Praktiska råd efter cancerbesked

 

 

Den första tiden efter ett cancerbesked kan allt kännas kaotiskt, det kan vara ha svårt att koncentrera sig och du kan uppleva overklighetskänslor. Här får du hjälp med det praktiska.

Om du saknar något får du gärna låta oss veta det här. Har du frågor om din situation är du alltid välkommen att höra av dig till Cancerlinjen för råd och stöd.

Välj område:

Ekonomi & arbete

A-kassa

Om du är sjukskriven kan du inte få a-kassa.

Du behöver ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan

Din ekonomi

Att vara sjuk i cancer och sjukskriven kan påverka din ekonomi. Det kan vara bra att gå igenom din ekonomi och göra en budget med de kostnader du vet om. 

Det kan vara bra att gå igenom till exempel lån du kan se över, vilka utgifter du har och vilka utgifter som kan tillkomma i och med eventuell sjukvård och mediciner. 

Du kan kontakta din bank för att få rådgivning, ni kan tillsammans gå igenom dina lån och din ekonomi för att se om det går att få ner månadskostnaden.

Du kan också kontakta din arbetsgivare för att gå igenom till exempel försäkringar och eventuell kompensation för inkomstbortfall som kan finnas via dem.

Om du behöver hjälp med vilka ersättningar som finns att söka kan ofta en kurator på sjukhuset stötta. 

Det finns också budget- och skuldrådgivare i alla kommuner där du kan få rådgivning kostnadsfritt kring din ekonomi.

Kontaktuppgifter till kommunernas budget- och skuldrådgivare

Ekonomiskt stöd från fonder och stiftelser

Det finns olika stiftelser och fonder där du kan ansöka om till exempel ekonomiskt stöd eller rehabiliteringsbidrag. Här har vi listat några av dem:

Cancerhjälpen

Barn och vuxna med cancer kan ansöka om bidrag från Cancerhjälpen.

Ansök om bidrag från Cancerhjälpen

Cancerrehabfonden

Cancerrehabfonden ger stöd till rehabilitering för vuxna med cancer.

Sök stöd till rehabilitering

Cancer- och allergifonden

Cancer- och allergifonden ger ekonomiskt stöd till personer i behov som är sjuka i cancer.

Sök stöd till personer i behov

Curo

Vuxna med cancer kan ansöka om stöd för rehabilitering och eftervård.

Ansök om stöd för rehabilitering och eftervård

Du kan också vända dig till sjukhusets kurator för att få veta mer om det finns lokala fonder att söka pengar från. Be en sjuksköterska eller läkare om att få träffa en kurator.

Försäkringar

Om du har fått ett cancerbesked kan du ha rätt till ekonomiskt stöd från det/de försäkringsbolag som du redan har någon slags personförsäkring hos. Ibland kan ett engångsbelopp betalas ut direkt när du får diagnosen.

Försäkringar gäller i ett år och om du har fått en diagnos kan försäkringsbolaget efter det året förändra dina möjligheter till ersättning. Det är bra att se över vilka personförsäkringar du har så snart du har fått en diagnos. 

När du har fått ett cancerbesked är det bra att

  • Se över vilka personförsäkringar du har. Du kan också ha personförsäkringar via till exempel ditt arbete eller en fackförening du är medlem i.
  • Kontakta försäkringsbolagen du har personförsäkringar hos.

Om personförsäkring

Personförsäkring kan man ha individuellt eller som grupp, så kallad gruppförsäkring. Du kan ha sådana försäkringar från flera håll. Aningen privat, via ditt arbete eller medlemskap i föreningar med mera.  

Personförsäkringar innefattar barnförsäkringar, gravidförsäkringar, sjuk- och olycksfallsfallsförsäkringar, olycksfallsförsäkringar, livförsäkringar, sjukvårdsförsäkringar och inkomstförsäkringar.

Du hittar mer info, råd och stöd hos konsumenternas.se

Om du inte är nöjd med ett beslut

Om du har fått ett beslut från ditt försäkringsbolag som du inte är nöjd med kan Personförsäkringsnämnden stötta dig. 

För att ansöka om hjälp behöver du först ha kontaktat ditt försäkringsbolag och bett dem ändra beslutet. Efter det kan du ansöka kostnadsfritt om stöd på Personforskningsnämndens hemsida.

Försörjningsstöd

Om du har låg inkomst eller får svårt att betala dina räkningar i och med den förändrade ekonomin kan du ansöka om försörjningsstöd (kallades förut för socialbidrag). 

Försörjningsstöd kan stötta med vardagens behov, som mat och hyra. Du ansöker om försörjningsstöd hos socialtjänsten i din kommun. Du hittar kontaktuppgifter på din kommuns hemsida. 

Läs mer om försörjningsstöd hos Socialstyrelsen

Kommunerna erbjuder också budget- och skuldrådgivning.

Hitta rådgivare i din kommun här

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskydd i öppenvården

När du besöker den öppna hälso- och sjukvården (vård där du inte är inlagd på sjukhus) betalar du själv upp till 1200 kronor för dina besök under en 12-månadersperiod.

Allt över 1200 kronor behöver du inte betala. Den här bestämda beloppsgränsen kallas högkostnadsskydd.

Högkostnadsskyddet täcker till exempel besök på vårdcentral eller hos specialistläkare. 

När du har kommit upp i ditt högkostnadsbelopp får du ett så kallat frikort som gör att du inte behöver betala för dina vårdbesök. Frikortet gäller i hela Sverige. 

Läs mer om högkostnadsskydd hos 1177

Högkostnadsskydd när du är inlagd på sjukhus

När du är inlagd på sjukhus betalar du max 110 kronor per dygn (enligt lag). Kostnaden kan förändras om du är inlagd under en längre tid och kan variera mellan olika regioner.

Högkostnadsskydd för läkemedel

Du får avdrag på kostnaden för läkemedel när du har betalat ett visst belopp under en 12-månadersperiod. Högkostnadsskyddet gäller många läkemedel på recept som skrivits ut av behörig vårdpersonal (som läkare eller sjuksköterska) men inte receptfria läkemedel. 

Läs mer om högkostnadsskydd för läkemedel hos 1177

Högkostnadsskydd för sjukresor

Du kan få ersättning för de resor du gör till och från vården på grund av din sjukdom. Varje region i Sverige bestämmer själva vilka resor som ska ersättas. 

Du betalar alltid en del av resan själv, en så kallad egenavgift.

Läs mer under Sjukresor.

Karensavdrag

Det som tidigare hette karensdag heter från den första januari 2019 karensavdrag och innebär ett avdrag på 20 % av sjuklönen.

Din arbetsgivare betalar din sjuklön för de första 14 dagarna av din sjukskrivning. På den totala sjuklönen som ska betalas ut till dig dras ett karensavdrag på 20 % av, vilket för de allra flesta motsvarar det som tidigare hette karensdag, det vill säga en dags lön.

Läs mer om karensavdrag hos Försäkringskassan

Närståendepenning

Närståendepenning är till för att göra det ekonomiskt möjligt att avstå från arbete och istället vårda en närstående som är svårt sjuk.

Närstående är någon som har en nära relation till den som är sjuk, det behöver inte vara en släkting eller familjemedlem. Med vård menas att vara nära och ge stöd och ses som ett komplement till de insatser som sjukvården kan erbjuda. 

Du kan få närståendepenning även om den som är sjuk är på sjukhus. 

