Matstrupscancer (esofaguscancer)

Matstrupscancer (esofaguscancer) utvecklas i matstrupen och det finns två huvudtyper: skivepitelcancer och adenocarcinom. De vanligaste symtomen är att det är svårt att svälja mat och att man ofrivilligt gå ner mycket i vikt.

Granskad av: Jesper Lagergren, professor Karolinska Institutet

Fakta

  • Varje år insjuknar cirka 500 personer i Sverige av matstrupscancer.
  • Tre fjärdedelar av de som drabbas av matstrupscancer är män.
  • De främsta riskfaktorerna för cancer i matstrupen är svår och långvariga sura uppstötningar, övervikt, rökning och hög alkoholkonsumtion.

Vad är matstrupscancer?

Som namnet beskriver handlar det om cancer som sitter i matstrupen. Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen: skivepitelcancer och adenocarcinom. De båda typerna är ungefär lika vanliga. 

Det gemensamma är att cancern startar med en cell som börjar dela sig ohämmat och efter en tid, kanske flera år, bildar en tumör. 

Skivepitelcancer i matstrupen

Skivepitelcancer kan drabba alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan som klär insidan av matstrupen.

Cancerformen utvecklas på grund av skada på matstrupens epitelceller. Det finns en stark koppling till levnadsvanor som rökning och alkohol.

Adenocarcinom i mastrupen

Adenocarcinom drabbar framför allt nedre delen av matstrupen och börjar i en förändrad körtelslemhinna (kallad Barrett's esofagus).

Den uppstår till följd av att sur magsaft har backat upp i matstrupen under lång tid, så kallad reflux (halsbränna och sura uppstötningar).

Illustration matstupen, matstrupscancer
Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör. Ovanför matstrupen finns svalget. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen. Illustration: Sunny Ahmed.

Matstrupscancer är ofta spridd redan vid diagnostillfället. Det beror på att symtomen ofta uppkommer sent i utvecklingen av sjukdomen. 

Symtom på matstrupscancer

Vanliga symtom på matstrupscancer är

  • att ha svårt att svälja mat, en svårighet som blir sämre med tiden
  • att ofrivilligt gå ner mycket i vikt
  • smärta när du sväljer
  • blödning
  • heshet.

Symtomen uppstår när cancern växer inåt i matstrupen och med tiden gör det svårare för maten att passera.

Smärta när man sväljer, blödning eller heshet är inte så vanliga symtom vid matstrupscancer.

Hur upptäcks matstrupscancer?

Det behövs olika undersökningar för att kunna ställa en diagnos och för att se  sjukdomens utbredning.

Gastroskopi

En undersökning som behövs för att ställa diagnosen matstrupscancer är gastroskopi.

Det innebär att en böjlig slang med en minimal kamera förs in genom munnen, ner i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm, första delen av tunntarmen.

Med hjälp av gastroskopet kan den som utför undersökningen se matstrupen från insidan och samtidigt via en smal kateter som förs in genom slangen ta ut vävnadsprov, biopsi, för undersökning i mikroskop.

Datortomografi (CT)

Datortomografi görs på alla med en nyupptäckt matstrupscancer. Det är för att kunna se hur utbredd tumören är i och utanför matstrupen.

Vid undersökningen röntgas både bröstkorg och buk. Innan undersökningen får du kontrastmedel direkt i blodet. Det sprutas in via en liten plastkateter som oftast sätts in i ett blodkärl i armvecket. 

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Datortomografi (CT) används för att kartlägga tumörens utbredning i och utanför matstrupen. Foto: Olle Nordell

Positronemissions-datortomografi (PET-CT)

En känsligare undersökningsmetod är så kallad positronemissions-datortomografi (PET-CT). Den kan användas som komplement till datortomografi vid oklara fall.

PET-CT görs genom att spruta in ett radioaktivt spårämne och sedan göra en datortomografi. Via den kan det gå att se om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen, även när det inte syns någon spridning på en vanlig CT.

Endoskopiskt ultraljud (EUS)

Via ett endoskop går det att med ultraljud undersöka tumörens utbredning, närliggande lymfkörtlar och eventuell spridning.

Metoden kan användas som komplement till datortomografi.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas matstrupscancer?

Det finns olika sätt att behandla matustrupscancer. 

För att hitta bästa möjliga behandlingen diskuteras den vid särskilda möten där läkare och annan personal från olika specialiteter träffas för att enas om en behandlingsrekommendation.

Man tar då hänsyn till cancersjukdomen, hur utbredd den är, samt dina andra eventuella sjukdomar och ditt allmänna hälsotillstånd.

Din läkare samråder sedan med dig för att bestämma en behandlingsplan. Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Gastroskopi

Förstadier till matstrupscancer kallas, så kallade dysplasier, och en del tidiga former av matstrupscancer kan ofta tas bort med ett instrument som förs in via ett gastroskop.

Operation

Det är vanligt att matstrupscancer är spridd redan vid diagnos. Då operation inte är ett alternativ vid spidd matstrupscancer är det färre än hälften av alla som får sjukdomen som opereras.

När kirurgi kan användas handlar det en omfattande operation. Vanligtvis avlägsnas större delen av matstrupen och övre delen av magsäcken.

De bortopererade delarna ersätts oftast med resterande delen av magsäcken. Den görs om till en tub, men kan även ersättas med en del av tarmen.

Ibland är operation den enda behandlingen men oftast ges cytostatika och även strålbehandling före operation. Ibland ges även cytostatika efter operationen.

Cytostatika och strålbehandling

Cytostatika och strålbehandling kan ibland ges utan operation för att behandla tumören, särskilt när en operation inte är möjlig.

Cytostatika och/eller strålning kan även användas för att lindra symtom och förlänga livstiden när tumören inte går att bota.

För att hjälpa den som är sjuk att svälja kan riktad strålbehandling vara till nytta och även ett så kallat stent kan sättas in i matstrupen.

Stentet är ett rörformat nät som håller tumören åt sidan så att mat och vätska ska kunna passera genom stenten.

Hur vanlig är matstrupscancer?

Varje år drabbas ungefär 500 personer i Sverige av matstrupscancer. 

De flesta som insjuknar i matstrupscancer är män, tre fjärdedelar av fallen.

Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Sjukdomen är vanligast i Central- och Sydostasien, östra Afrika och Sydamerika.

Hur ser prognosen ut för matstrupscancer?

Eftersom cancer i matstrupen sällan ger symtom i tidiga stadier är det vanligt att sjukdomen är spridd när den upptäcks. Det gör att prognosen är jämförelsevis dålig.

Den relativa 10-årsöverlevnaden 14 procent. Det betyder att ungefär en av sju personer som insjuknar i matstrupscancer förväntas leva minst tio år efter att de blivit sjuka, trots sin sjukdom.

Av de som opereras lever cirka 35-45 procent efter fem år.

Återfall i sjukdomen kommer oftast snabbt, medan sena återfall (efter 5 år) är ovanliga.

Mer statistik om matstrupscancer

Orsaker till matstrupscancer

De främsta riskfaktorerna för skivepitelcancer i matstrupen är rökning och hög alkoholkonsumtion. De ökar risken var för sig, men i kombination ökar risken mera.

Ett lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken att drabbas.

Det är mest män som drabbas av skivepitelcancer i matstrupen (2 av 3 fall är män), mycket kopplat till de vanligaste riskfaktorerna.

De viktigaste riskfaktorerna för adenocarcinom är övervikt och att magsyra läcker upp i matstrupen (reflux) och skadar dess celler.

Rökning ökar också risken för adenocarcinom, men inte så mycket som för skivepitelcancer. Ett lågt intag av frukt och grönt ökar risken även för den här typen av matstrupscancer.

Av oklar anledning drabbas klart mest män av adenocarcinom i matstrupen (5 av 6 fall är män). 

Rehabilitering vid matstrupscancer

Redan när du fått besked om att du har matstrupscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Du kan också kontakta patientföreningen Palema

Ett symtom vid matstrupscancer kan vara att ha svårt att svälja och/eller att ofrivilligt gå ner i vikt. 

Här ger vi tips och råd om mat vid cancer

En annan cancerform som har liknande symtom och behandlingsformer är magsäckscancer.

Läs om magsäckscancer

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Om matstrupen (esofagus)

Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör. Ovanför matstrupen finns svalget. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen.

Svalget är en kort gång som är gemensam för matstrupen och luftvägarna. När vi sväljer mat eller dryck stängs ett lock för luftstrupen och bara passagen till matstrupen hålls öppen. 

Maten förs nedåt med hjälp av muskler i matstrupen som drar ihop sig uppifrån och ner så att maten hela tiden pressas nedåt.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.