Magnetkamera

Hur går det till och varför görs undersökningen?

Hur går det till och varför görs undersökningen?

MRT, magnetisk resonans-tomografi, kallas ofta för magnetkamera. Den kan göra undersökningar av kroppens inre. Kameran använder starka magnetfält och inte röntgenstrålar, men undersökningen kallas ofta i folkmun för magnetröntgen.

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Fakta

  • MRT ger tydliga bilder av kroppens mjukdelar och ämnesomsättning.
  • På grund av höga ljud från apparaturen får patienten bära hörlurar under undersökningen.
  • Det finns idag inga kända biverkningar av MRT.

Vad visar en magnetkamera?

MRT ger tydliga bilder av kroppens mjukdelar och ämnesomsättning. Vätskeflöden, exempelvis cirkulationen av vätskan som omger hjärna och ryggmärg, kan med fördel studeras med MRT.

Bilderna tas i olika sekvenser och under tiden får inte dörren öppnas in till undersökningsrummet. Då störs magnetfälten. Personalen har uppsikt på dig genom ett fönster och har radiokontakt med dig.

Undersökning med magnetkamera.
Undersökningen går till så att du placeras i ett magnetfält samtidigt som radiosignaler skickas mot kroppen.

Innan du ska undersökas

Innan du ska undersökas kommer du att få fylla i ett formulär. Där får du svara på en del frågor. Det är för att personalen vill veta om du har någon metall i kroppen. Som till exempel en pacemaker.

Vanligtvis behövs inga förberedelser innan undersökningen, men det kan förkomma.

Om din mage ska undersökas kan du behöva låta bli att äta och dricka några timmar innan undersökningen. 

Ibland vill man fylla tarmen med vätska. Då får du dricka en saltbaserad vätska när du kommer till röntgenavdelningen. För att minska störningar på bilderna kan du också få läkemedel som minskar tarmrörelserna. Läkemedlet kan ge dig muntorrhet och dimsyn under några timmar.

Undvik hårvax, smink eller liknande produkter om du ska undersöka halsen eller huvudet. De kan orsaka störningar på bilderna.

Piercingar ska plockas bort då metallen i dem kan värmas upp under undersökningen.

Oro inför undersökningen

Själva undersökningen gör inte ont. Men många är oroliga över att känna sig instängda under tiden de ligger i det trånga utrymmet, tunneln, inuti magnetkameran. 

  • Om du är orolig är det viktigt att du meddelar avdelningen i god tid innan undersökningen. Det går att få lugnande läkemedel inför undersökningen. Det tar du du antingen hemma eller får på röntgenavdelningen.
  • Du kan också bli sövd under undersökningen. Men det krävs då att det står i remissen från din läkare, så att det kan planeras.
  • Ofta kan du få ta med dig en närstående till undersökningen. Det kan kännas lugnande. 

Hur går en magnetkameraundersökning till?

När du kommer till undersökningen kommer du att få byta om till en patientskjorta. Det är för att vanliga kläder kan innehålla metall i till exempel blixtlås eller knappar.

Du får ligga på en brits inuti en cirkelformad apparat. Diametern på tunneln i apparaten kan variera, men är ofta 60-70 centimeter. Undersökningen är inte obehaglig men du måste ligga stilla, med stöd av kuddar. På grund av höga ljud från apparaturen får du ha hörlurar under undersökningen. 

  • Undersökningen går till så att du placeras i ett magnetfält samtidigt som radiosignaler skickas mot kroppen.
  • Kroppens vätejoner kommer då i svängning och avger radiovågor till en mottagare.
  • Radiovågorna från vätejonerna samlas ihop och bearbetas av en dator som presenterar informationen i skiktbilder.

Magnetkameran tar under en vanlig undersökning 100-500 bilder. Det brukar ta runt 15-45 minuter. Undersökningen tar längre tid om du behöver kontrastmedel eller om extra detaljerade bilder måste tas.

Kontrastmedel

För en del undersökningar med magnetkamera används kontrastmedel för att få bilder med mer precision och kvalitet.

De vanligaste sätten att få kontrastmedel är att du antingen får dricka det några timmar innan undersökningen. Eller att du får det direkt i blodet.

För att ge kontrastvätska i blodet sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm.

Kontrastmedel vid undersökning i magnetkamera är magnetiskt. Det är viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen eftersom medlet utsöndras via njurarna.

De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner.

Inga kända biverkningar

Det finns idag inga kända biverkningar av MRT. Till exempel medför undersökningen inte någon röntgenstrålning eller annan joniserande strålning.

Man kan behöva vara försiktig med att använda kontrastmedel vid upprepade tillfällen eftersom medlet kan ansamlas i vissa organ.

Medvetenheten om det här är idag stor och riskerna bedöms som låga. Doserna av ämnet har numera sänkts avsevärt.

Efter undersökningen

Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar. Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil hem.

Du bör undvika att köra något fordon över huvud taget resten av det dygnet.

När får jag svar undersökningen?

Hur lång tid det tar innan du får ditt svar kan variera beroende på hur snabbt röntgen bedömer dina bilder samt när läkaren har möjlighet att ge dig återkoppling.

Svaret kommer att gå till den läkare som har skickat remissen för undersökningen. Ni kan komma överens om hur du vill ha ditt svar – i ett möte med läkaren, per telefon eller per post. 

Vem ska inte undersökas?

Eftersom det finns starka magnetfält i undersökningsrummet är metoden inte lämplig för alla. Exempel på när den inte är lämplig:

  • Om du har fått magnetiska metallclips inopererade istället för stygn. Clipsen, kirurgiska häftklamrar, kan ändra läge och skada vävnaden runt omkring. De clips som används i dag är oftast inte magnetiska.
  • Om du har metallsplitter någonstans i kroppen. Splittret kan ändra läge och skada vävnaden och även orsaka blödningar.
  • Elektronisk utrustning som är inopererade i kroppen kan påverkas av magnetfältet. Det kan till exempel vara insulinpump, pacemaker eller cochleaimplantat i örat. Om du måste göra en magnetkameraundersökning trots pacemaker behöver den ofta ställas om både före och efter undersökningen.

Metall i kroppen som inte är magnetisk påverkar inte undersökningen. Exempel på sådan metall är

  • höftproteser
  • kopparspiraler
  • tandfyllningar
  • och tandimplantat. 

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.