Du ansöker om närståendepenning hos Försäkringskassan och behöver då ett läkarintyg från din närståendes läkare och ett samtycke från den som är sjuk. 

Närståendepenning kan betalas ut i högst 100 dagar som kan tas ut i en följd eller då och då och kan fördelas på flera personer. 

Läs mer om närståendepenning hos Försäkringskassan

Sjuklön

För dig som är anställd betalar din arbetsgivare en sjuklön till dig de första 14 dagarna.

Sjuklönen ersätter din vanliga lön och andra anställningsförmåner du har när du inte är sjukskriven. Den består av 80 % av din vanliga lön.

Om du är sjukskriven mer än sju dagar måste du ge ett läkarintyg till din arbetsgivare för att fortsätta få sjuklön. 

För mer information om rätt till sjuklön et cetera, kontakta din arbetsgivare eller läs mer hos Försäkringskassan.

Sjukpenning

Om du är anställd, har enskild firma, har aktiebolag eller i vissa fall om du är arbetssökande kan du får sjukpenning via Försäkringskassan om du inte kan arbeta för att du är sjuk. Du måste vara sjukskriven via Försäkringskassan för att du ska kunna få sjukpenning.

I de flesta fall kan du ansöka om sjukpenning 14 dagar efter du blivit sjukskriven. 

Läs mer om sjukpenning hos Försäkringskassan

Du kan också få så kallad förebyggande sjukpenning om du inte är sjukskriven men behöver avstå från ditt arbete för att gå på behandling eller rehabilitering.

Läs mer om förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan

Sjukresor

Du kan få ersättning för de resor du gör till och från vården på grund av din sjukdom. Varje region i Sverige bestämmer själva vilka resor som ska ersättas. 

Du betalar alltid en del av resan själv, en så kallad egenavgift.

Om du inte kan resa med kollektivtrafiken till och från vården kan din läkare/den som ger dig vård göra en medicinsk bedömning om du ska få tillstånd för sjukresor. Om du får tillstånd till sjukresa får du ett sjukresekort som resan måste beställas med. 

Sjukresor kallas särskild kollektivtrafik och innebär att du får resa med taxi eller rullstolstaxi. Det kan också vara med egen bil. 

Om du har tillstånd för färdtjänst har du alltid rätt till sjukresa. Då behöver du visa ditt färdtjänstkort för din läkare/den som ger dig vård för att få tillstånd för sjukresa.

Läs om vad som gäller i din region hos 1177

Sjukskrivning – första tiden

Om din cancersjukdom gör att du inte kan arbeta eller studera som tidigare kan du behöva bli sjukskriven. Det är din läkare som bedömer din förmåga till arbete eller studier och som skriver ett läkarintyg om det.

Försäkringskassans film om hur processen kring sjukskrivning går till:

Det finns olika regler beroende vilken situation du är i:

Om du är anställd

De första två veckorna av din sjukskrivning är det oftast din arbetsgivare som betalar en sjuklön. Efter det behöver du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Du behöver skicka ett läkarintyg till din arbetsgivare åttonde dagen efter du blivit sjuk. Det läkarintyget kallas sjuklöneintyg och ska visa att din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom.

Efter 14 dagars sjukdom är det Försäkringskassan som beslutar om din rätt till sjukpenning.

Din arbetsgivare ansvarar för att göra en sjukanmälan till Försäkringskassan när du varit sjuk i 14 dagar. När det har skett kan du ansöka om sjukpenning och skicka in ditt läkarintyg (eller be din läkare skicka intyget). Det intyget heter läkarintyg för sjukpenning och är en blankett från Försäkringskassan som din läkare fyller i.

När både sjukanmälan, ansökan och läkarintyg har gjorts och skickats till Försäkringskassan gör handläggaren en bedömning om du har rätt till sjukpenning.

Du behöver också ge en kopia på det intyget till din arbetsgivare men kan då välja att dölja din sjukdomsdiagnos om du vill.

Läs mer hos Försäkringskassan

Om du har aktiebolag

Du räknas som anställd och betalar sjuklön från aktiebolaget de 14 första dagarna, efter det kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan med läkarintyg. 

Läs mer om aktiebolag hos Försäkringskassan

Om du har enskild firma

Om du inte kan arbeta för att du är sjuk kan du få sjukpenning och behöver ansöka hos Försäkringskassan med läkarintyg. Du ska sjukanmäla till dig Försäkringskassan redan första dagen du är sjuk.

Läs mer om enskild firma hos Försäkringskassan

Om du är arbetssökande

Om du deltar i ett program hos Arbetsförmedlingen måste du anmäla dig som sjuk till dem första dagen.

Om du är sjuk i mer än sju dagar måste du eller din läkare skicka in ett läkarintyg till Arbetsförmedlingen. Det här intyget, Arbetsförmedlingens läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, ska din läkare fylla i.

Efter 30 dagar kan Arbetsförmedlingen avbryta ditt program och du kan då ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan med Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning. 

Läs mer om arbetssökande hos Försäkringskassan

Hos Försäkringskassan hittar du mer information om du är föräldraledig, har blivit sjuk utomlands, är studerande mm.

Om du inte omfattas av ovan

Om du inte omfattas av allmänna sjukförsäkringen och kan ansöka om sjukpenning kan du kontakta socialförvaltningen i den kommun du bor i. Där kan du ansöka om försörjningsstöd om du har låg inkomst. 

Läs mer om Socialstyrelsen

Intyg till dina ansökningar

Du kan se dina intyg, spara, skicka intyg till Försäkringskassan och skriva ut genom att logga in på dina sidor på 1177 där de finns under fliken Mina intyg.

Läs mer om dina intyg och logga in på 1177.se

Tips för att må så bra som möjligt under sjukskrivningen

Att vara sjukskriven kan förändra din vardag mycket. För att må så bra som möjligt är det bra att:

  • Hålla i så många av dina vanliga rutiner du kan 
  • Röra på dig i den mån du kan
  • Vara utomhus en stund varje dag
  • Göra sådant du mår bra av att göra
  • Hitta tid för återhämtning 

Fler tips hos 1177

Sjukskrivning – efter 90 dagar

Om du är sjuk en längre tid får du en egen handläggare hos Försäkringskassan. Din handläggare stöttar dig med allt som rör din sjukpenning. Det kan också inkludera en plan för hur du ska kunna arbeta, studera eller söka arbete igen.

Om du är anställd

När du har varit sjukskriven i 90 dagar har du rätt till fortsatt sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. 

När 180 dagar har gått har du rätt till sjukpenning om du inte kan göra något arbete på arbetsmarknaden. 

Rehabiliteringsplan - om du förväntas vara sjukskriven mer än 60 dagar ska din arbetsgivare göra en plan för hur du ska kunna komma tillbaka till arbetet. Det ska göras senast en månad efter första dagen du är sjuk.

Planen kallas rehabiliteringsplan och det är din arbetsgivare och du som gör den tillsammans. 

Läs mer om anställd hos Försäkringskassan

Rehabiliteringskedja – förmåga att arbeta

Beroende på hur länge du har varit sjuk bedöms din arbetsförmåga olika. Det kallas för rehabiliteringskedjan och gäller främst de som är anställda. 

Första 90 dagarna

Du har rätt till sjukpenning om du inte kan göra ditt jobb eller annat tillfälligt jobb hos din arbetsgivare.

