Ordlista cancervård

Hitta rätt direkt

Här har vi skapat en ordlista med begrepp som du kan tänkas stöta på i kontakten med cancervården.

A

Adjuvant behandling

En tilläggsbehandling som ges efter huvudbehandlingen för att minska risken för återfall. Det kan t ex vara strålning och/eller cytostatika efter en operation.

Anamnes

En genomgång av patientens tidigare och nuvarande hälsotillstånd.

Anemi

Brist på röda blodkroppar, en vanlig biverkan av cytostatikabehandling.

Antikroppar

Produceras av kroppens immunförsvar för att skydda mot främmande ämnen. Antikroppar kan också framställas på konstgjord väg och användas som behandling av vissa cancerformer.

Atypi

När det avviker från det normala.

Avvikelse

En händelse som medfört eller som hade kunnat medföra något oönskat. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering, vilket innefattar identifikation, dokumentation och rapportering av negativa händelser och tillbud.

Dessutom ska rutiner finnas för att fastställa och åtgärda orsaker samt utvärdera åtgärdernas effekt.

B

Benign

Godartad.

Biopsi

Ett vävnadsprov från något av kroppens organ. Detta tas ofta för att kunna ställa en diagnos.

Läs mer om biopsier

C

Cancer

Ett samlingsnamn för knölar som är elakartade. Det finns också cancer som inte bildar knölar, som vissa blodcancerformer.

Läs mer om hur cancer utvecklas

Cancer in situ

Cancerceller som växer på en begränsad plats och inte visar några tecken på spridning.

Celldifferentiering

I tumörsammanhang pratar man om differentieringsgrad, hur mycket cellen avviker från den normala cellen.

Cellproliferation

Cellens tillväxt. Detta sker normalt i kroppen, men vid cancer sker detta snabbare.

Central infart

En central infart är en kateter för dropp och blodprovstagning som ligger inne i en djup, central ven. Dessa läggs in om patienten har dåliga, ytliga blodkärl som gör att patienten är svårstucken.

Man kan också behöva lägga in en central infart om man ska ge läkemedel som är kärl- eller vävnadsretande, vilket många cytostatika är. Det finns flera olika typer av centrala infarter:

  • Subcutan venport, SVP
  • Central venkateter, CVK
  • PICC-line

Vilken sort man väljer kan avgöras av vilken behandling man ska få, men det kan också variera efter vilken typ av infart som sjukhuset har möjlighet att lägga in. 

Central venkateter, CVK

Detta är en kateter som ligger med kateterspetsen i en stor, central ven. Änden på katetern ligger utanför kroppen, strax under nyckelbenet.

För att minska risken för att katetern ska åka ur blodkärlet sys den fast. Insticksstället ska inspekteras dagligen och läggas om minst en gång/vecka.  

CVK:er finns både för kort- och långtidsbruk. En CVK är lätt att ta bort när den inte behövs längre.

Cytologi

Cellära. Vid cytologisk provtagning drar man ut celler med en tunn nål och tittar på i mikroskop.

Cytostatika

En grupp läkemedel som dödar celler som delar sig snabbt, vilket cancerceller gör.

Läs mer om cytostatika

Sköterska och patient vid droppställning med cytostatika
Foto: Olle Nordell

D

Datortomografi

En undersökningsmetod som även kallas skiktröntgen på svenska. Den ger detaljerade bilder av kroppens organ med hjälp av röntgenstrålning.

Läs mer om datortomografi

Undersökning med datortomografi.
Foto: Olle Nordell

Disseminerad

Spridd.

Dottertumör

Se metastas.

Dysplasi

En förändring i en vävnad där cellerna har ett förändrat utseende och växtsätt. Kan vara ett förstadium till cancer.

E

Ektomi

När man genom operation tar bort ett organ, till exempel mastektomi (bortoperation av ett bröst).

F

Fatigue

Onormal trötthet och utmattning. Ett vanligt symtom vid cancer.

Läs mer om extrem trötthet

H

Histologi

Läran om biologisk vävnad. Genom att i mikroskop studera vävnader och hur de avviker från det normala kan man upptäcka sjukdomar.

Hormonell behandling

Läkemedel som påverkar hormonsystemet. Används när cancercellerna är hormonkänsliga.

Läs mer om hormonell behandling

Hyperplasi

Förstoring av ett organ.

I

Immunterapi

En behandling som syftar till att aktivera kroppens eget immunförsvar att mer effektivt angripa cancerceller.

Läs mer om immunterapi

Invasiv cancer

Cancern har en förmåga att växa in i intilliggande vävnad och sprida sig.

K

Kemoterapi

Se cytostatika.

Kirurgi

Operation, en vanlig behandlingsmetod för att ta bort tumörvävnad.

Läs mer om kirurgi

Klinisk studie/klinisk prövning

När man gör en studie på friska eller sjuka personer för att utvärdera effekten och säkerheten av en viss behandlingsmetod.

Läs mer om att delta i en forskningsstudie

Konisering

Konisering, eller excisionsbehandling, är ett kirurgiskt ingrepp där man tar bort cellförändringar på livmodertappen.

Vid operationen använder gynekologen en elektrisk kniv, en böjd elståltrådsslynga, och avlägsnar med den det aktuella området av livmodertappen.

