Operation vid cancer

Kirurgi, att operera, är den äldsta och fortfarande den vanligaste behandlingsmetoden vid cancersjukdomar. Ibland är operation den enda behandlingen men ofta kombineras det med till exempel strålbehandling eller cytostatika.

Fakta

  • Operation är den vanligaste behandlingen mot cancer.
  • Att genomgå en operation innebär en stor påverkan på kroppen.
  • Innan en operation genomförs en så kallad preoperativ bedömning för att få en bild av om den som är sjuk orkar med operationen.

Ungefär hälften av alla som har cancer får bara kirurgisk behandling eller kirurgisk behandling i kombination med strålbehandling.

Många som har cancer med tumörer opereras dessutom för att lindra symtomen av sjukdomen.

Så går en operation till

Ska du genomgå en operation? Här får du se hur behandlingen kan gå till:

Målet med en canceroperation är att få bort alla cancerceller om det är möjligt. För att göra det måste man också ta bort en viss mängd frisk vävnad omkring tumören.

All vävnad som tas bort undersöks noga i mikroskop för att få en så bra bild som möjligt över sjukdomens utbredning och karaktär.

Preoperativ bedömning

Läkarna överväger noga riskerna innan ett beslut om operation tas. De genomför en så kallad preoperativ bedömning för att få en bild av hur den som är sjuk mår och om du orkar med en operation.

Störst roll i bedömningen spelar allmäntillståndet, hjärt- och lungfunktionen och andra sjukdomar som kan vara av betydelse.

Bedömningen grundas på sjukdomshistoria, läkarundersökning och blodprover. Ibland behövs även kompletterande undersökningar, som lungröntgen eller elektrokardiogram (EKG).

EKG är en undersökning där det går att se om hjärtats elektriska aktivitet fungerar som den ska.

Viktigt innan en operation

Det är flera olika saker som påverkar resultatet av en operation. En del kan du påverka själv genom en hälsosam livsstil.

Rökning och snusning

Kolmonoxiden i röken försämrar möjligheten för blodet att transportera ut syre i kroppen. Det kan leda till försämrad sårläkning, ökad infektionsrisk och ökad risk för komplikationer i hjärta, lungor och blodkärl.

Riskerna ökar också om du snusar eller röker e-cigaretter. Även om de inte påverkar risken lika mycket är det ändå bra att avstå från dem i samband med en operation.

Det är bra att sluta röka sex veckor före operationen och hålla upp fyra veckor efter operationen.

Du kan få stöd om du vill sluta använda tobak. Prata med vården eller kontakta Sluta-Röka-Linjen

Alkohol

Alkohol i samband med en operation kan leda till blödningar, att såren läker sämre, infektioner och en kraftigt ökad risk för komplikationer i hjärta, lungor och blodkärl.

Därför bör du avstå helt från att dricka alkohol minst fyra veckor före och fyra veckor efter operationen.

Om du vill minska hur mycket alkohol du dricker finns det hjälp att få. Prata med vården eller kontakta Alkohollinjen

Fysisk aktivitet

Du återhämtar dig snabbare efter operationen om din kropp är i god fysisk form redan innan.

Försök att träna både muskler och kondition inför operationen. Så klart måste träningen anpassas efter just dina förutsättningar.

Efter operationen är det bra om du kommer upp och börja röra på dig så snart det går.

Operationssal med läkare i bakgrunden. I förgrunden syns några peanger.
Att genomgå en operation innebär en stor påverkan på kroppen.

Förberedelser

Förberedelserna inför en operation ser olika ut beroende på om du ska sövas eller inte. Du kommer att få information av vården hur just dina förberedelser ser ut.

Om du ska sövas måste du fasta för att inte riskera att det du har i magen hamnar i lungorna under sövningen. Det innebär i regel att du inte ska äta någon fast föda sex timmar innan operationen.

Du ska också duscha med ett speciellt medel för att minska risken för infektion.

Inför en del operationer ges också antibiotika i förebyggande syfte precis innan operationen sker. Det brukar ofta ges som en injektion direkt in i blodet.

Innan du får komma in till operationssalen ritar läkaren på din kropp för att markera var operationen ska ske. Därefter får du ligga och vänta tills det är dags att köra in dig i operationssalen.

Efter operationen

Att genomgå en operation innebär en stor påverkan på kroppen. Hur stor beror förstås på vilken operation som gjorts.