Efter 90 dagar

Du har rätt till sjukpenning om du inte kan göra något jobb hos din arbetsgivare.

Efter 180 dagar

Du har rätt till sjukpenning om du inte kan göra något jobb på arbetsmarknaden.

Läs mer om rehabkedjan hos Försäkringskassan

Hjälpmedel

Försämrad hörsel

En del mediciner och strålbehandling mot örat eller huvudet kan göra att hörseln försämras. Om du får problem med din hörsel finns det hjälpmedel att få, det vanligaste är hörapparat. 

Så gör du:

För att få ett hjälpmedel behöver du träffa en person som kan undersöka just dina behov. Den som gör undersökningen är en audionom, en person som är specialiserad på att utreda hörselnedsättningar. 

I en del regioner måste du ha en remiss för att få träffa en audionom. Remissen kan du få från en vårdcentral eller öronmottagning.

En del regioner har istället så kallat vårdval så att du själv kan kontakta en hörselmottagning direkt. 

Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att få veta vad som gäller i just din region.

Läs mer om hörselhjälpmedel hos 1177

Hjälpmedel i hemmet

Om du får svårare att klara vardagen hemma finns olika hjälpmedel och anpassningar som kan underlätta i hemmet.  

Några exempel:

  • höjd toalettsista, armstöd eller ryggstöd vid toaletten
  • duschpall/stol, antihalkskydd i dusch/badkar
  • höj- och sänkbara sängar
  • bestick, muggar, apparater som hjälper till att få maten till munnen
  • justerbara stolar
  • hjälpmedel för att öppna burkar, dörrar och fönster

Läs mer om hjälpmedel hos 1177

Regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det, och det görs alltid en individuell bedömning för att se vilka behov just du har. 

Ansvaret och reglerna för stödet kan vara olika i olika regioner, och även vilka avgifter som finns kopplat till hjälpmedlet. Vem du ska kontakta för att få det du behöver skiljer sig också i olika regioner.

Så gör du:

För att få ett hjälpmedel behöver du träffa en person som kan undersöka just dina behov. Den här personen kallas förskrivare och beslutar vilket eller vilka hjälpmedel du får.

För att få stöd att hitta rätt hjälpmedel - kontakta din vårdcentral eller den verksamhet som har hand om den typ av hjälpmedel du är i behov av.

Om du behöver göra anpassningar som inte inkluderar hjälpmedel som landstinget eller kommunen bekostar kan du ansöka om bidrag för bostadsanpassning från din kommun. Se mer under Stöd för bostadsanpassning.

Inkontinens och trängningar

Inkontenens och trängingar är vanliga besvär. Det innebär att du läcker urin eller avföring (inkontinens) eller att du blir kissnödig snabbt och har svårt att hålla dig (trängningar).

Problemen kan uppstå hos alla människor men specifikt kopplat till cancer kan man till exempel få urininkontinens efter en strålbehandling eller operation i bäckenområdet. 

Olika typer av hjälpmedel

Det finns olika hjälpmedel att få och många har som uppgift att absorbera det som läcker, bland annat engångsskydd eller tvättbara skydd i olika storlekar som man sätter i trosan eller kalsongen.

Det finns också hjälpmedel som samlar upp urinet, som urindroppsamlare (kallas också uridom), hjälpmedel för att styra kisstrålen eller som gör det möjligt att stå upp och kissa, samt hjälpmedel som stoppar läckaget.

Så gör du:

För att få ett hjälpmedel behöver du träffa en person som kan undersöka just dina behov. Den här personen kallas förskrivare och beslutar vilket eller vilka hjälpmedel du får.

För att få stöd att hitta rätt hjälpmedel - kontakta din vårdcentral eller den verksamhet som har hand om den typ av hjälpmedel du är i behov av. 

Efter att förskrivaren har föreslagit ett hjälpmedel får du testa det hemma innan det skrivs ut till dig, så att du vet att det fungerar för dig. 

Hjälpmedel för inkontinens kostar inget men i vissa regioner betalar du en avgift för att få hjälpmedlet förskrivet eller för att testa det. Ibland betalar du en besöksavgift hos förskrivaren, den avgiften kan ingå i högkostnadsskyddet.  

Läs mer om hjälp vid inkontinens hos 1177

Läs mer om inkontinens hos Efter cancern

Försämrad aptit

Att vara sjuk kan förändra din matlust, smak och mättnadskänsla. Om du har svårt att äta eller frågor om hur du ska äta när aptiten är dålig eller vikten påverkas kan du prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att få remiss till en dietist. 

Dietisten är specialiserad på mat vid sjukdom och kan ge kostråd eller till exempel skriva ut näringsdrycker till dig. 

Näringsdrycker finns också att köpa receptfritt på apotek om du vill testa sådana. 

På specialistenheter ingår dietist i teamet så att du kan få råd och stöd. 

Läs mer om mat vid cancer

Om du tappar håret

Biverkningar från vissa cancerbehandlingar, som cytostatika eller strålbehandling mot huvudet, kan vara att du tappar håret. Det kan röra sig till exempel om håret på huvudet, ögonfransarna och ögonbrynen. 

Det är vanligt att bli öm i hårbotten om du tappar håret på huvudet, och när det är på väg att växa ut igen. Det kan hjälpa att smörja hårbotten med en mjukgörande kräm.

Peruk

En del som tappar håret på huvudet vill ha en peruk och för att få stöd till det kan du vända dig till din kontaktsjuksköterska eller läkare. Läkaren kan skriva en remiss då du har rätt till bidrag för att få en peruk och lösögonfransar. Hur mycket bidraget består av skiljer sig mellan landets regioner. 

I bidraget ingår hårersättning, utprovning och klippning. Om det bidrag du får inte täcker hela kostnaden betalar du själv mellanskillnaden. 

Prata med din kontaktsjuksköterska vilka hårsalonger just din region har avtal med och som kan hjälpa dig med en peruk. 

Att skydda huvudet

Alla vill inte ha peruk utan använder sjal, keps eller mössa för att skydda huvudet mot sol och kyla. 

Många sjukhus erbjuder hudvårds- och sminkkurser för personer som genomgår till exempel cytostatikabehandling. Din kontaktsjuksköterska vet vilka kurser som finns på det sjukhus du vårdas. 

Stöd för att förflytta dig

Om du behöver stöd för att kunna förflytta dig kan du få hjälp med olika typer av rörelsehjälpmedel. Det kan till exempel vara en rullstol, rollator, käpp eller kryckor. Andra hjälpmedel kan vara olika former av liftar och ramper. 

Regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det.

Ansvaret och reglerna för stödet kan vara olika i olika regioner, likaså vilka avgifter som finns kopplat till hjälpmedlet. Vem du ska kontakta för att få det du behöver skiljer sig också i olika regioner. 

Så gör du:

För att få ett hjälpmedel behöver du träffa en person som kan undersöka just dina behov. Den här personen kallas förskrivare och beslutar vilket eller vilka hjälpmedel du får.

För att få stöd att hitta rätt hjälpmedel - kontakta din vårdcentral eller den verksamhet som har hand om den typ av hjälpmedel du är i behov av. 

Läs mer om olika rörelsehjälpmedel hos 1177

Tandvård

En del behandlingar, som cytostatika och strålbehandling, kan påverka dina tänder och mun på olika sätt. Till exempel kan du få infektioner, muntorrhet och karies.

