Fakta
- Äggstockscancer har ett smygande förlopp och ger sällan några typiska symtom.
- Ovarialcancer är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen efter livmodercancer.
- Prognosen är relativt god om cancern upptäcks tidigt.
Äggstockscancer (ovarialcancer)
Hitta rätt direkt
- Vad är äggstockscancer?
- Symtom på äggstockscancer
- Olika former av äggstockscancer
- Hur upptäcker man äggstockscancer?
- Tumörstadier vid äggstockscancer
- Hur behandlas äggstockscancer?
- Orsaker till äggstockscancer
- Hur vanligt är äggstockscancer
- Hur ser prognosen ut för äggstockscancer?
- Rehabilitering vid äggstockscancer
- Vart kan jag vända mig?
- Artiklar om äggstockscancer
Äggstockscancer eller ovarialcancer kallas ibland för bukens tysta tumör eftersom symtomen brukar vara vaga i början. Tack vare förbättrad behandling blir allt fler kvinnor framgångsrikt behandlade.
Granskad av: Pernilla Dahm-Kähler, docent, gynekologisk tumörkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad är äggstockscancer?
Äggstockscancer (ovarialcancer) betyder att man fått cancer i äggstockarna, ovarierna, som sitter på var sin sida om livmodern.
Man brukar även inkludera äggledarcancer (tubarcancer) och bukhinnecancer (primär peritoneal cancer) i benämningen äggstockscancer eftersom de är likartade och behandlas på samma sätt.
Ibland kallas äggstockscancer också för bukens tysta tumör. Det beror på att diagnosen ofta ställs sent eftersom symtomen till en början ofta är vaga.
Symtom på äggstockscancer
Ett vanligt första symtom på äggstockscancer är att du får oklar värk i magen och att magen känns svullen. Det kan i sin tur leda till att du känner ett ökat tryck mot tarmen eller känner dig kissnödig ofta samt blir mätt fort när du äter.
Vanliga symtom på äggstockscancer är
- diffus magvärk och en svullnadskänsla i buken
- ökat tryck mot både urinblåsa och tarm
- tätare trängningar (kissnödig ofta)
- svårigheter med avföring eller tidig mättnadskänsla.
Äggstockscancer har ett smygande förlopp och ger sällan några typiska symtom som kan leda till tidig upptäckt.
Diffus värk och svullnadskänsla
Vid äggstockscancer kan diffus magvärk och en svullnadskänsla i buken kan vara första tecknet på att något är fel. Det kan vara svårt att få igen blixtlåset i kjolen eller byxorna, trots att man inte gått upp i vikt.
Kissnödig ofta och svårigheter med avföringen
Svullnaden kan även ge en rad andra effekter. Till exempel kan trycket öka mot både urinblåsa och tarm, så att man blir kissnödigare oftare, får svårigheter med avföringen eller tidig mättnadskänsla.
Eftersom äggstockarna ligger fritt i bukhålan kan en tumör växa sig ganska stor innan den ger några kännbara symtom.
Ökat tryck och buksvullnad
Äggstockscancer sprider sig vanligtvis genom att äggstockarna släpper ifrån sig cancerceller som förs iväg med buksköljvätskan. De fäster sedan på olika delar av bukhinnan och på ytan av organ som exempelvis tarmen.
De spridda cellerna som fäster på bukhinnan och organ benämns ofta som knottror eller carcinomatos, på fackspråk. Knottrorna kan bilda vätska som kan fylla buken och ge trycksymtom och buksvullnad.
Godartade cystor ger liknande symtom
Godartade cystor och godartade muskelknutor i livmodern, myom, kan ge liknande symtom som vid äggstockscancer. Dessa cystor och knutor är inte farliga, men om de växer sig stora brukar man ta bort dem.
