vitamin B12 som injektion ungefär var tredje månad eller som tablett varje dag.
Vid en del magsäcksoperationer tar man bort mjälten, som deltar i kroppens försvar mot infektioner. Efter en sådan operation kan man därför lättare få svåra infektioner.
I samband med operationen ges ofta vaccin mot en sorts bakterier, pneumokocker. Vaccinationen bör göras om efter fem år.
Vid febersjukdom ska den som inte har någon mjälte snabbt söka läkare för att vid behov få antibiotika.
Rehabilitering
Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Orsaker till magsäckscancer
Att magsäckscancer minskat under decennier anses bero på generellt bättre matvanor, hygien och hantering av mat.
I stora studier har det visats att frekvensen magsäckscancer varierar med förekomsten av kylskåp; ju vanligare med kylskåp, desto ovanligare med magsäckscancer.
Dock ökar troligen kraftigt saltad mat risken för magsäckscancer något.
Men det är oklart om det finns särskilda livsmedel som kan öka risken att få sjukdomen. Dock ökar troligen kraftigt saltad mat risken för magsäckscancer något.
Däremot har forskningen visat att vitamin C, som finns i grönsaker och frukt, och karotenoider som är förstadium till vitamin A, och finns bland annat i morötter och tomater, troligen minskar risken för magsäckscancer.
Det är bättre att inta dessa vitaminer via maten på ett balanserat sätt än att använda vitaminpiller.
Ärftlig magsäckscancer
Var tionde magsäckscancer är ärftlig. Ett känt exempel är Napoleon Bonapartes familj där många fick sjukdomen.
En särskild ärftlighetsutredning görs om flera nära släktingar (föräldrar/syskon, eventuellt också kombinationen förälder + far/morförälder eller förälder + syskon till förälder) haft magsäckscancer.
Undersökningen kan innebära en rekommendation om att friska släktingar gastroskopikontrolleras med början i 30-års åldern och, vid behov, att de behandlas mot bakterien Helicobacter pylori.
De senaste åren har man förstått att människor som har bakterien Helicobacter pylori i magsäcksslemhinnan också har ökad risk att utveckla cancer på lång sikt.
Det är dock bara ett mycket litet antal av alla smittade som får cancer och bakterien kan enkelt tas bort med mediciner.
Livstidsrisken för en svensk man respektive kvinna att få magsäckscancer är under två respektive en procent, och närvaro av bakterien ökar bara risken två till tre gånger.
Sambandet mellan magsår och magsäckscancer har diskuterats mycket. Patienter som har haft sår i tolvfingertarmen har snarast lägre cancerrisk, medan de med sår i själva magsäcken troligen har något ökad risk att få en tumör.
Personer som fått en del av magsäcken borttagen för magsår har också en ökad risk för tumörutveckling. Men denna ökade risk börjar inte förrän cirka 15 år efter operationen.
Personer med en typ av blodbrist som kallas perniciös anemi har också något ökad risk för magsäckscancer.
Blodbristen brukar behandlas med vitamin B12. Att regelbundet kontrollera personer som har perniciös anemi eller delvis borttagen magsäck, men inga besvär, för att förebygga magsäckscancer har hittills inte gett några vinster.
Uppstår besvär ska man naturligtvis snabbt kontakta läkare.
Av allt att döma ökar också rökning risken för magsäckscancer något.
Prognos
Chansen att bli botad från magsäckscancer beror som vid all cancer på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Vid lokaliserad sjukdom då operation är möjlig blir cirka 35 procent av patienterna botade.
Om cytostatika ges före operation och cytostatika eller strålbehandling med cytostatika ges efter operation blir mellan 10 och 15 procent fler botade.
Vid spridd sjukdom finns goda möjligheter att med olika behandlingar lindra symtomen, förlänga livet och förbättra livskvaliteten.
Det finns inte någon allmän rutin för kontroller efter behandlingen utan de avgörs med hänsyn till patientens tumörstadium och symtom.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här.
RMT
Kontakta också Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT, som är en intresseorganisation för människor med funktionsnedsättningar i mage eller tarm.
Läs mer på www.magotarm.se
PALEMA
Du kan också vända dig till PALEMA, en patientorganisation för de som drabbats av cancer i bukspottkörteln, levern eller magen.
Läs mer på www.palema.org
Att ta emot ett cancerbesked
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Om magsäcken
Där matstrupen övergår i magsäcken finns övre magmunnen. Den hindrar den sura magsaften från att komma upp i matstrupen och orsaka frätskador.
Magsäckens nedersta del är den nedre magmunnen. Med en ringformad muskel släpper den ut maten i tolvfingertarmen, som är tunntarmens översta del.
Magsäcksväggen består av flera olika lager vävnad. Det yttersta lagret är bukhinnan. Därefter kommer bindväv, ett muskellager, ett nytt bindvävsskikt och sedan en slemhinna som är magsäcksväggens innersta lager.
Magsäckens uppgifter
Slemhinnan har en stor mängd körtelceller. En del av dessa celler tillverkar saltsyra, som gör magsaften starkt sur och frätande.
Andra celler tillverkar ett slem som hindrar saltsyran från att fräta sönder slemhinnan. För mycket syra eller för lite slem kan bidra till magkatarr eller magsår.
Magsäckens viktigaste uppgift är att bearbeta maten så att den blir en tunnflytande välling. Det gör den genom att rytmiskt dra ihop sig.
Ringmuskeln i nedre magmunnen stängs och öppnas så att maten i små portioner rinner ner i tolvfingertarmen. Efter en måltid tar det ungefär fyra timmar för magsäcken att tömmas på sitt innehåll.
De flesta näringsämnen i maten tas upp av tunntarmen innan resten rinner in i tjocktarmen. Tjocktarmen suger upp vatten så att ”vällingen” från tunntarmen blir till avföring.
Hittade du informationen du sökte?
Relaterat
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