En del besvär kan vara akuta medan andra stannar länge eller går över helt. Du har rätt till stöd för tandvård.

Särskilt tandvårdsbidrag

Om du behöver hjälp av tandvården på grund av din sjukdom eller en behandling kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsbidrag. Bidraget är på 600 kronor per halvår och det är din tandläkare eller tandhygienist som bedömer om du har rätt till bidraget. 

Tandläkaren eller tandhygienisten behöver ha ett underlag som visar din sjukdom eller behandling från din läkare. Du behöver sen inte ansöka om bidraget utan om tandvården bedömer är att du har rätt till det dras det från din räkning.

Det totala priset du behöver betala beror på vilket pris din tandläkare/tandhygienist sätter för behandlingen.

Läs mer om tandvårdsstöd hos Försäkringskassan

Högkostnadsskydd för tandvård

Det finns ett högkostnadsskydd för tandvård, om kostnaderna för dina behandlingar överskrider ett visst belopp.

Läs mer om högkostnadsskydd hos Försäkringskassan

Råd och stöd

Digitalt stöd – dela erfarenhet och få råd

Det finns grupper på sociala medier och människor att dela erfarenheter med på olika sajter som kan passa dig som vill få stöd och dela erfarenheter digitalt. 

Cancerfonden – Tillsammans

En sluten stödgrupp för drabbade och närstående på Facebook som finns för dig som vill dela erfarenheter kring cancer med andra. Du kan också ställa frågor till Cancerlinjen.

Till stödgruppen Tillsammans

Vissa patientföreningar har Facebook-grupper

Hitta alla patientföreningar här

Exempel på stödgrupper:

Blodcancerföreningens olika grupper

Stödgrupp för personer med mun- och halscancer

Svenska hjärntumörsföreningens olika grupper

Ung cancer

Ung cancer är en ideell organisation för unga vuxna som drabbats av cancer eller som lever nära någon som drabbats av cancer. De anordnar medlemsträffar och samtal för att dela erfarenheter. 

Läs mer hos Ung cancer

Patientföreningar - stöd med andra

Det finns patientföreningar för många cancerformer. I de möts människor som har eller har haft en viss cancer och närstående.

Föreningarna arbetar ideellt med stödsamtal, temadagar, öppet hus och andra aktiviteter. Hos en del patientföreningar finns personer som har egna erfarenheter av cancer som har som uppdrag att ge stöd.

Här hittar du patientföreningar för olika cancerdiagnoser

Stöd från religiösa samfund

Om du vill få andligt stöd kan du vända dig direkt till din församling eller sjukhuskyrkan som finns på alla sjukhus i Sverige. Sjukhuskyrkan tillhör Svenska kyrkan men du behöver inte vara kristen eller troende för att få stöd. 

Hos sjukhuskyrkan kan du bland annat kan få träffa präst, pastor eller diakon. Du kan också få hjälp att hitta kontakt med personer som kan ge stöd från andra religiösa samfund. 

Råd och stöd inom vården

Om du har cancer, eller utreds för att få reda på om du har cancer, har du rätt till en kontaktsjuksköterska som har specialistkunskaper och finns där för att stötta dig och dina närstående.

Samtalsstöd

Kontaktsjuksköterskan kan också hänvisa dig vidare till andra personer inom vården om du behöver annat samtalsstöd. Tillsammans med dig kan ni komma fram vad som är det bästa stödet för just dig. Det finns flera olika personer att få stöd från:

Kurator

En kurator har i grunden en socionomutbildning och kan ge råd, stöd och hjälp via samtal. Det kan ske enskilt eller i gruppsamtal. 

Psykolog

Hos en psykolog, som har en längre psykologutbildning, kan du också få samtalsstöd och hjälp att prata om det som känns svårt. 

Sjukhuskyrkan

Hos sjukhuskyrkan finns bland annat präster, pastorer och diakoner som har utbildning för att möta människor som vill ha andligt stöd vid olika livssituationer.

Annat stöd

En del behöver annat stöd än samtalsstöd och då finns det annan hjälp att få, som:

Psykoterapi

Bland alternativen inom psykoterapi kan kognitiv beteendeterapi (KBT) vara ett, där fokus ligger på öva på att förändra tankar, känslor och beteenden. Ett annat är psykodynamisk terapi (PDT) där du utforskar din tidigare historia. En annan är terapi i grupp. 

Läkemedel

Läkemedel kan vara ett alternativ för att få stöd att sova eller lugna ångest. 

Råd och stöd utanför vården

Det finns olika samtalsstöd att du kan få, till exempel hos vården, av din kontaktsjuksköterska eller via andra som erbjuder rådgivning.

Cancerlinjen

Du kan få kostnadsfritt stöd via telefon eller mejl från Cancerlinjen som är Cancerfondens stödlinje. Den är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Här får du råd och stöd i din situation. 

När du kontaktar oss får vara anonym, du kan få känslomässigt stöd eller fakta och information. Du kan höra av dig via telefon på 010-199 10 10 eller skicka ett meddelande via e-post.

Det går inte att beställa tid för återkommande samtal och vi gör inte några medicinska bedömningar, men ger information, råd och stöd. Medicinska frågor ska  alltid diskuteras med en läkare.

Till Cancerlinjen

Vårdformer – var ges olika former av vård

Avancerad/specialiserad sjukvård i hemmet

Ett alternativ till att vara inlagd på sjukhus är att få vård hemma, något som antingen kallas

  • avancerad sjukvård i hemmet, ASiH
  • specialiserad vård i hemmet, SSHI
  • palliativa team som vårdar i hemmet.

Vad det kallas skiljer sig i olika delar av landet. 

Du kan få den här typen av vård om du är svårt sjuk eller har behov av sjukvårdande insatser dygnet runt. Det är din läkare som gör bedömningen om du kan få vård hemma. 

Vården är som på sjukhus du kan få dropp, syrgas, blodtransfusioner, antibiotika intravenöst med mera hemma. Det går att få besök från vårdpersonal ofta, men om du måste ha övervakning hela dygnet behöver du vara på sjukhus. 

För att din vård ska vara så bra som möjligt är det ett team av olika yrkesgrupper som arbetar tillsammans. De som kan ingå i teamet är

  • läkare
  • sjuksköterska
  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • kurator
  • dietist

Om du vill ha vård i hemmet kan du prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare.

Om du har hemtjänst via kommunen samordnas vården med dem. Teamet stöttar också dina närstående med råd och stöd. Om dina närstående ska få information om din sjukdom och behandling måste du godkänna det.

Vård i hemmet

En del vård kan du som inte kan ta dig till vårdcentralen eller sjukhuset få hjälp med hemma. Det kan handla om hjälp att ta mediciner, injektioner, provtagningar, omläggning av sår, dropp eller rehabilitering.

Att få vård hemma fungerar olika i olika delar av landet. Det är din kontaktsjuksköterska eller läkare som gör bedömningen om du kan få vård hemma och ordnar det som behövs. 

Läs mer om vård i hemmet hos 1177

Tillfällig vård som du får via vårdcentralen eller hemsjukvården är kostnadsfri om du är inskriven i det som kallas basal hemsjukvård eller är över 85 år. Hemsjukvården och hemtjänsten samarbetar ofta.

Läs mer om hemsjukvård hos Seniorval

Egenvård

Egenvård innebär den hälsovård eller sjukvård du kan göra själv hemma.

