Vad gör en patolog?

Vad gör en patolog?

Patologer är specialistutbildade läkare som undersöker olika sorters vävnader för att identifiera olika sjukdomstillstånd.

Vävnaden kan ha tillvaratagits via operation eller via en mindre biopsi.

Undersökningarna görs främst med rutinmässig mikroskopisk analys, men molekylära tilläggsanalyser används allt oftare för att underlätta i arbetet att ställa rätt diagnos och ge patienten rätt prognos.

Mycket av arbetet är fokuserat på identifikationen av cancer i ett vävnadsprov, och denna diagnos ligger oftast till grund för vilken behandling varje enskild patient får.

Vad har patologer för utbildning?

Patologer är specialistutbildade läkare och har genomgått 5,5 års läkarutbildning, 1,5 års allmäntjänstgöring och därtill 5 års specialistutbildning.

En stor andel patologer är även aktiva forskare och är då i regel disputerade.

Vad är det vanligaste provet en patolog analyserar?

Proverna som patologer undersöker varierar. Huvuddelen av arbetet fokuseras arbetet på att diagnostisera och prognostisera cancer.

En undergrupp av prover utgörs även av medicinska diagnoser som faller utanför tumör-sfären, exempelvis biopsier från hud där man misstänker eksematösa tillstånd och biopsier från magtarm-kanalen där man misstänker olika sorters inflammatoriska sjukdomar.

Till viss del beror detta på vid vilket sjukhus som patologen är verksam.

Vad får patologer för prover att undersöka?

Den största delen av prover som en patolog undersöker är vävnadsbitar tillvaratagna från kirurgi eller biopsier, och dessa kan utgöras av inre organ eller huden.

En undergrupp av patologer är utbildade att undersöka cytologi-prover från patienter som ännu inte opererats, och dessa läkare kan undersöka celler tillvaratagna från en punktion med tunn nål eller celler som tillvaratagits från ex. patienternas urin eller luftvägar (bronksköljvätska). 

Hur undersöker patologer prover?

Patologer undersöker sina prover makroskopiskt (dvs okulärt), med skalpell, via mikroskopet och via molekylära tilläggsanalyser som kräver specifika metoder.

Har AI eller nya analysmetoder med större datorkraft gjort att patologers arbete förändrats?

De vävnader som patologen analyseras kan nu scannas digitalt, så att diagnostiseringen kan ske via datorskärm snarare än via mikroskop.

Detta möjliggör mer mobilt arbete och utökade möjligheter för patologer att konsultera varandra när fallet är svårvärderat.

Därtill pågår mycket arbete med att utveckla AI-stöd för att underlätta patologens arbete, ex. genom att skilja på elakartade och godartade brösttumörer.

Hur samarbetar patologer med behandlande läkare?

Patologens diagnos är essentiell för den behandlande läkaren när den sistnämnda ska välja korrekt tilläggsbehandling.

Vid större sjukhus deltar patologen i multidisciplinära konferens-verksamheten där cancerpatienter diskuteras utifrån diagnos, prognos och behandling.

Patologens bedömning är där helt avgörande för hur patientens framtida resa inom cancervården kommer att gestalta sig.

Hur lång tid tar det att analysera ett prov?

Det beror helt på vilken sorts prov man analyserar samt vilka diagnoser som patologen har att beakta.

Patologen kan ställa blixtsnabb diagnos (30 minuter) på fryst vävnad tillvaratagen från en pågående operation om situationen kräver detta, men denna bedömning är inte alltid lika fullständig som den traditionella, mer långsamma metoden där proverna först fixeras i formalin.

Det vanligaste är att mindre biopsier diagnostiseras inom en vecka, medan större operationspreparat kan ta allt mellan 2-4 veckor, ibland ännu längre om avancerade tilläggsanalyser krävs. 

Vad kan man få svar på genom ett vävnadsprov?

Patologens svar innehåller oftast en diagnos, och gäller det cancer så ges inte sällan även information av prognostisk betydelse för patientens vidare vård och/eller uppföljning.

Patologer kan ibland även identifiera mönster som kan indikera ärftlig sjukdom, och därtill kan vävnadsprovet analyseras med avseende på förändringar i arvsmassan - som i sin tur kan ge behandlingsmässiga ledtrådar om vilket läkemedel som passar bäst för just den här tumören.

Vad hoppas ni på för utveckling?

Patologi är en vetenskap som ständigt rör sig framåt, och patologer är vana att snabbt applicera den senaste kunskapen från forskningsfältet i det dagliga kliniska arbetet.

Då molekylärbiologiska metoder blir allt billigare och användarvänliga kan man förvänta sig att patologens arbete i framtiden fokuserar på en integrering mellan mikroskopisk analys och avancerade tilläggsanalyser på DNA-nivå.

Vad är skillnaden mellan en obducent och en patolog?

Visserligen utför patologer idag kliniska obduktioner för att ta reda på varför patienter avlidit, men denna verksamhet är inte stor jämfört med det kliniska jobb som patologen utför.

"Obducenter" är läkare som obducerar, och det bör nämnas att det inte bara är patologer som utför obduktioner i landet - alla legitimerade läkare kan få utföra en obduktion om de delges uppgiften via sin verksamhetschef.

Det är inte ovanligt att gemene man blandar ihop patologer med obduktionstekniker, men här finns stora skillnader i utbildningsnivå och arbetsuppgifter.

Vid de flesta sjukhus ansvarar obduktionsteknikern för själva öppnandet av kroppen och uttaget av organ, medan patologen utför en så kallad okulär besiktning av de inre organen och ställer relevanta diagnoser.

Läs mer om provsvar, tumörmarkörer och vävandsprov