Immunceller med minne upptäckta i äggstockscancer

Forskningen finansieras av oss och vi ställde några frågor till forskningsledaren Dhifaf Sarhan, lektor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Vad är det ni har upptäckt?

– Naturliga mördarceller, NK-celler, är en särskild sorts immunceller som kan attackera cancer. Vi har studerat en undergrupp av NK-celler som kallas adaptiva NK-celler därför att de har ett slags minne som gör att de kan komma ihåg en tidigare cancer och reagera starkare nästa gång den dyker upp.

– Tidigare har forskning visat att dessa celler finns i blodet och benmärgen vid blodcancer.

– Nu har vi kunnat visa att de adaptiva NK-cellerna också finns i solida tumörer, att de sitter mycket närmare tumörcellerna än andra immunceller och att de är specifika för en särskild persons tumör.

– Dessutom kunde vi se att de är aktiva och jobbar för att förstöra cancercellerna. Det är viktigt eftersom cancerceller och deras omgivning har en förmåga att motarbeta immunceller.

Vad betyder upptäckten för patienter med ovarialcancer eller glioblastom?

– Det är väldigt spännande och jag hoppas att det kan leda till nya behandlingar av aggressiva, svårbehandlade solida tumörer som äggstockscancer och hjärntumör. Tänk om vi kan skapa nya möjligheter för dessa patienter, det vore fantastiskt!

Hur skulle en sådan immunterapi mot äggstockscancer eller hjärntumör fungera?

– Adaptiva NK-celler finns alltså i solida tumörer, de är specifika för en viss patient och de har minne.

– Det betyder att det finns en möjlighet att antingen utveckla en cellterapi eller ett cancervaccin som är effektivt, specifikt riktat mot en viss tumör och som dessutom skulle kunna användas vid återfall när man snabbt behöver komma igång med en behandling.

– Det är mycket arbete kvar innan den typen av behandlingar kan bli färdig, men med resultaten från den här studien har vi en grund som öppnar upp för nya angreppssätt. Vi har redan satt igång och arbetar för att få fram nya behandlingar nu. 

Kan resultaten komma till nytta för andra delar av forskningen om immunterapi?

– Ja, vi har arbetat i tre till fyra år med att hitta sätt att identifiera immunceller och att visa vilka funktioner de har i kroppen och med vilka mekanismer de utför sina uppgifter.

– Det här blir som en plattform för andra immunologer, där de kan se hur vi har gjort. Jag tror att vi kommer att väcka andra forskares intresse så att forskningen om immunterapi går framåt på många håll.