Det kan också inkludera saker du kan göra tillsammans med någon nära, en personlig assistent eller personal på till exempel ett HVB-hem (Hem för Vård eller Boende).

Det kan röra sig om att ta medicin eller att lägga om ett sår. Det är hälso- och sjukvårdspersonal som bedömer vilken egenvård du som patient kan utföra.

Hemtjänst

Om du behöver hjälp med personlig omvårdnad, som att klä på dig eller duscha, eller hushållssysslor, som att diska, tvätta, handla mat eller utföra ärenden kan du ansöka om att få hemtjänst.

Hur mycket hemtjänst som behövs kan variera mellan att få hjälp några timmar i månaden till besök flera gånger per dygn.

Du ansöker om att få hemtjänst hos din kommun. Du får kontakt med en biståndshandläggare som bedömer ditt behov av hemtjänst och planerar insatserna tillsammans med dig.

Behöver du hjälp med kontakten med kommunen prata med din kontaktsjuksköterska.

Här hittar du info om alla kommuner i Sverige

Läs mer om hemtjänst hos Seniorval

Palliativa vårdkliniker och avdelningar

Det finns olika former av palliativ vård. I en tidig fas, om du har kronisk cancer, kan det handla om att försöka förlänga livet samtidigt som du ska få en så bra livskvalitet som möjligt.

Om sjukdomen är i en livshotande fas handlar palliativ vård om att förbättra livskvaliteten genom att till exempel lindra symtom och stöd.

Den palliativa vården kan ges hemma eller på sjukhus, men om symtomen förvärras kan du behöva vara på en palliativ klinik, hospice eller vårdavdelning på sjukhus så att du kan få hjälp dygnet runt. 

Palliativ vård sätts in för att du ska ha det så bra som möjligt trots sjukdomen. Det kan innebära medicinering mot smärta, stöd att hantera oro och ångest, hjälp att lindra trötthet eller illamående med mera.

För att ge vård som passar just dig ingår olika yrkesgrupper i ett palliativt team. De som brukar kunna ingå är

  • läkare
  • sjuksköterska
  • fysioterapeut / sjukgymnast
  • arbetsterapeut
  • dietist
  • kurator
  • undersköterska
  • präst / sjukhuskyrkan / andlig vägledare.

Närstående kan också få stöd, både om de är en aktiv del av vården eller inte. De som är nära kan till exempel få samtalsstöd, både tillsammans med dig som är sjuk och själva. 

Sjukhus

När du har fått din cancerdiagnos får du en kontaktsjuksköterska (om du inte redan har fått en under utredningen) på sjukhuset och bokas in på ett återbesök med en onkolog, patolog och andra specialister.

Dem träffar du på sjukhuset och planerar vilken behandling som är bäst för just dig.

De vanligaste sätten att behandla cancer är operation, strålbehandling, immunterapi och med läkemedel som cytostatika, målinriktade läkemedel och hormonbehandling.

Vissa behandlingar går att få i tablettform i hemmet. Men de flesta behandlingarna får du på sjukhus och det kan skilja sig åt om du blir inlagd på sjukhuset för behandlingen eller om du går hem när behandlingen är klar.  

När din behandling är klar bokas du in på ett återbesök för att se att behandlingen har fungerat och du kommer sedan att följas upp regelbundet.

Vårdcentral

Hos vårdcentralen, primärvården, inleds de flesta utredningar om cancer. Det kan handla om att du har sökt vård hos vårdcentralen för något symtom som läkaren misstänker kan vara cancer.

Efter första undersökningen kan flera olika undersökningar behövas, som blod- och vävnadsprover, röntgenundersökningar etc. 

Efter att du har fått ett cancerbesked kontaktar du vårdcentralen för provtagning och om du har andra sjukdomar.

Recept och läkemedel som har med din cancersjukdom att göra får du från din behandlande läkare.

I början av din cancersjukdom, när din vård och behandling planeras, är det bra att diskutera hur vården läggs upp med din läkare.

Vård i annat land än Sverige

Om du bor i Sverige men vill få din cancervård utomlands kan det finnas möjligheter till det. 

Anledningen till att vilja få vård i annat land kan vara att du tycker att en viss klinik eller behandlingsmetod verkar bättre än den vård som ges hemma. Eller att väntetiden för den behandling du behöver är kortare i det andra landet.

Mer om att söka vård utomlands

Rättigheter

Hantering av dina uppgifter

När du söker vård sparas uppgifter om dig och din kontakt med vården för att ge dig en så bra vård som möjligt. Informationen får bara användas av de som är behöriga att använda den.

Patientjournal

Många av dina uppgifter sparas i en patientjournal där vårdpersonalen samlar sina bedömningar, behandlingar, råd etc om din vård.

I patientjournalen står personliga uppgifter om dig och din vård och är sekretessbelagd enligt lag.

Det behövs inget godkännande från dig för att vården ska få spara dina uppgifter och dela en del av dem till vissa nationella register (som Socialstyrelsens patientregister och cancerregister) och om en utredning sker (till exempel Polisen).

Men du ska få frågan om samtycke kring att dela informationen med andra vårdgivare och myndigheter. 

Att dela dina uppgifter mellan olika vårdgivare kan underlätta för att erbjuda dig den bästa möjliga vården.

Du måste också ge samtycke om dina närstående ska få läsa din patientjournal.

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det gäller alla som är involverade i din vård, som läkare, sjuksköterskor, tolkar och de som arbetar administrativt inom vården. 

Läs mer om sekretess hos 1177

Kontaktsjuksköterska

Om du har cancer, eller utreds för att få reda på om du har cancer, har du rätt till en kontaktsjuksköterska.

En kontaktsjuksköterska har specialistkunskaper och finns där för att stötta dig och dina närstående.

Kontaktsjuksköterskan hjälper dig att veta vad som händer och samordnar din vård.

Du kan få mer information om din behandling, så att du kan vara så delaktig du vill i besluten kring din behandling och din rehabilitering.

Både du och dina närstående kan få råd och stöd.

Det är vanligt att träffa kontaktsjuksköterskan när cancerutredningen börjar, men mötet kan också ske när cancerbesked ges eller när behandlingen startar.

Mer information om kontaktsjuksköterska hos RCC

Ny medicinsk bedömning/second opinon

När du har fått en cancerdiagnos har du rätt att be om att få en undersökning av en läkare till, att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas också att få en second opinion.

Att vilja få en bedömning till betyder inte att man är missnöjd med den egna läkarens bedömning och förslag utan syftet är att du ska känna att du får den vård och behandling som är bäst för dig.

I Patientlagen står det att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom ska få möjlighet till förnyad bedömning. 

Läs mer om second opinion

Patientöversikt

I något som kallas patientöversikt samlas uppgifter om din sjukdom. Det kan vara sjukdomshistoria, sjukdomsdata, information från laboratorium, undersökningar och behandlingar, biverkningar, symtom och livskvalitet.

Informationen sammanställs och visas för att de som är involverade i din vård enkelt ska få en överblick av situationen tillsammans med din journal. Ävem du och dina närstående kan enklare få en överblick via patientöversikten.

Informationen kan också användas för att utveckla vården, forskning och underlag för jämlik vård.

Läs mer om patientöversikt hos 1177

Se filmer om patientöversikt hos Cancercentrum

Rehabilitering

Du har rätt till cancerrehabilitering under hela din vårdprocess och så länge det finns behov.

