Forskar om ursprunget till ärftlig cancer

­­– Där hade man ju velat vara med, säger Åke Borg, seniorprofessor vid avdelningen för onkologi vid Lunds universitet, lite längtansfullt. 

Han pratar om det möte som i oktober 1990 arrangerades av amerikanska genetiker. Som sista föreläsare steg då Mary-Claire King upp i talarstolen och berättade att hon på kromosom 17 hade funnit den gen som låg bakom bröst- och äggstockscancer i många familjer. Åke Borg arbetade som doktorand i San Antonio, Texas, och minns entusiasmen hos kollegorna som varit på mötet. 

Jag förstod att detta var stort och omvälvande  

­­– De var helt lyriska! Jag förstod att detta var stort och omvälvande, och mitt intresse för ärftlig cancer väcktes där och då, säger han. 

Ligger bakom fem procent av all bröstcancer 

Den gen som Mary-Claire King lokaliserat kallade hon BRCA1, ”Breast Cancer gene 1”.  Dess systergen BRCA2 hittades kort därefter (se faktaruta). Ungefär tre procent av all bröstcancer – och mellan 10 och 15 procent av all äggstockscancer – beror på att kvinnor har fötts med en muterad BRCA1 eller BRCA2 gen.   

­­– Sedan kan det även uppstå fel under livet som ger samma slags mutationer. Om man räknar ihop även dessa bidrar BRCA1 och BRCA2 till omkring fem procent av all bröstcancer och 20 procent av all äggstockscancer, säger Åke Borg. 

Minskad risk om bröst och äggstockar tas bort 

Han berättar att sjukvården började analysera BRCA-generna vid mottagningar för ärftlig cancer kort efter att generna upptäckts. Där testas patienter och deras familjemedlemmar. Sedan fem år finns det även ett snabbspår i bröstcancervården där genetisk analys används för att ta reda på hur patienten ska behandlas. 

­­– Att ha en mutation i dessa gener påverkar behandlingen vid bröstcancer. Exempelvis kan man välja att göra ett större ingrepp och ta bort även det andra bröstet, säger han.  

Det har visat sig att för friska kvinnor med mutation i BRCA1 eller BRCA2 minskar risken för bröstcancer avsevärt med förebyggande bröstoperation, men även vid förebyggande operation av äggstockarna. Anledningen är att det leder till minskade hormonnivåer, som i sig skyddar mot bröstcancer. 

Förebyggande operation av äggstockarna och äggledarna ger även skydd mot utveckling av äggstocks- och äggledarcancer. Detta är dock ett stort ingrepp, men det pågår forskning för att se om det kan räcka med en mindre operation.   

Letar efter undergrupper av bröstcancer 

Åke Borg har själv sedan tidigt 1990-tal arbetat med gener för ärftlig cancer. År 2005 kom ett genombrott för patienter med riskgenerna BRCA1 och BRCA2. Då tog en svensk grupp tillsammans med forskare från Storbritannien fram ett nytt läkemedel, så kallade PARP-hämmare, som senare kom att användas vid äggstockscancer.

­­– Det var en helt ny typ av behandling, som nu också används vid spridd bröstcancer och viss slags prostatacancer, säger han. 

Åke Borg är intresserad av att kunna dela upp bröstcancer i olika undergrupper för att exempelvis kunna hitta de patienter som har särskilt hög risk för återfall. År 2010 startade han SCAN-B, ett forskningsprojekt som samlar in material från alla nydiagnostiserade patienter med bröstcancer i Södra sjukvårdsregionen.

De lämnar blodprov och tumörprov i samband med operation, där bland annat genetiska förändringar i tumörvävnaden analyseras. I dag finns prover från nästan 20 000 patienter, där 14 000 tumörer har analyserats med avseende på vilka gener de uttrycker.  

­­– Ett mål är att hitta biologiska markörer för att bättre kunna klassificera bröstcancer i undergrupper utifrån deras genetiska profil, säger han. 

Forskarna i projektet har hittat markörer som kan användas för att gruppera bröstcancer och som även kan kopplas till risk för återfall. Sedan 2021 används dessa i klinisk rutin i södra Sverige.

­­– Det är ett första steg, men vi hoppas kunna lägga till fler över tid, säger han.

Vill hitta tumörens svaga punkter 

Åke Borg poängterar att bröstcancer är en sjukdom som kan se olika ut.  

­­– Även om 90 procent överlever i minst fem år efter diagnos, finns det de som får återfall efter fem, tio eller tjugo år. Dessa patienter vill vi kunna fånga upp och vid behov behandla längre tid än annars, säger han. 

I ett pågående forskningsprojekt, som stöds av Cancerfonden, analyseras några hundra olika tumörer från SCAN-B med så kallad helgenom-sekvensering. En sådan omfattande sekvensering innebär att man läser av alla tumörens gener. 

  Hoppet är att bättre kunna rikta behandlingen mot en viss tumörs svaga punkter

­­– Detta resulterar i olika mönster. När vi kan ta fram det mönster som kopplas till en viss slags tumör, dess ”signatur”, kan vi hitta nya undergrupper av bröstcancer. Hoppet är att bättre än i dag kunna rikta behandlingen mot en viss tumörs svaga punkter, säger Åke Borg.  

Mary-Claire Kings bedrift – jobbade mot strömmen 

Den 21 december 1990, två månader efter det omdanande genetikmötet, publicerades den vetenskapliga artikeln i tidskriften Science. Där beskrev Mary-Claire King den omfattande och tidsödande jakten på BRCA1. Åke Borg hyllar hennes idoghet.  

­­– Hennes stora bedrift var att inte ge upp, utan att under delar av 1970-talet och hela 1980-talet träget jobba vidare med den tidens begränsade metoder och mot strömmen, säger han.