Många gånger kan det ta lång tid att få tillbaka krafterna.

Efter en del operationer kan du åka hem samma dag, medan andra kräver längre vård efteråt.

Det är vanligt att ha ont efter en operation och därför ges smärtstillande läkemedel.

Det är viktigt att du talar om för sjukvårdpersonalen hur du mår efter operationen. Besvär som smärtor och illamående finns i dag stora möjligheter att behandla.

Om du får hjälp att ta bort besvären blir det också lättare att komma i rörelse igen så att läkningen kan ske snabbare.

Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationssåret ska skötas. Det kan variera beroende på var på kroppen såret sitter, vilken tråd man har sytt med eller om såret är ihop häftat med metallklamrar.

Du får också information om när eventuella stygn eller häftklamrar ska tas bort.

En tid efteråt kallas du till återbesök för kontroll samt för att få svar på resultatet av operationen.

Olika former av kirurgi

Preventiv kirurgi

Preventiv kirurgi innebär att man avlägsnar organ, delar av organ eller vävnad i förebyggande syfte.

Det kan till exempel vara fråga om att operera bort brösten om risken för att utveckla bröstcancer bedöms som stor på grund av ärftlig risk.

Diagnostisk kirurgi

Diagnostisk kirurgi används för att kunna ställa en säker diagnos på en någon som har symtom på en cancersjukdom.

Kirurgen tar bort hela eller delar av en misstänkt tumör.

Provet analyseras sedan för att få klarhet i vilken typ av tumör det rör sig om och om den är elakartad eller godartad.

Kurativ kirurgi

Kurativ kirurgi betyder botande kirurgi, det vill säga att man botar sjukdomen med hjälp av kirurgi.

De flesta med cancer som botas från sin sjukdom gör det antingen bara via en operation eller via operation i kombination med strålbehandling och/eller cytostatika.

Strålbehandling eller cytostatika kan ges antingen före eller efter en operation beroende på vilken sjukdom det är.

Det finns några faktorer som begränsar möjligheten att bota cancer med kirurgi:

  • Om tumören har spridit sig utanför området där den uppstod från början.
  • Om tumören ligger på ett sådant sätt i förhållande till viktiga organ, till exempel stora blodkärl, att den inte går att avlägsna helt och hållet.
  • Om allmäntillståndet hos den som är sjuk är så dåligt att en operation inte kan genomföras.
  • Om metastaser, dottertumörer, har spridits från primärtumören innebär det ofta att det inte går att bota med kirurgi. Men det finns undantag. Ibland kan till exempel levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer opereras bort så att en person botas. Förutsättningen är oftast att primärtumören kan avlägsnas och att alla metastaser kan tas bort.

Tumörreducerande kirurgi

Ibland väljer man att operera en tumör trots att man vet att den inte går att ta bort helt.

Det ses som tumörreducerande kirurgi (inom vården används ofta engelska termen: debulking surgery) och används ibland för att annan behandling som sätts in efter operationen ska ha bättre förutsättningar att bli framgångsrika. Andra behandlingar kan då vara strålbehandling och/eller cytostatika.

Det kan till exempel innebära att man tar bort en primärtumör för att behandlingen av metastaser, dottertumörer, ska bli så effektiv som möjligt.

Ibland görs tumörreducerande kirurgi för att minska symtomen från en tumör, eller för att förhindra besvär i framtiden trots att tumören inte kan botas. Den typen av operation brukar benämnas palliativ kirurgi.

För den som är sjuk är det viktigt att en sådan operation innebär en betydande förbättring av livskvaliteten utan att den bli alltför påfrestande. Därför måste alltid en individuell bedömning göras innan beslutet om en palliativ operation kan tas.

Rekonstruktiv kirurgi

Rekonstruktiva kirurgins syfte är att minska sidoeffekterna av den operation som har gjorts för att ta bort en tumör.

När en tumör opereras bort är det inte ovanligt att stora delar vävnad och muskulatur också måste avlägsnas vilket kan leda till funktionella och kosmetiska defekter.

För att undvika att defekter uppstår försöker man så långt som möjligt rekonstruera den förlorade vävnaden.

Det kan till exempel innebära att man bygger upp ett nytt bröst eller en rekonstruktion av tarmar.

Vid operationer inom öron-näsa-halsområdet behövs ibland rekonstruktiv kirurgi av plastikkirurg.

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Om du har frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen 


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.