Läs mer om konisering

Kronisk cancer

Att cancern inte går att bota, men att man kan stoppa eller bromsa sjukdomen. 

Kurativ behandling

Behandling som man ger i syfte att bota.

Körtelutrymning

Operation där man avlägsnar lymfkörtlar.

L

Lymfödem

Svullnad i en kroppsdel på grund av ansamling av lymfvätska. 

Läs mer om operation vid lymfödem

M

Magnetröntgen

En undersökningsmetod som via magnetfält skapar bilder av kroppens organ. 

Läs mer om magnetröntgen

Undersökning med magnetkamera.
Foto: Olle Nordell

Malign

Elakartad. Tumörcellerna ser onormala ut, har hög tillväxttakt och kan sprida sig.

Metastas

Kallas också dottertumör. Uppkommer när cancerceller har spridit sig från den ursprungliga tumören till andra vävnader och organ.

Läs mer om metastaser

Modertumör

Kallas också primärtumör eller ursprungstumör. Den första tumören som bildats.

Morbiditet

Sjuklighet. Antal sjukdomsfall i en population.

Mutation

En förändring av våra arvsanlag, gener. Skador som inte repareras eller upprepade skador kan leda till att cellen omvandlas till en cancercell.

N

Neoadjuvant behandling

En tilläggsbehandling som ges innan huvudbehandlingen. Det kan till exempel vara cytostatika för att krympa tumören före en operation.

O

Onkologi

Läran om tumörsjukdomar.

P

Palliativ

Lindrande. Palliativ vård är inte botande utan syftet är att lindra sjukdomssymtom.

Läs mer om obotlig cancer

Skötare vattnar blommor på ett hospice
Foto: Olle Nordell

Patologi

Sjukdomslära. En patololog är en läkare som analyserar molekyler, celler, vävnader och organ. Deras arbete bidrar till att kunna ställa en cancerdiagnos.

PAD, Patologisk-anatomisk diagnos

Den diagnos som patologen ger efter att ha analyserat vävnadsprovet.

PET, Positronemissionstomografi

En PET-scan är en avbildningsmetod som visar hur kroppens vävnader och organ fungerar. Metoden använder sig av radioaktiva markörer, men mängden strålning som man utsätts för anses låg. 

PICC-line

PICC-line eller perifert insatt central kateter sätts in via någon av överarmens vener där spetsen mynnar ut i en central ven.

Venens läge identifieras med hjälp av ultraljud. Änden på katetern ligger utanför kroppen på överarmen. Det finns olika fabrikat av PICC-line och de kan fästas fast på olika sätt. Insticksstället ska inspekteras dagligen och läggas om minst en gång/vecka.

En PICC-line är lätt att ta bort när den inte behövs längre.

Prevention

Förebyggande åtgärder för att minska risken att drabbas av en sjukdom.

Primärtumör

Den första tumören som bildats.

Progrediera

Ökad tillväxt.

R

Radikal operation

En operation där målet är att få bort all cancervävnad.

Radiologi

Strållära. En radiolog är en röntgenläkare.

Radioterapi

Se strålbehandling.

Randomisering

En slumpmässig fördelning av patienter i en klinisk studie till olika behandlingsgrupper.

Recidiv/relaps

Återfall. Att cancern har kommit tillbaka.

Remission

Att cancern har minskat. Man kan komma i komplett- eller partiell remission, cancern har försvunnit helt eller delvis.

Resektion

Borttagande eller avlägsnande. Total resektion betyder att hela tumören har opererats bort.

S

Screening

Undersökning av befolkningen/del av befolkningen för att hitta förstadie till en sjukdom eller en sjukdom innan den gett symtom.

Läs mer om screening

Second opinion

Ny medicinsk bedömning. Enligt patientlagen har patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning.

Läs mer om second opinion

Skiktröntgen

Se datortomografi.

Skintigrafi

Detta är en undersökning där man tillför ett radioaktivt ämne som tas upp av den kroppsdel man ska undersöka.

Bilder tas ur olika vinklar med en gammakamera som fångar upp det radioaktiva upptaget. I cancersammanhang används metoden framför allt när man letar efter metastaser.

Läs mer om skintigrafi

Patient undersöks med skintigrafi
Foto: Olle Nordell

Strålbehandling/Radioterapi

Behandling med joniserande strålning i syfte att döda cancerceller. Strålbehandling kan också ges i lindrande syfte vid till exempel spridning till skelettet.

Läs mer om strålbehandling

Patient i strålkanon
Foto: Olle Nordell

Subcutan venport, SVP

Detta är en liten metalldosa med ett gummimembran. Till dosan kopplas en kateter som ligger i en stor, central ven. Dosan opereras in under lokalbedövning och läggs under huden och fettet, ofta på bröstmuskeln strax under nyckelbenet.

När man behöver tillgång till blodkärlet sticken man med en nål genom huden och gummimembranet så att nålen hamnar inne i dosan. Dosan kan ligga kvar under flera år och användas så länge den fungerar. Om/när behovet av en central infart upphör opereras dosan ut.

T

Terapi

Behandling.

Tumör

Knöl. En tumör kan vara antingen god- eller elakartad.

U

Ultraljud

En undersökningsmetod där man genom att åstadkomma ljudvågor kan avbilda vävnader och organ som innehåller mycket vatten.

Läs mer om ultraljud