Matstrupscancer (esofaguscancer)

Vad är matstrupscancer?

Varje år drabbas ungefär 500 personer i Sverige av matstrupscancer (esofaguscancer). Antalet kan jämföras med de drygt 65 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks totalt.

Matstrupscancer drabbar inte män och kvinnor jämnt, tre fjärdedelar är män.

Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Sjukdomen är vanligast i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika.

Symtom på matstrupscancer

Vanliga symtom på matstrupscancer är

• ökande svårighet att svälja mat
• ofrivillig och stor viktnedgång
• smärta när du sväljer
• blödning
• heshet.

Symtomen uppkommer när cancern växer inåt i matstrupen och med tiden gör det svårare för maten att passera.

Smärta när man sväljer, blödning eller heshet är inte så vanliga symtom vid matstrupscancer.

Olika former av matstrupscancer

Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen: Skivepitelcancer och adenocarcinom.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer finns i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan.

Skivepitelcancern är vanligast globalt (cirka 90%) och är dominerande i icke-industrialiserade regioner som i delar av Asien och Afrika.

Adenocarcinom

Adenocarcinom uppkommer främst i nedre delen av matstrupen och utgår från en ombildad körtelslemhinna (kallad Barrett's esofagus) som kommit till följd av att sur magsaft har återflödat till matstrupen under lång tid, så kallad reflux (halsbränna och sura uppstötningar).

Matstrupscancer av typen adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder under de senaste fyra decennierna, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat globalt, särskilt i industrialiserade länder.

Hur upptäcker man matstrupscancer?

Den undersökning som behövs för att bestämma diagnosen matstrupscancer är gastroskopi. Det innebär att en böjlig slang med en minimal kamera förs in genom munnen, ned i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm.

Med hjälp av den kan undersökaren se matstrupen från insidan och samtidigt via en smal kateter som förs in genom slangen ta ut vävnadsprov för undersökning i mikroskop.

Datortomografi (CT), positron-emissions-tomografi (PET), eller en kombination av dessa (PET-CT) och endoskopiskt ultraljud används för att kartlägga tumörens utbredning även utanför matstrupen samt för att finna eventuella dottertumörer eller andra tecken på spridning.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas matstrupscancer?

Förstadier, så kallade dysplasier, och vissa tidiga former av matstrupscancer kan ofta tas bort med ett instrument som förs in via ett gastroskop.

Färre än hälften av all patienter opereras. Det är en omfattande operation. Oftast avlägsnas större delen av matstrupen och övre delen av magsäcken.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

De bortopererade delarna ersätts oftast med resterande delen av magsäcken som görs om till en tub, men kan även ersättas med en del av tarmen.

Ibland är operation den enda behandlingen men oftast ges cytostatika och även strålbehandling före operation och ibland ges även cytostatika efter operationen.

Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.

Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.

Cytostatika och/eller strålning kan även användas för att lindra symtom och förlänga livstiden när tumören inte går att få bort.

För att hjälpa patienten att svälja kan riktad strålbehandlingvara till nytta och även ett så kallat stent kan sättas in i matstrupen. Stentet är ett rörformat nät som håller tumören åt sidan för att mat och vätska ska kunna passera genom stenten.

Läs om mat vid cancer

• Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
• Behandlingen av patienter med matstrupscancer diskuteras vid särskilda möten där läkare och annan personal från olika specialiteter träffas för att enas om en behandlingsrekommendation. Hänsyn tas då till cancersjukdomen och dess utbredning samt dina andra sjukdomar och ditt allmänna hälsotillstånd.
• Din läkare samråder sedan med dig för att bestämma en behandlingsplan.