Datortomografi

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Hur fungerar datortomografi?

Röntgenapparaten som används vid datortomografi har cirkelformade rör som roterar runt den kroppsdel som ska undersökas. 

Strålarna från röntgenapparaten sveper igenom kroppsdelen ur olika vinklar. En dator omvandlar sedan informationen till anatomiska tvärsnittsbilder.

När bilderna läggs bredvid varandra får man en tydlig och detaljerad bild av den undersökta kroppsdelen.

Innan undersökningen

Om till exempel hela magen ska undersökas kan du behöva komma till röntgenavdelningen ett par timmar före underökningen för att dricka kontrastmedel.

Medlet är ofta smaklöst och går att smaksätta med saft.

Inför andra undersökningar kan du behöva tömma tarmen på allt innehåll. Då får du vanligtvis dricka en saltbalanserad vätska som gör att magen kommer i gång.

Efter ett par timmar får du diarré av vätskan. Den här förberedelsen görs hemma.

För att minska störningar på bilderna kan du också få läkemedel som minskar tarmrörelserna. Läkemedlet kan ge dig muntorrhet och dimsyn under några timmar.

Det kommer att stå i din kallelse vilka eventuella förberedelser som du behöver göra.

Så går undersökningen till

Det kan variera, men före undersökningen får du ofta klä av dig på den kroppsdel som ska röntgas. Även smycken som kan störa bilden måste tas av.

Undersökningen innebär att du får ligga på en brits. Den skjuts sedan in i den cirkelformade röntgenapparaten.

För att få exakta bilder måste du ligga stilla på britsen. Du får kuddar som stöd. Undersökningen gör inte ont och tar oftast mellan 10 och 15 minuter.

Eftersom apparaten är öppen i båda ändarna går det bra för de flesta att genomgå undersökningen. Om du är orolig går det att få lugnande läkemedel.

Röntgensköterskan sitter ute i ett kontrollrum, men kan hela tiden se dig genom ett fönster, Under hela undersökningen har du kontakt med sköterskan via mikrofon och högtalare.

Vid de flesta undersökningar behöver du hålla andan en kort stund medan bilden tas.

Röntgensköterskan berättar hur du ska göra och du kommer höra en röst i högtalaren som talar om hur du ska andas och när du ska hålla andan.

Efter undersökningen

Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar. Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil hem.

Du bör undvika att köra något fordon över huvud taget resten av det dygnet.

Hur länge dröjer svar på datortomografi?

Hur lång tid det tar innan du får ditt svar kan variera beroende på hur akut det är, hur snabbt röntgenläkarna kan bedöma dina bilder och när läkaren som har skickat din remiss har möjlighet att ge dig återkoppling. 

Svaret kommer att gå till den läkare som har skickat remissen för undersökningen. Ni kan komma överens om hur du vill ha ditt svar – i ett möte med läkaren, per telefon eller per post. 

Kontrastmedel för bättre bilder

För en del undersökningar med datortomografi används kontrastmedel för att få bilder med mer precision.

• De vanligaste sätten att få kontrastmedel är att du antingen får dricka det några timmar innan undersökningen.
• Eller att du får det direkt i blodet. För att ge kontrastvätska i blodet sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm.

Kontrastmedel vid datortomografi är ofta jodbaserade och utsöndras via njurarna.

För att dina njurar inte ska ta skada är det därför viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen.

Många upplever en värmekänsla i kroppen när kontrastmedlet sprutas in. Du kan också känna metallsmak i munnen och känna dig kissnödig.

De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner. 

Man överväger noggrant om undersökningen är nödvändig, speciellt om någon tidigare har haft allergiska reaktioner.

• Vid lätta reaktioner kan man få antihistamin och kortison innan undersökningen för att dämpa reaktionen.
• Vid svår allergi får undersökningen göras utan kontrastmedel.

Finns det risker med datortomografi?

Alla röntgenundersökningar innebär att kroppen tar emot strålning. Enstaka undersökningar innebär mycket liten risk ur strålningssynpunkt.

Det är viktigt att du berättar om du är gravid. Då kan man anpassa undersökningen så att fostret får så liten stråldos som möjligt.

Men om det föreligger behov av upprepade undersökningar under lång tid kan det finnas skäl att överväga undersökningsmetoder som ger mindre eller ingen strålning.

Datortomografi på hjärnan

Datortomografi och magnetkamera har stor betydelse för att ställa diagnos på hjärntumörer.

Under undersökningen ligger du på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten.

Datortomografen använder röntgenstrålar för att få fram bilden. Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor.

Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilderna av hjärnan på en bildskärm.

Datortomografi på lungorna

När läkaren misstänker att en patient har lungcancer blir första åtgärden att röntga lungorna. I många fall kompletteras undersökningen med datortomografi.

Bilden sammanställs av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm eller på en papperskopia.

Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till andra organ.

Datortomografi på tjocktarmen

Datortomografi kan användas för att upptäcka tumörer i tjocktarmen, så kallad virtuell koloskopi.

Om tumören sitter i ändtarmen används magnetkameraundersökning för att ta reda på hur djupt den växer i tarmväggen.

Man ser även om det finns spridning till lymfkörtlar i tumörens närhet.

När det står klart att diagnosen är cancer, utreds hur utbredd sjukdomen är.

Vanligen används datortomografi för att undersöka om sjukdomen spridit sig till andra organ i kroppen, främst lever och lungor.

Ibland ger datortomografi inte ett säkert svar om tumören spridit sig.

Då kan man behöva komplettera med så kallad PET-kamera eller magnetkameraundersökning av levern.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.