Cancer i njurbäckenet är en ovanlig cancerform som drabbar cirka 100 svenskar varje år. Sjukdomen kan dyka upp redan i 50-årsåldern men är vanligast i åldern 60-79 år. Blod i urinen och svår flanksmärta är symptom som kan orsakas av njurbäckencancer.

Fakta

  • Cancer i njurbäckenet drabbar främst äldre personer.
  • Tobaksrökning ökar risken att få cancer i njurbäcken och urinledare.
  • Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen vid denna cancerform.

Symtom på cancer i njurbäckenet

  • Tidiga stadier av cancer i njurbäckenet ger sällan några symtom.
  • Blod i urinen är en vanlig orsak till att patienten söker vård.
  • En annan orsak är njurstensliknande koliksmärtor som kan orsakas av att lite levrat blod passerar genom urinledaren.
Illustration av njurbäckenet
Njurbäckenet. Illustration: Sunny Ahmed

Hur upptäcks cancer i njurbäckenet?

Diagnosen ställs bland annat med hjälp av en röntgenundersökning med kontrastmedel, urografi. Ibland genomförs den i kombination med datortomografi, skiktröntgen; så kallad CT-urografi.

Dessutom undersöks urinen med avseende på förekomst av blod och elakartade celler med hjälp av cytologisk provtagning.

Datortomografi eller magnetkamera används för att bedöma tumörens utbredning lokalt samt eventuell förekomst av metastaser.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas cancer i njurbäckenet?

  • Standardbehandling vid denna cancerform är kirurgi varvid njure och urinledare tas bort ända ner till mynningen i urinblåsan.
  • I vissa fall ges cellgiftsbehandling innan operationen. Man klarar sig bra med bara en njure.
  • I enklare fall kan tumören ibland brännas bort med hjälp av endoskopi.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

I enstaka fall instilleras ibland cellgift eller BCG, immunterapi, lokalt i njurbäcken eller urinledare.

Om sjukdomen spridit sig, metastaserat, är den som regel inte längre botbar. Precis som för urinblåsecancer kan cytostatika krympa njurbäckencancern och spridda metastaser, vilket oftast leder till symtomlindring.

Chansen att bota sjukdomen med cytostatikabehandling är dock mycket liten, men för många patienter kan sjukdomen bromsas och överlevnaden förlängas med god livskvalitet.

Det finns ett flertal typer av cytostatika och cytostatikakombinationer som kan prövas. Alla patienter med metastaserad sjukdom bör bedömas med avseende på behandling med cytostatika. 

Metastaser som ger smärtor kan förutom behandling med cytostatika med fördel strålbehandlas och symtomen kan lindras med olika typer av smärtlindrande mediciner.

Prognos

Prognosen för cancer i njurbäckenet påminner starkt om den som gäller vid cancer i urinblåsan, nämligen en femårsöverlevnad på cirka 70 procent vid tidigt upptäckt sjukdom.

Sedan sjunker den allt efter hur avancerad sjukdomen är. För hela patientgruppen ligger femårsöverlevnaden på cirka 40 procent.

Orsaker till cancer i njurbäckenet

Tobaksrökning ökar risken att få cancer i njurbäcken och urinledare, precis på samma sätt som vid cancer i urinblåsan.

En rad yrkesrelaterade miljögifter kopplas också samman med risken att få denna cancerform.

Långvariga infektioner och stenbildning i njurbäckenet anses också bidra till en ökad risk.

Rehabilitering vid cancer i njurbäckenet

Redan när du fått besked om att du har cancer i njurbäckenet bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Det här kan du göra själv

  • Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. 
  • Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder, mindre än två deciliter.
  • Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.

Läs mer om bäckencancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.