Matstrupscancer (esofaguscancer) drabbar varje år cirka 500 personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man har svårt att svälja mat och att gå ner mycket i vikt ofrivilligt.
Tre fjärdedelar av de som drabbas av matstrupscancer är män.
Färre än hälften opereras.
De främsta riskfaktorerna för cancer i matstrupen i industrialiserade länder är svår och långvarig halsbränna, övervikt, rökning och hög alkoholkonsumtion.
Vad är matstrupscancer?
Varje år drabbas ungefär 500 personer i Sverige av matstrupscancer (esofaguscancer). Antalet kan jämföras med de drygt 65 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks totalt.
Matstrupscancer drabbar inte män och kvinnor jämnt, tre fjärdedelar är män.
Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Sjukdomen är vanligast i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika.
Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör. Ovanför matstrupen finns svalget. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen. Illustration: Sunny Ahmed.
Symtom på matstrupscancer
Vanliga symtom på matstrupscancer är
ökande svårighet att svälja mat
ofrivillig och stor viktnedgång
smärta när du sväljer
blödning
heshet.
Symtomen uppkommer när cancern växer inåt i matstrupen och med tiden gör det svårare för maten att passera.
Smärta när man sväljer, blödning eller heshet är inte så vanliga symtom vid matstrupscancer.
Olika former av matstrupscancer
Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen: Skivepitelcancer och adenocarcinom.
Skivepitelcancer
Skivepitelcancer finns i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan.
Skivepitelcancern är vanligast globalt (cirka 90%) och är dominerande i icke-industrialiserade regioner som i delar av Asien och Afrika.
Adenocarcinom
Adenocarcinom uppkommer främst i nedre delen av matstrupen och utgår från en ombildad körtelslemhinna (kallad Barrett's esofagus) som kommit till följd av att sur magsaft har återflödat till matstrupen under lång tid, så kallad reflux (halsbränna och sura uppstötningar).
Matstrupscancer av typen adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder under de senaste fyra decennierna, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat globalt, särskilt i industrialiserade länder.
Hur upptäcker man matstrupscancer?
Den undersökning som behövs för att bestämma diagnosen matstrupscancer är gastroskopi. Det innebär att en böjlig slang med en minimal kamera förs in genom munnen, ned i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm.
Datortomografi (CT) används för att kartlägga tumörens utbredning i och utanför matstrupen. Foto: Olle Nordell
Med hjälp av den kan undersökaren se matstrupen från insidan och samtidigt via en smal kateter som förs in genom slangen ta ut vävnadsprov för undersökning i mikroskop.
Datortomografi (CT), positron-emissions-tomografi (PET), eller en kombination av dessa (PET-CT) och endoskopiskt ultraljud används för att kartlägga tumörens utbredning även utanför matstrupen samt för att finna eventuella dottertumörer eller andra tecken på spridning.
Förstadier, så kallade dysplasier, och vissa tidiga former av matstrupscancer kan ofta tas bort med ett instrument som förs in via ett gastroskop.
Färre än hälften av all patienter opereras. Det är en omfattande operation. Oftast avlägsnas större delen av matstrupen och övre delen av magsäcken.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
De bortopererade delarna ersätts oftast med resterande delen av magsäcken som görs om till en tub, men kan även ersättas med en del av tarmen.
Ibland är operation den enda behandlingen men oftast ges cytostatika och även strålbehandling före operation och ibland ges även cytostatika efter operationen.
Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.
Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.
Cytostatika och/eller strålning kan även användas för att lindra symtom och förlänga livstiden när tumören inte går att få bort.
För att hjälpa patienten att svälja kan riktad strålbehandlingvara till nytta och även ett så kallat stent kan sättas in i matstrupen. Stentet är ett rörformat nät som håller tumören åt sidan för att mat och vätska ska kunna passera genom stenten.
Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
Behandlingen av patienter med matstrupscancer diskuteras vid särskilda möten där läkare och annan personal från olika specialiteter träffas för att enas om en behandlingsrekommendation. Hänsyn tas då till cancersjukdomen och dess utbredning samt dina andra sjukdomar och ditt allmänna hälsotillstånd.
Din läkare samråder sedan med dig för att bestämma en behandlingsplan.
Personliga berättelser & forskning
Du är inte ensam
Att få höra om andras upplevelser kan hjälpa i en jobbig situation. Läs andras berättelser om hur livet med eller kring cancer kan vara.
Eftersom cancer i matstrupen sällan ger symtom i tidiga stadier är det vanligt att sjukdomen är avancerad när den upptäcks. Det gör att prognosen är jämförelsevis dålig.
Fem år efter diagnosen lever cirka 10-20 procent av patienterna i Sverige. Av de som opereras lever cirka 35-45 procent efter fem år. Återfall i sjukdomen kommer oftast snabbt, medan sena återfall (efter 5 år) är ovanliga.
Orsaker till matstrupscancer
De främsta riskfaktorerna för skivepitelcancer i matstrupen i industrialiserade länder är rökning och hög alkoholkonsumtion. De ökar risken var för sig, men i kombination ökar risken mera.
Ett lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken att drabbas. Det är mest män som drabbas av skivepitelcancer i matstrupen (2 av 3) eftersom de oftare än kvinnor har de vanligaste riskfaktorerna.
De viktigaste riskfaktorerna för adenocarcinom är att magsyra läcker upp i matstrupen (reflux) och skadar dess celler samt övervikt.
Rökning ökar också risken, men inte så mycket som för skivepitelcancer. Ett lågt intag av frukt och grönt ökar risken även för denna typ av matstrupscancer.
Av oklar anledning drabbas klart mest män av adenocarcinom i matstrupen, (5 av 6).
Rehabilitering vid matstrupscancer
Redan när du fått besked om att du har matstrupscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hjälp oss besegra cancer snabbare
Om matstrupen (esofagus)
Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör. Ovanför matstrupen finns svalget. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen.
Svalget är en kort gång som är gemensam för matstrupen och luftvägarna. När vi sväljer mat eller dryck stängs ett lock för luftstrupen och bara passagen till matstrupen hålls öppen.
Maten förs nedåt med hjälp av muskler i matstrupen som drar ihop sig uppifrån och ner så att maten hela tiden pressas nedåt.
Artiklar matstrupscancer
Vill se fler sjuksköterskor som forskar
Sjuksköterskan Pernilla Lagergren såg lidandet hos sina patienter med cancer i matstrupen. Viljan att ge bättre vård förde henne in i forskarvärlden.
Humorn hjälper mig att leva
"Man måste göra dåliga sketcher också, för annars skulle ingen känna igen de bra. Om det inte fanns smärta i livet fanns det heller ingen glädje."
Bildteknik ger hopp vid matstrupscancer
Bilder med detaljerad information om tumörer i matstrupen och en biobank för matstrupscancer. Det är mål som Jakob Hedberg hoppas nå genom sin forskning. Cancerfonden stöttar med drygt 6,5 miljoner kronor under sex år.