  • Rehabiliteringen ska följa en plan som utgår från dina behov. De yrkesgrupper som deltar i din i rehabilitering ska arbeta tillsammans.
  • Det är sjukvårdens ansvar att ta in rätt kompetens för din rehabilitering.
  • Nationella vårdprogram är ingen lag utan riktlinjer. De ska fungera som underlag när sjukhusen eller primärvården ska fatta beslut.

Läs mer om rehabilitering

Standardiserat vårdförlopp (SVF)

I Sverige finns det vårdprogram med nationella eller regionala riktlinjer för hur din vård, för just din sjukdom, ska se ut för att ge dig bästa möjliga vård. 

Man följer ett så kallat vårdförlopp. Det handlar om en process med allt från utredning, undersökningar och diagnosticering till remittering, behandling och uppföljning. 

Målet med riktlinjerna är en jämlik vård där alla möts på samma sätt inom vården oavsett var i landet du söker vård.

Riktlinjerna bygger på forskning tillsammans med den kunskap som finns hos vårdpersonal om sjukdomen.

Läs mer om SVF hos 1177

Hitta regionspecifik information om SVF hos RCC

Synpunkter på vården

Om du inte är nöjd med något inom den vård du har fått har du rätt att ge synpunkter eller klaga.

Det kan röra sig om synpunkter på din vård, bemötanden eller kommunikation med vården och kan göras av både den som är patient och den som är närstående.

Dina synpunkter kan bidra till att vården utvecklas. 

Det kan också vara en positiv feedback, som något du är särskilt nöjd med eller förslag på förbättringar.

Du kan ge dina synpunkter på olika sätt, som att kontakta den mottagning eller enhet du fick vården på eller att anmäla till patientnämnden i din region.

En del saker kan du anmäla till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) och om det som har hänt rör diskriminering eller ett brott anmäler du det till polisen eller Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Läs mer hos Socialstyrelsen

Mottagningen eller verksamheten där du fick vård

Den mottagning eller enhet där du fick vården har en skyldighet att ta emot dina synpunkter. Kontakta vårdpersonalen du tidigare var i kontakt med. Ofta kan saker  redas ut direkt. 

När du har lämnat en synpunkt ska du få svar så snart som möjligt. 

Patientnämnd

Patientnämnder kan hjälpa dig att få svar från de som är ansvariga inom vården. De kan ge dig mer information om dina rättigheter och om du behöver anmäla till någon annan också.

Det finns patientnämnder i alla regioner i Sverige som är förvaltningar som är fristående från hälso- och sjukvården.

De flesta som kontaktar patientnämnden vill att det ska leda till att vården förbättras och det som har hänt dem inte ska hända igen. 

Hitta patientnämnd i din region

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

IVO är en statlig myndighet som utreder allvarligare händelser i vården, som att ta reda på om något har blivit fel och varför. De tar också fram rekommendationer på åtgärder så att felaktigheter inte ska hända igen.

Du måste ha kontaktat den mottagning eller enhet där händelsen skedde och kunnat få svar innan du kontaktar till IVO. 

Läs mer hos IVO

Polisen

Om du anser att ett brott har skett i vården kan du polisanmäla händelsen.

Information om att anmäla hos Polisen

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Du kan kontakta Diskrimineringsombudsmannen, DO, om du anser att du har blivit särbehandlad. Det kan handla om diskriminering på grund av ålder, etnisk tillhörighet, kön etc. 

Läs mer hos DO

Vård i hela landet

Du har rätt att söka öppenvård i hela landet men ibland behöver du en remiss. Med öppenvård menas sådan vård som kan ske på en mottagning men inte vård där du behöver läggas in på en avdelning över natten. Du ska kunna välja var och av vem du får vård. Du ska också kunna påverka val av behandlingar.

Hitta vad som gäller i olika regioner hos 1177

Vårdplan

När du utreds för cancer eller efter ett cancerbesked ska du få en skriftlig plan som kallas Min vårdplan. Ansvaret för vårdplanen ligger hos din kontaktsjuksköterska men ni tar fram den tillsammans.

Vårdplanen finns för att du ska veta vad som händer och kunna vara delaktig i din behandling. Den uppdateras löpande under tillsammans med dig när din situation förändras under sjukdomstiden.

Vårdplanen ska innehålla:

  • Kontaktuppgifter till de personer som är viktiga för dig i din behandling
  • Information om behandlingar och undersökningar som gäller för din sjukdom
  • Tidsplan för behandlingar och undersökningar
  • Information om den rehabilitering du har
  • Plan för din rehabilitering
  • Tips och råd för egenvård och praktiska frågor

I din journal ska det finnas information om att du har fått en vårdplan, och ibland kan du också få den digitalt.

Läs mer om vårdplan hos 1177

Förberedelser och checklistor

Förbereda läkarbesök

Mall för att förbereda 

Här hittar du en skrivbar pdf du kan använda när du förbereder dig inför ditt läkarbesök och ha med dig så att läkaren kan fylla i med dig vid besöket.

Anteckningar till läkarbesöket (pdf)

Råd inför läkarbesöken

Fundera ut vad som är viktigt för dig att få veta, vad du vill ha med dig från läkarbesöket. En del vill se sina röntgenbilder och få väldigt exakt information medan andra inte vill veta så mycket.

Det är bra att fråga vem du kan vända dig till om du får fler frågor eller om du mår sämre efter besöket.

  • Skriv ner alla frågor på ett papper före besöket.
  • Ta med en närstående eller vän.
  • Ta upp alla besvär. Till exempel oro, dålig aptit eller sömn, smärta, illamående, trötthet, nedstämdhet eller problem vid sex.
  • Be läkaren markera på en teckning var din eventuella tumör sitter. Även andra problemställningar som hör ihop med din sjukdom blir ofta mer förståeliga om läkaren ritar och berättar.
  • Tala om för läkaren om du använder dig av alternativ eller komplementär medicin eller behandling.
  • Be att läkaren sammanfattar informationen i slutet av samtalet och skriv eventuellt ned den, eller be läkaren ge dig en skriftlig sammanfattning.
  • Be läkaren berätta vem du kan kontakta om du har frågor.
  • Bestäm när nästa kontakt/besök ska ske. 

Du kan läsa din journal i efterhand via 1177, men tänk på att du där kan få information om något som din läkare inte har hunnit prata med dig om ännu.

Läs mer om förberedelser inför läkarbesök hos 1177

Intyg

När du har fått en diagnos kommer du kunna få olika intyg från din läkare.

Läkarintyget ska beskriva hur sjukdomen påverkar din förmåga att arbeta och ange hur länge och i vilken utsträckning du behöver vara sjukskriven.

Du kan se dina intyg, spara, skicka intyg till Försäkringskassan och skriva ut genom att logga in på dina sidor på 1177 där de finns under fliken Mina intyg.

Läs mer om dina intyg och logga in på 1177.se

Läkarintyg behövs för att du ska få sjuklön, rätt till sjukpenning mm. Här beskriver vi kort vilka intyg som behövs i några olika situationer:

Om du är anställd

För att få sjuklön och kunna ansöka om sjukpenning behöver du ha läkarintyg som utfärdas av en läkare. 

De första 14 dagarna betalar din arbetsgivare sjuklön till dig och du behöver skicka ett läkarintyg till din arbetsgivare dag 8 i sjukperioden.