Läs om gynekologisk cancer i lugn och ro
Få vår broschyr om gynekologisk cancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om gynekologisk cancer i lugn och ro
Få vår broschyr om gynekologisk cancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Olika former av äggstockscancer
Det finns många olika slags äggstockstumörer. Det beror på att äggstockarna innehåller många olika typer av celler och vävnader.
Utöver godartade och elakartade tumörer, kan det finnas de som är varken det ena eller det andra, så kallade borderlinetumörer.
Äggstockscancer ryms inom begreppet gynekologisk cancer tillsammans med bland annat livmodercancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos.
Läs mer om gynekologisk cancer
Hur upptäcker man äggstockscancer?
Vanliga undersökningar för att upptäcka äggstockscancer är
- gynekologisk undersökning
- ultraljudsundersökning
- datortomografi
- bukoperation.
För att upptäcka äggstockscancer görs först en gynekologisk undersökning. Den kompletteras sedan med en vaginal ultraljudsundersökning av organen i bäckenet, livmoder, äggledare och äggstockar.
Vidare kontrollerar man en tumörmarkör i blodet som heter CA125. Tillsammans med ultraljudsbilden ger det en fingervisning om förändringen på äggstocken eller i bäckenet kan vara cancer eller är godartad.
En datortomografi, skiktröntgen, av bukhålan, bäckenet och lungorna kan också vara till hjälp för att ställa diagnos och för att kartlägga eventuell spridning.
Om de här undersökningarna tyder på att det handlar om äggstockscancer tas ofta ett vävnadsprov, biopsi, med hjälp av ultraljud eller skiktröntgen.
Ibland behövs en bukoperation göras för att diagnosen ska bli helt säker.
Under pågående operation kan kirurger ta vävnadsbitar från misstänkt tumörvävnad och skicka till patologen för snabbdiagnostik, så kallat fryssnitt.
Det innebär att vävnadsprovet fryses ner, snittas, färgas och undersöks.
Den här provtagningen kan ibland skilja en godartad tumör från en elakartad och ha betydelse för ingreppets omfattning.
Men ofta behövs utförlig mikroskopisk vävnadsanalys för att fastställa vilken typ av cancer det är.
Blodprov kan upptäcka äggstockscancer tidigare
Här får du råd inför läkarbesöken
Tumörstadier vid äggstockscancer
Med utgångspunkt i vad läkarna funnit under operationen brukar äggstockscancer (ovarialcancer) delas in i fyra stadier, beroende på hur mycket den har hunnit sprida sig.
- Stadium 1: tumören finns enbart i den ena eller båda äggstockarna.
- Stadium 2: tumören har spridit sig i bäckenet.
- Stadium 3: tumören har spridit sig till övre delen av bukhålan.
- Stadium 4: tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan.
Hur behandlas äggstockscancer?
Vanligen behandlas äggstockscancer med kirurgi följt av cytostatika. Om läkarna inte kunnat ta bort all tumörvävnad under den första operationen kan det bli aktuellt med ännu en bukoperation.
I vissa fall kan behandling med så kallade riktade läkemedel erbjudas, till exempel antikroppar eller kärlnybildningshämmare.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Vilken behandling du får, beror på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.
Fördjupning olika behandlingsformer:
Kirurgi
Den vanligaste behandlingen av äggstockscancer är en kombination av kirurgi och cytostatika.
Hos de flesta kvinnor med äggstockscancer brukar man behöva ta bort båda äggstockarna, livmodern och omentet (det är som en fettgardin som fäster vid magsäcken där cancerceller vanligtvis kan fästa).
De flesta kvinnor som fått äggstockscancer har en spridd sjukdom vid diagnos. Då görs ofta en omfattande operation för att ta bort alla synliga tumörförändringar. Det vill säga alla knottror och synliga tumörer.
Om tumören växt över till tarmen kan det i vissa fall bli aktuellt att ta bort en bit tarm. Man kan ibland sy ihop tarmen direkt men det händer också att man behöver lägga upp en så kallad stomi, där avföringen töms via en påse på magen.
