Datortomografi

Datortomografi är en viktig och mycket vanlig undersökning av kroppens inre vid misstänkt cancer. Metoden används över stora delar av kroppen för att hitta tumörer. Datortomografi används också för att följa upp effekten av en behandling. Undersökningen tar mellan 10 och 15 minuter. 

Andra beteckningar för Datortomografi kan vara DT, CT (från engelskans computed tomography) eller skiktröntgen.

Fakta

  • Undersökning av kroppens inre
  • Kontrastvätska används i en del fall 
  • Tar mellan 10 och 15 minuter

Hur fungerar datortomografi?

Röntgenapparaten som används vid datortomografi har cirkelformade rör som roterar runt den kroppsdel som ska undersökas. 

Strålarna från röntgenapparaten sveper igenom kroppsdelen ur olika vinklar. En dator omvandlar sedan informationen till anatomiska tvärsnittsbilder.

När bilderna läggs bredvid varandra får man en tydlig bild av den undersökta kroppsdelen.

Bild efter datortomografi
En dator omvandlar informationen från röntgenstrålarna till anatomiska tvärsnittsbilder.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen innebär att du får ligga på en brits. Den skjuts sedan in i den cirkelformade röntgenapparaten. För att få exakta bilder måste du ligga stilla på britsen. Du får kuddar som stöd. Undersökningen gör inte ont och tar oftast mellan 10 och 15 minuter.

Undersökning med datortomografi.
För att få bättre bilder med mer precision används ibland kontrastmedel som ges i blodet eller som patienten får dricka timmarna före undersökningen.

Kontrastmedel

För en del undersökningar med datortomografi används kontrastmedel för att få bilder med mer precision.

De vanligaste sätten att få kontrastmedel är att du antingen får dricka det några timmar innan undersökningen eller att du får det direkt i blodet. För att ge kontrastvätska i blodet sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm.

Kontrastmedel vid datortomografi är ofta jodbaserade och utsöndras via njurarna. För att dina njurar inte ska ta skada är det därför viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen.

De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner.

Finns det risker med datortomografi?

Alla röntgenundersökningar innebär att kroppen tar emot strålning. Enstaka undersökningar innebär mycket liten risk ur strålningssynpunkt.

Men om det föreligger behov av upprepade undersökningar under lång tid kan det finnas skäl att överväga undersökningsmetoder som ger mindre eller ingen strålning.

Datortomografi på hjärnan

Datortomografi och magnetkamera har stor betydelse för att ställa diagnos på hjärntumörer.

Under undersökningen ligger du på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten. Datortomografen använder röntgenstrålar för att få fram bilden. Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor.

Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilderna av hjärnan på en bildskärm.

Datortomografi på lungorna

När läkaren misstänker att en patient har lungcancer blir första åtgärden att röntga lungorna. I många fall kompletteras undersökningen med datortomografi.

Bilden sammanställs av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm eller på en papperskopia.

Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till andra organ.

Datortomografi på tjocktarmen

Datortomografi kan också användas för att upptäcka tumörer i tjocktarmen, så kallad virtuell koloskopi.

Om tumören sitter i ändtarmen används magnetkameraundersökning för att ta reda på hur djupt den växer i tarmväggen. Man ser även om det finns spridning till lymfkörtlar i tumörens närhet.

När det står klart att diagnosen är cancer, utreds hur utbredd sjukdomen är. Vanligen används datortomografi för att undersöka om sjukdomen spridit sig till andra organ i kroppen, främst lever och lungor.

Ibland ger datortomografi inte ett säkert svar om tumören spridit sig. Då kan man behöva komplettera med så kallad PET-kamera eller magnetkameraundersökning av levern.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.