Karin Sundfeldt

Karin Sundfeldt är kirurg och cancerforskare vid Göteborgs Universitet. Här berättar hon om forskningen för att upptäcka äggstockscancer tidigt och om kopplingen mellan äggstockscancer och endometrios. Texterna har varit publicerade på Cancerfondens instagram.

Kvinna i läkarklädsel framför en datorskärm.
Karin Sundfeldt forskar om äggstockscancer vid Göteborgs universitet.

6 november 2022

Om vi kan hitta äggstockscancer tidigt kan vi erbjuda botande behandling till fler. Det här triggar mig och min forskargrupp att utveckla nya metoder som kan avslöja cancern tidigt.

Jag heter Karin Sundfeldt och är gynekologisk kirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och cancerforskare vid Sahlgrenska Centrum för cancerforskning, Göteborgs Universitet.

Äggstockscancer är en ganska ovanlig cancerform men ändå blir 650 personer sjuka i den här cancerformen i Sverige varje år. Det finns ärftliga former av äggstockscancer och bland de personer som har ärftliga mutationer så är risken mycket större att utveckla den här cancerformen. Till exempel har mutationer i BRCA-genen en stark koppling både till bröstcancer och äggstockscancer.⁠

Även om cancerformen är ovanlig så är dödligheten hög. I de flesta fall beror det på att vi upptäcker sjukdomen så sent att den redan har hunnit sprida sig i hela bukhålan. Äggstockarna sitter väl skyddade mellan livmodern och bäckenet och det är därför cancern hinner växa innan den syns eller märks.⁠

I forskningen letar jag därför efter tidiga tecken på äggstockscancer och sådana tecken kallar vi biomarkörer. Det kan vara proteiner i blodet eller spår av tumören, som nedbrutet tumör-DNA, i prover från livmoderhalsen. 🧬⁠

⁠Spår i cellprover

I Sverige kallas kvinnor till cellprovtagning för livmoderhalscancer med jämna mellanrum från 23 års ålder och min vision är att man även ska kunna ta prover för äggstockscancer. Vi har kunnat visa att det går att se spår av äggstockscancer i cellproverna, men frågan kvarstår hur långt innan symtom spåren går att hitta.⁠

Jag tror verkligen att detta kan bli ett bra sätt att upptäcka cancer tidigt. Men vi behöver forska mer för att göra detta säkert så att sådana prover inte missar någon som har faktiskt har cancer.


7 november 2022

En del av min forskning handlar om att undersöka kopplingen mellan endometrios och äggstockscancer.

Just endometrios är extremt outforskat, särskilt när det handlar om vilka ökade risker som sjukdomen medför. Vi vet att kvinnor med endometrios har en något ökad risk att utveckla cancer men vi vet inte varför eller vem som har en ökad risk.

kvinna i kirurgklädsel

Endometrios är en kronisk sjukdom som en kvinna kan ha under hela sin fertila period. Den uppstår genom att menstruationsceller läcker ut i bukhålan via äggledarna vid mens. De här cellerna kan om dom inte bryts ned växa fast på bukhinnan och äggstockarna och varje gång kvinnan har mens växer de till. Det skapar en inflammation som kan ge smärta vid mens och ibland också vid ägglossning. Endometrios kan även växa in i andra organ till exempel tjocktarmen.

Det är en huvudarbetsuppgift för mig, att operera dessa kvinnor. Sjukdomen endometrios har fått en del uppmärksamhet på senare år mycket tack vare aktiva patientföreningar och Socialstyrelsens arbete för lika utredning och behandling. Det är viktigt - och har lett till nya nationella riktlinjer och centrum för avancerad endometrioskirurgi.

Det är inte ok att ha så smärtsam menstruation att man måste gå hem från skolan eller jobbet, då bör man söka vård!

I forskningen försöker jag alltså att öka kunskapen om kopplingen mellan endometrios och äggstockscancer. Min hypotes är att cancern uppstår till följd av den kroniska inflammation som endometrios orsakar.

Antal ägglossningar påverkar

Vi vet för lite om kopplingen till endometrios men vi känner till andra saker som påverkar risken för äggstockscancer. Ju fler ägglossningar en kvinna har under sitt liv, desto större verkar risken vara. Det beror på att ägglossning också är en inflammatorisk reaktion som skadar äggstocken lite varje gång. Antalet graviditeter och om en kvinna har ammat har därför betydelse för risken att utveckla äggstockscancer. Det har också användning av p-piller. För alla dessa faktorer innebär att det blir färre ägglossningar över ett helt liv.


8 november 2022

kvinna med pipett
Forskaren Karin Sundfeldt jobbar lite som Sherlock Holmes. Foto: Magnus Laupa

Ibland tänker jag att jag som forskare jobbar lite grand som Sherlock Holmes. Precis som en detektiv har jag en hypotes om hur något fungerar och så letar jag bevis och samlar in data och gör upprepade analyser. Förhoppningsvis leder det till att jag får veta om min hypotes stämde eller inte. Tjuven åker fast 😊.

Arbete i team krävs

Det här är ett mödosamt arbete, precis som forskning ska vara. Det är också ett jobb som kräver lagarbete. Till min stora glädje. För det viktigaste för mig är att all forskning bedrivs med högt i tak, att vi tar hjälp av varandra över alla gränser – vare sig det handlar om universitet eller nationer. Vi forskare behöver också hjälp av alla er som skänker gåvor till Cancerfonden och på det sättet bidrar till att finansiera vår forskning. Ett varmt tack till alla er som är med och stöttar oss forskare!

kvinna med pipett
Åker tjuven fast? frågar Karin Sundfeldt och jämför forskning med detektivarbete. Foto Magnus Laupa.

Äggstockar har alltid varit i mitt forskningsfokus och målet är att fler fall av äggstockscancer ska upptäckas tidigt och att fler ska kunna överleva denna cancerform.

Vi kan förebygga äggstockscancer genom att ta bort äggstockarna och äggledarna, så kallad riskreducerande, förebyggande kirurgi. Det erbjuds till kvinnor med ökad ärftlig risk för att insjukna i sjukdomen. Men det innebär att kvinnan kommer i ett för tidigt klimakterium vilket ökar risken för hjärtsjukdomar.

Äggledarnas påverkan

I en studie som rullar just nu i hela Sverige så undersöker vi om man kan förebygga insjuknande i äggstockscancer genom att operera bort äggledarna, där äggstockscancer ofta börjar. De kvinnor som erbjuds vara med i studien är sådana som ändå ska operera bort livmodern av andra skäl eller ska steriliseras. Kvinnor som tackar ja till att delta, lottas till att ta bort äggledarna eller inte i samband med sin planerade operation.

Äggledarna producerar inga hormoner, men vi studerar ändå om tillägget av det här kirurgiska momentet ger ökade komplikationer eller påverkar inträdet i klimakteriet och som slutligt mål, minskar antal kvinnor som insjuknar i äggstockscancer.

Allt vi gör måste balanseras för att göra gott och inte skada. ❤️

/Berättat av kirurgen och cancerforskaren Karin Sundfeldt för Karin Nordin, redaktör Cancerfonden

Läs mer om Karin Sundfeldt här.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.