Stomin kan ibland opereras ned igen efter avslutad cytostatikabehandling. Men en del kvinnor blir tvungna att ha kvar sin stomi.
Det finns också godartade tumörer eller borderlinetumörer som inte brukar sprida sig i kroppen. Då kan det räcka med en mindre operation där endast den angripna äggstocken tas bort.
Cytostatikabehandling
Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig.
Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt. Därför kombineras ofta flera olika cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.
Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst, med tre till fyra veckors mellanrum. Vanligen ges sex till sju behandlingar.
Biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Många drabbas också av stickningar eller domningar i fötterna, så kallade neuropatier.
Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller, utan också normala friska celler som delar sig ofta påverkas av läkemedlet.
När behandlingen är avslutad försvinner vanligen besvären och håret växer ut igen. Eventuella neuropatier kan dock kvarstå längre tid.
Riktade målsökande läkemedel
Olika så kallade riktade målsökande läkemedel har sedan flera år testas i behandlingen av äggstockscancer.
Till de här läkemedlen hör monoklonala antikroppar och små molekyler som mer specifikt riktas mot cancercellerna för att blockera eller angripa dem.
Även kärlnybildningshämmare används för att stoppa blodtillförseln till tumörer och begränsa deras tillgång till näring och syre.
I vissa fall kan den här typen av läkemedel erbjudas som ett komplement till cytostatikabehandlingen.
Tumörmarkörer
Det finns en speciell markör, ett protein, som äggstockscancer kan utsöndra. Markören kallas CA125 och halten i blodet kan mätas med ett enkelt test.
Majoriteten av äggstockstumörerna utsöndrar det här proteinet och man mäter CA125 för att diagnostisera och värdera om tumören kan vara en cancer.
CA125 används också för att bedöma behandlingens effekt. Vid god effekt sjunker markörvärdet under cytostatikabehandlingen.
Ibland kan det också vara av värde att följa CA125 efter avslutad behandling.
Personliga berättelser & forskning
Livet efter behandling
Varken äggstockar eller livmoder är livsviktiga organ. De flesta kvinnor som får gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern.
Trots det kan så kallade övergångsbesvär uppstå, och det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.
Plötsliga övergångsbesvär
Yngre kvinnor som fortfarande menstruerar kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet.
Vanliga övergångsbesvär är
- svettningar
- blodvallningar
- torra och sköra slemhinnor i underlivet
- humörförändringar.
Även äldre kvinnor kan känna av de här problemen efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare, så att ni tillsammans kan komma fram till vilken behandling som kan lindra besvären.
Kontroll med jämna mellanrum
Många kvinnor kan efter behandling för gynekologisk cancer besväras av symtom från tarmen med tätare trängningar eller på andra sätt ändrade avföringsvanor. Tala med din läkare eller sjuksköterska - hjälp finns att få.
En trygghet i sammanhanget kan vara de kontroller som du med jämna mellanrum blir kallad till. Det är ett välkommet tillfälle att ta upp de frågor och funderingar du har efter behandlingen.
Sex och samlevnad
När det gäller kärlekslivet handlar det kanske mer om känslor än om tekniska hinder.
Torra slemhinnor och förkortad slida kan verka hämmande innan man lärt sig hur man ska förbereda sig för att ta upp den sexuella samvaron igen.
Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet.
Prata igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset.
Alla människor har en sexualitet. Även om du inte har någon partner för tillfället kan du få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.
Orsaker till äggstockscancer
Ingen kan riktigt svara på varför vissa kvinnor får äggstockscancer. Man tror att de kvinnliga könshormonerna har en viss betydelse, eftersom kvinnor som fött många barn eller som använt p-piller av kombinationstyp har en minskad risk.
I vissa fall finns ett ärftligt samband mellan bröstcancer och äggstockscancer. Det beror på att vissa genetiska förändringar, mutationer, innebär en ökad risk för båda cancerformerna hos en och samma person.