Det läkarintyget kallas sjuklöneintyg och ska visa att din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. 

Efter 14 dagars sjukdom är det Försäkringskassan som beslutar om din rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan behöver då få ett så kallat läkarintyg för sjukpenning som du kan skicka till dem, eller din läkare om ni har kommit överens om det. 

Läkarintyg för sjukpenning är en blankett från Försäkringskassan som din läkare fyller i.

Du behöver också ge en kopia på det intyget till din arbetsgivare men kan då välja att dölja din sjukdomsdiagnos om du vill. 

Läs mer om läkarintyg hos Försäkringskassan

Om du har aktiebolag

Du räknas som anställd och betalar sjuklön från aktiebolaget de 14 första dagarna, efter det kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan med läkarintyg. 

Läs mer om aktiebolag hos Försäkringskassan

Om du har enskild firma

Om du inte kan arbeta för att du är sjuk kan du få sjukpenning och behöver ansöka hos Försäkringskassan med läkarintyg.

Läs mer om enskild firma hos Försäkringskassan

Om du är arbetssökande

Om du deltar i ett program hos Arbetsförmedlingen måste du anmäla dig som sjuk till dem första dagen.

Om du är sjuk i mer än sju dagar måste du eller din läkare skicka in Arbetsförmedlingens läkarintyg till dem. Intyget ska din läkare fylla i.

Efter 30 dagar kan Arbetsförmedlingen avbryta ditt program och du kan då ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan med Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning

Läs mer om arbetssökande hos Försäkringskassan

Hos Försäkringskassan hittar du mer information om du är föräldraledig, har blivit sjuk utomlands, är studerande mm.

Om du är närstående och vårdar den som är sjuk

Du kan ansöka om Närståendepenning hos Försäkringskassan. När du ansöker behöver du skicka med ett läkarutlåtande som du kan få från din närståendes läkare. 

Läs mer om närståendepenning hos Försäkringskassan

Mina läkemedel

Här hittar du en skrivbar pdf du kan använda för att samla information om alla dina läkemedel. 

Du kan också be din läkare att skriva ut din läkemedelslista från din journal.

Mina mediciner

För dig som är utomlands eller inte folkbokförd i Sverige

Om du är i Sverige men inte är folkbokförd

På besök i Sverige

Du har alltid rätt till akut vård om du kommer från ett annat land och blir sjuk vid ett tillfälligt besök i Sverige. 

Du har rätt till så kallad nödvändig vård, det vill säga vård som inte kan vänta tills du kommer hem igen. Det är alltid vårdpersonalen som bedömer vad som är nödvändig vård. 

Om du är försäkrad i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien har du rätt att få nödvändig vård för samma kostnad som de som är bosatta i Sverige.

Om du kommer från ett annat land får du i regel betala för vården själv. 

Läs mer hos Försäkringskassan

Bosatt i Sverige

Om bor i Sverige och inte är folkbokförd och behöver annan vård kan du behöva betala för vården själv.

Om du bor eller arbetar och inte är folkbokförd i Sverige men har ett "intyg om bosättning i Sverige enligt förordning 883/2004" har du rätt till vård på samma sätt som om du var folkbokförd.

Du betalar då samma avgifter som om du har ett svenskt personnummer.

För att bli folkbokförd i Sverige, och få ett svenskt personnummer, behöver du ha minst ett års uppehållstillstånd och planera att bo här i ett år eller mer.

När du blir folkbokförd kan du ha rätt till pengar från myndigheten Försäkringskassan om du blir sjuk.  

Läs mer hos Skatteverket

Läs mer hos 1177

För dig som är ny i Sverige

Asylsökande

Om du är sjuk söker du vård på samma sätt som de som bor i Sverige, till exempel på en vårdcentral. För att få vård behöver du visa ditt LMA-kort* som du får av Migrationsverket när du söker asyl.

När du besöker vårdcentralen första gången får du ett reservnummer som gäller i stället för ett personnummer. Reservnumret behöver du spara om du ska söka vård igen.

*LMA = lagen om mottagande av asylsökande

Om du är asylsökande kan du inte få pengar från Försäkringskassan när du är sjuk.

Läs mer om asylsökande hos 1177

På flykt från Ukraina

Om du har kommit till Sverige på flykt från Ukraina omfattas du av massflyktsförordningen och har rätt till vård på samma sätt som asylsökande. 

Du behöver då ha registrerat dig hos Migrationsverket och fått ett uppehållstillståndskort, som också kallas UT-kort. Det behöver du ha med dig när du söker vård. 

Läs mer hos Migrationsverket

Läs mer hos Röda Korset

Har uppehållstillstånd 

Om du har fått ett uppehållstillstånd och det gäller mer än 12 månader kan du ofta folkbokföra dig och få samma rätt till vård som alla som bor i Sverige.

Om du behöver vård innan du har blivit folkbokförd betalar du själv för vården. Då beror kostnaden på vilket land du kommer ifrån. 

Läs mer hos Skatteverket

Om du har fått ett uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet blir du inte folkbokförd men kan ha rätt till pengar från Försäkringskassan (sjukpenning) om du är sjuk och inte kan arbeta. 

Läs mer hos Försäkringskassan

Om du lever i Sverige utan tillstånd (papperslös)

Om du är sjuk och lever utan tillstånd i Sverige gäller samma regler som för någon som söker asyl. Du kan få nödvändig vård, det vill säga sådan vård som inte kan vänta. 

Du söker vård på samma sätt som de som bor i landet, till exempel på en vårdcentral. 

När du söker vård får du ett reservnummer som gäller i stället för ett personnummer. Reservnumret behöver du spara om du ska söka vård igen.

Kostnaden för besök på vårdcentral är 50 kronor för den som är papperslös. 

Om du behöver hjälp att veta var du kan få vård och annat stöd har Röda Korset en vårdförmedling du kan kontakta.

Läs mer hos Röda Korset

Bosatt eller på resa utomlands

Bosatt i Sverige men rest utomlands och blivit sjuk

Om du reser och blir sjuk gäller olika regler för får olika länder. I många länder behöver du själv betala för vården om du är där tillfälligt.

Det finns hemförsäkringar/reseskydd som kan täcka en del kostnader och som har larmcentraler du kan kontakta för stöd.

Om du är på resa i EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien har du rätt till nödvändig vård, det vill säga sådan vård som inte kan vänta tills du kommer hem. 

Det gäller vård hos vårdgivare som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssystem och du behöver ha med dig ett EU-kort (behövs inte för resor i Norden) som du beställer från Försäkringskassan.

Du kan också betala kostnaden för vården på plats och ansöka om ersättning i efterhand.

Läs mer hos 1177

Svensk medborgare som är bosatt utomlands

Om du är utlandssvensk (medborgare i Sverige men bosatt utomlands) är du för det mesta försäkrad i det land du bor/arbetar och inte i Sverige.

Då gäller reglerna för det allmänna sjuksystemet sig åt beroende på vilket land du bor i. 

För att få vård i Sverige om du är på besök när du är försäkrad i annat land skiljer sig också rättigheterna åt.

Om du bor i ett land inom EU/EES eller Schweiz kan du få nödvändig vård (det vill säga sådan vård som inte kan vänta tills du är tillbaka i det land du bor i) på lika villkor som de som är bosatta i Sverige. 

