Cancer i njurbäckenet

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Cancer i njurbäckenet är en ovanlig cancerform som drabbar cirka 100 svenskar varje år. Sjukdomen kan dyka upp redan i 50-årsåldern men är vanligast i åldern 60-79 år. Blod i urinen och svår flanksmärta är symptom som kan orsakas av njurbäckencancer.

Fakta

  • Cancer i njurbäckenet drabbar främst äldre personer.
  • Blod i urinen är en vanlig anledning till att patienten söker vård.
  • Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen vid denna cancerform.

Tidiga stadier av sjukdomen ger sällan några symtom. Blod i urinen är en vanlig orsak till att patienten söker vård. En annan orsak är njurstensliknande koliksmärtor som kan orsakas av att lite levrat blod passerar genom urinledaren.

Illustration av njurbäckenet
Njurbäckenet. Illustration: Sunny Ahmed

Hur upptäcks cancer i njurbäckenet?

  • Diagnosen ställs bland annat med hjälp av en röntgenundersökning med kontrastmedel, urografi.
  • Ibland genomförs den i kombination med datortomografi, skiktröntgen; så kallad CT-urografi.
  • Dessutom undersöks urinen med avseende på förekomst av blod och elakartade celler med hjälp av cytologisk provtagning.
  • Datortomografi eller magnetkamera används för att bedöma tumörens utbredning lokalt samt eventuell förekomst av metastaser.

Här får du råd inför läkarbesöken

Behandlingar

  • Standardbehandling vid denna cancerform är kirurgi varvid njure och urinledare tas bort ända ner till mynningen i urinblåsan.
  • I vissa fall ges cellgiftsbehandling innan operationen. Man klarar sig bra med bara en njure.
  • I enklare fall kan tumören ibland brännas bort med hjälp av endoskopi.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Symtomen kan lindras med olika typer av smärtlindrande mediciner.

I enstaka fall instilleras ibland cellgift eller BCG, immunterapi, lokalt i njurbäcken eller urinledare.

Om sjukdomen spridit sig, metastaserat, är den som regel inte längre botbar. Precis som för urinblåsecancer kan cytostatika krympa njurbäckencancern och spridda metastaser, vilket oftast leder till symtomlindring.

Chansen att bota sjukdomen med cytostatikabehandling är dock mycket liten, men för många patienter kan sjukdomen bromsas och överlevnaden förlängas med god livskvalitet.

Det finns ett flertal typer av cytostatika och cytostatikakombinationer som kan prövas. Alla patienter med metastaserad sjukdom bör bedömas med avseende på behandling med cytostatika. 

Metastaser som ger smärtor kan förutom behandling med cytostatika med fördel strålbehandlas och symtomen kan lindras med olika typer av smärtlindrande mediciner.

Prognos

Prognosen påminner starkt om den som gäller vid cancer i urinblåsan, nämligen en femårsöverlevnad på cirka 70 procent vid tidigt upptäckt sjukdom.

Sedan sjunker den allt efter hur avancerad sjukdomen är. För hela patientgruppen ligger femårsöverlevnaden på cirka 40 procent.

Orsaker till cancer i njurbäckenet

Tobaksrökning ökar risken att få cancer i njurbäcken och urinledare, precis på samma sätt som vid cancer i urinblåsan.

En rad yrkesrelaterade miljögifter kopplas också samman med risken att få denna cancerform.

Långvariga infektioner och stenbildning i njurbäckenet anses också bidra till en ökad risk.

Vart ska jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad.

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför kvinnan står en man och en kvinna i sjukhuskläder och lyssnar fokuserat.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet