Vulvacancer är en ovanlig sjukdom som utgör cirka fem procent av all gynekologisk cancer. Den absolut vanligaste formen är skivepitelcancer, men malignt melanom, morbus Paget eller adenocarcinom kan förekomma. I denna text kommer vi endast ta upp vulvacancer av skivepiteltyp.

Fakta

  • Vulvacancer kan uppstå på fler olika ställen i området runt blygdläpparna, slidöppningen, klitoris och mellangården.
  • Kirurgi är den viktigaste behandlingsmetoden vid vulvacancer.
  • Omkring 35 procent av all vulvacancer har koppling till HPV. 

Hur vanligt är vulvacancer?

Varje år insjuknar ungefär 150 svenska kvinnor i vulvacancer. Mer än hälften är över 70 år när de får sin diagnos, men den förekommer även hos yngre kvinnor. 

Oftast sitter cancern på de inre eller yttre blygdläpparna. Den kan också uppstå i området runt urinröret, klitoris, slidöppningen och mellangården eller på flera olika ställen samtidigt. 

Illustration vulvan
Vulvacancer är en ovanlig sjukdom som utgör cirka fem procent av all gynekologisk cancer.

Symtom på vulvacancer

Det förekommer ofta att man går lång tid med symtom innan diagnosen fastställs.  De vanligaste symtomen på vulvacancer är:

  • Klåda eller sveda under lång tid
  • Sår som inte läker
  • En knöl i vulva
  • Förstorad lymfkörtel i ljumsken

När behandling av klåda och sveda inte har hjälpt efter en månad ska vulvacancer uteslutas.

Behandlingar vid vulvacancer

Behandlingen beslutas efter diskussion på en nationell multidisciplinär konferens, det vill säga ett möte där experter inom flera olika områden deltar, som till exempel gynekologisk tumörkirurg, onkolog, patolog, röntgenläkare och kontaktsjuksköterska.

Kirurgi

Kirurgi är den viktigaste behandlingsmetoden vid vulvacancer. Vid mindre, lokala, välavgränsade tumörer görs vulvabesparande kirurgi. 

Det är viktigt att tumören tas bort med god marginal, en centimeter. Såret sys vanligtvis ihop , men vid större tumörer kan en rekonstruktion behöva göras. 

Detta kan  då göras med så kallad lambåteknik, det vill säga att man tar vävnad från någon närliggande kroppsområde för att återskapa vulvan.

Vanliga ställen att ta vävnad från är, förutom lokalt i vulva, baksidan av låret, insidan av låret, framsidan av låret samt buken och ljumsken.

Oftast innefattar kirurgin även borttagande av lymfknutor i ljumsken. Vid små tumörer används sentinel node teknik där enbart någon eller några enstaka lymfknutor tas bort. Vid större tumörer kan en lymfkörtelutrymning bli aktuell.

Radiokemoterapi

En kombination av strålbehandling och cytostatikabehandling kan ges om cancern inte anses kunna opereras. Det avgörs av till exempel tumörens storlek, utbredning, närhet till urinröret eller ändtarmen eller spridning till lymfkörtlar i bäckenet.

Strålbehandling ges då i fem dagar under 5–7 veckor. Cytostatikan ges veckovis om patientens allmäntillstånd tillåter det.

Radiokemoterapi kan också ges efter operation om patienten har lymfkörtelmetastas i ljumsken som är större än två millimeter.

Behandling vid återfall

Vid återfall kan ny kirurgi, radiokemoterapi, eller strålbehandling bli aktuellt. 

Hur upptäcks vulvacancer?

För att kunna ställa en diagnos genomgår du:

  • Läkarbesök där man går igenom dina symtom, din sjukdomshistoria och vilka eventuella läkemedel som du står på
  • Klinisk undersökning där längd, vikt, puls och blodtryck ingår.
  • Gynekologisk undersökning med vävnadsprov från misstänkta områden samt cellprov från livmodertappen
  • Undersökning där läkaren klämmer och känner igenom lymfkörtlarna i ljumskarna
  • Röntgen

Vulvacancer kan uppstå på fler olika ställen i området runt blygdläpparna, slidöppningen, klitoris och mellangården. Därför är det viktigt att hela området inspekteras och att vävnadsprover tas från alla misstänkta områden.

Röntgen vid vulvacancer

Vid vulvacancer gör man  magnetkameraundersökning eller datortomografi över lilla bäckenet, inklusive ljumskarna. Vid datortomografi röntgar man också buken och bröstkorgen. 

Vid ytlig vulvacancer där cancerväxten är mindre än en millimeter på djupet behöver ingen röntgenundersökning göras.

Det finns ingen röntgenteknik som kan diagnosticera en liten spridning till lymfkörtlarna i ljumskarna. Det görs därför ultraljudsundersökning av ljumskar med ledd punktion av misstänkta eller förstorade lymfknutor. 

Prognos

De flesta får sin diagnos i ett tidigt skede. Detta är av stor betydelse för prognosen då vulvacancer som har hunnit sprida sig regionalt är mer komplicerad att behandla. 

Femårsöverlevnaden för vulvacancer utan spridning ligger på 90 procent.

Orsaker till vulvacancer

Som vid livmoderhalscancer, analcancer, peniscancer och tonsillcancer har infektion med HPV en betydande roll för utveckling av vulvacancer. 

Omkring 35 procent av all vulvacancer har koppling till HPV. Denna form drabbar främst yngre kvinnor medan de äldres vulvacancer har koppling till inflammatoriska tillstånd så som Lichen sclerosus.

Andra faktorer som kan öka risken för att drabbas av vulvacancer är rökning, övervikt, tidigare cellförändringar på livmoderhalsen och tidig menopaus.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Vart kan jag vända mig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.