Om du är pensionär med svensk pension och bor i ett annat EU-land har du oftast rätt till vård i Sverige på samma villkor som de som är bosatta i landet. Du måste då ha ett intyg från Försäkringskassan.

Pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land har i regel rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift.

Du behöver då ett intyg från Försäkringskassan i Sverige som visar att du har rätt till det.

Läs mer hos Försäkringskassan

Läs mer om kostnader hos Vårdgivarguiden

Forskning kopplat till dig som patient

Delta i forskningsstudier

Det kan hända att du blir tillfrågad om att delta i en klinisk studie. Beslutet att vara med i en studie eller inte är helt upp till dig, det är alltid frivilligt att delta.

Läs mer om forskningstudier här

Alla aktuella kliniska studier i Sverige hos Cancercentrum

Kvalitetsregister

I Sverige finns nationella kvalitetsregister där vårdpersonal fyller i uppgifter om patienters sjukdomar.

Det innehåller information om problem och symtom, diagnos, behandling och resultat för olika sjukdomar.

Syftet med registren är att bidra till att rädda liv och jämlik hälsa. De används för att följa upp vården, öka kunskap, utveckla vårdens kvalitet och ledning och i forskning på olika sätt.

Via registren kan jämförelser göras för hälso- och sjukvården på både nationell och regional nivå. 

Du som patient ska alltid ha informerats om att informationen samlas in. Det är frivilligt att delta och du kan säga nej utan att det påverkar den vård du får. 

Läs mer hos Socialstyrelsen

Mer om kvalitetsregister

I Sverige finns mer än 100 kvalitetsregister som samlar in olika information för olika sjukdomar och behandlingar. 

Information som samlas in är till exempel vilka undersökningar, läkemedel och behandlingar som har använts och resultaten av dem. 

Se alla kvalitetsregister

För dig som är närstående

Digitalt stöd - dela erfarenhet och få råd

Det finns grupper på sociala medier och människor att dela erfarenheter med på olika sajter som kan passa dig som vill få stöd och dela erfarenheter digitalt.

Cancerfonden – Tillsammans

En sluten stödgrupp för drabbade och närstående på Facebook som finns för dig som vill dela erfarenheter kring cancer med andra. Du kan också ställa frågor till Cancerlinjen.

Till stödgruppen Tillsammans

Cancerkompisar

Cancerkompisar är en organisation som hjälper dig som närstående hitta någon som är eller har varit i samma situation. 

Till Cancerkompisar

Ung cancer

Ung cancer är en ideell organisation för unga vuxna mellan 16 och 30 år som lever nära någon som drabbats av cancer eller som drabbats av cancer.

De anordnar medlemsträffar och samtal för att dela erfarenheter. 

Till Ung cancer

Nära cancer

Nära Cancer är ett webbstöd för unga mellan 13 och 30 år som är närstående till någon som har cancer, eller som har förlorat någon i cancer. 

Till Nära cancer

Närståendepenning

Som närstående kan du få ersättning från Försäkringskassan under högst 100 dagar om du vårdar eller är tillsammans med någon nära som är allvarligt sjuk.

Du kan få närståendepenning om:

  • den person du vårdar har en livshotande sjukdom
  • du vårdar den närstående på sjukhus eller i hemmet. Vård innebär att du är ett stöd hos den som är sjuk.
  • den närstående samtycker till att du vårdar 
  • du förlorar arbetsinkomst som är sjukpenninggrundande
  • du och den som är sjuk är försäkrade i Sverige
  • du ger vården i Sverige eller i ett EU/EES-land.

Som närstående räknas familj och närmaste släkt men också om du har annan nära relation till den som är sjuk, som vän eller granne.

Så gör du:

När du ansöker om närståendepenning hos Försäkringskassan behöver du bifoga ett särskilt läkarutlåtande som du kan få från din närståendes läkare.

Det finns olika regler för om du är anställd, egen företagare eller är arbetslös mm.

Hur du ansöker om du är anställd

Hur du ansöker om du har enskild firma

Hur du ansöker om du har aktiebolag

Hur du ansöker som arbetssökande

Patientföreningar

Det finns patientföreningar för många cancerformer. I de möts människor som har eller har haft en viss cancer och närstående till de sjuka och kan dela erfarenheter och få stöd.

Föreningarna arbetar ideellt med stödsamtal, temadagar, öppet hus och andra aktiviteter. Hos en del patientföreningar finns personer som har egna erfarenheter av cancer som har som uppdrag att ge stöd.

Här hittar du patientföreningar för olika cancerdiagnoser

Samtalsstöd

Det finns olika samtalsstöd att du kan få, till exempel hos vården, via din närståendes kontaktsjuksköterska eller via andra som erbjuder rådgivning.

Cancerlinjen

Kostnadsfritt stöd kan du få via telefon och mejl från Cancerlinjen som är Cancerfondens stödlinje. Den är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Här får du råd och stöd i din situation. 

När du kontaktar oss får vara anonym, du kan få känslomässigt stöd eller fakta och information. Du kan höra av dig via telefon på 010-199 10 10 eller skicka ett meddelande via e-post.

Det går inte att beställa tid för återkommande samtal och vi gör inte några medicinska bedömningar, men ger information, råd och stöd. Medicinska frågor ska  alltid diskuteras med den sjukes läkare.

Till Cancerlinjen

Inom sjukvården kan du få kontakt med en kurator eller en stödgrupp för närstående, som kallas anhöriggrupper. Prata med din närståendes kontaktsjuksköterska eller vårdcentralen.

Din kommun kan också erbjuda stöd, ta kontakt med din kommun för att få veta vad som gäller.

Här hittar du information till Sveriges kommuner

En del arbetsgivare har avtal för stöd genom företagshälsovården, prata med din arbetsgivare för att få veta vad som gäller för dig.

Om du vill få andligt stöd kan du vända dig direkt till din församling eller sjukhuskyrkan som finns på alla sjukhus i Sverige.

Sjukhuskyrkan tillhör Svenska kyrkan men du behöver inte vara kristen eller troende för att få stöd. 

Hos Svenska kyrkan kan du bland annat kan få träffa präst, pastor eller diakon. Du kan också få hjälp att hitta kontakt med personer som kan ge stöd från andra religiösa samfund. 

Stöd till barn

Det barn får höra och vara med om bör vara på barnets egen nivå. Barn uppfattar inte alltid världen, livet och döden som vi vuxna gör.

Läs mer om hur du kan prata med barn i olika åldrar

Ibland kan det vara bra för barnen att själva få prata med en annan vuxen. Här är några exempel på vilka de kan vända sig till.

Sjukhuskurator

En sjukhuskurator är van att prata med både vuxna och barn och kan ge psykologiskt stöd och praktiska råd.

Kyrkan

I kyrkan finns personer som har till uppgift att stödja människor som har det svårt på olika sätt. Ring till din församling eller kontakta sjukshuskyrkan för stöd.

Hit kan barn ringa

Stöd i sorg

Randiga Huset är en organisation som hjälper barn och familjer som har eller kommer förlora någon nära.

Se vilket stöd Randiga Huset erbjuder

Podcast

Att berätta för sina barn att någon i familjen har drabbats av cancer är svårt. I vår podd delar föräldrarna Sofia och Patrik med sig av sina erfarenheter.

Lyssna på podden här

Boktips

Här har vi samlat böcker för barn. Böckerna tar upp svåra ämnen som sjukdom, sorg och död, men också om kärlek och lusten till livet.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.