Nationella riktlinjer rekommenderar i dag så kallad reflextestning av BRCA-mutationen på tumörvävnad från äggstockscancer.
Om mutationen finns erbjuds vidare genetisk testning i blodet och remiss till genetisk mottagning.
Reflextestning betyder att majoriteten av kvinnor med äggstockscancer automatiskt blir testade för mutationer i BRCA-generna.
BRCA-generna har till uppgift att producera proteiner som lagar skador i cellernas arvsmassa (DNA). När de här generna är muterade fungerar inte den här mekanismen. Istället hjälper proteinet cancercellerna att överleva.
Äggstockscancer är vanligare i industrialiserade länder än i fattiga utvecklingsländer. De nordiska länderna, däribland Sverige har de högsta siffrorna för insjuknande i äggstockscancer i världen.
Hur vanligt är äggstockscancer
Varje år drabbas cirka 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer (ovarialcancer). De flesta som insjuknar är mellan 40 och 70 år.
Hur ser prognosen ut för äggstockscancer?
Tack vare att mer omfattande, komplexa kirurgiska ingrepp är möjliga och effektivare behandling efter operation blir allt fler kvinnor friska och återvänder till normala liv. Prognosen är sämre om äggstockscancern är spridd till andra organ.
Dock går det även vid mer avancerad sjukdom ofta att hålla den under kontroll under en längre tid och kan då betraktas som kronisk.
Syftet med behandlingen blir då att symtomen inte ska inverka för mycket på livskvaliteten.
Rehabilitering vid äggstockscancer
Redan när du fått besked om att du har äggstockscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Det här kan du göra själv
- Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens.
- Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder, mindre än två deciliter.
- Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.
Läs mer om bäckencancerrehabilitering
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Patientföreningar:
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Allt om gynekologisk cancer
Statistik gynekologisk cancer
Swisha en julgåva till forskningen
Om äggstockarna (ovarierna)
De två äggstockarna (ovarierna) sitter på var sin sida om livmodern. I äggstockarna finns flera tusen anlag till äggceller. Här bildas de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.
Under kvinnans fruktsamma år lossnar vanligtvis en äggcell från en av äggstockarna varje månad och transporteras ner till livmodern via äggledaren.
Äggledarna är två trattformiga rör som utgår från livmoderns övre del, en åt var sida. Trattarna ligger alldeles intill äggstockarna för att kunna fånga upp ägget i bukhålan vid ägglossningen.
Artiklar om äggstockscancer
Förebygga cancer - hur stor operation behövs?
Att operera bort livmoder, äggstockar och bröst minskar risk vid ärftlig cancer. Annika Strandell undersöker om det skulle räcka om enbart äggledarna tas bort.
Forskar om ursprunget till ärftlig cancer
I vissa släkter drabbas ovanligt många av bröst- och äggstockscancer. För 33 år sedan presenterade genetikforskaren Mary-Claire King genen som ligger bakom.
”Jag hade aldrig hört talas om äggstockscancer”
Linda Engström fick diagnosen spridd äggstockscancer och genomgick en stor operation. Men cancern kom tillbaka. Nu står hoppet till hormonhämmande behandling.
Ser kopplingen endometrios och äggstockscancer
Cancerforskaren Karin Sundfeldt, Göteborgs universitet, vill hitta sätt att upptäcka äggstockscancer tidigt och forskar även om kopplingen mellan äggstockscancer och endometrios.
Efter genombrottet blev äggstockar min grej
Misslyckade experiment tidigt i karriären fick henne att misströsta. Men rejäla doser envishet har gjort att professor Karin Sundfeldt aldrig tröttnat på forskning om äggstockscancer.
Världsledande forskare inom äggstockscancer samlas
Äggstockscancer är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Cancerfonden samlar nu forskare från hela världen till en vetenskaplig konferens för att stärka forskningen inom området.
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
