Livmodercancer drabbar framför allt äldre kvinnor som passerat klimakteriet. Hälften av alla fall av gynekologisk cancer är livmodercancer. Första symtom är ofta en blödning. 

Granskad av: Pernilla Dahm-Kähler, docent, gynekologisk tumörkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Fakta

  • Livmodercancer är mycket ovanligt före 40 års ålder.
  • Det vanligaste symtomet på livmodercancer är vaginal blödning.
  • Livmodercancer kallas också för livmoderkroppscancer.

Vad är livmodercancer?

Livmodercancer, som också heter endometriecancer, startar med att cancerceller bildats i den livmoderslemhinna, endometriet, som finns inne i livmodern. Processen brukar gå ganska långsamt.

Livmodercancer ryms i begreppet gynekologisk cancer tillsammans med bland annat äggstockscancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos. 

Läs mer om gynekologisk cancer

Illustration livmodern, livmodercancer
Livmodern (uterus) är belägen bakom urinblåsan. Till formen och storleken påminner livmodern om ett litet päron. Den slemhinna som täcker livmoderns inre väggar kallas för endometriet och det är här cancer i livmoderkroppen kan uppstå. Illustration: Sunny Ahmed

Symtom på livmodercancer

Det vanligaste symtomen på livmodercancer är

  • vaginal blödning hos någon som inte längre har mens
  • blödningar som kommer oregelbundet
  • flytningar med blod i åren före och kring klimakteriet
  • rikliga flytningar, framför allt hos äldre kvinnor.

De flesta blödningsrubbningar som kvinnor får beror dock inte på cancer, utan har andra orsaker, till exempel myom.

Myom är godartade muskelknutor, som tas bort om de ger besvär i form av rubbningar i blödningar, smärtor och att man är kissnödig ofta.

Det är ovanligt med smärtor som tidigt symtom på livmodercancer.

Läs om gynekologisk cancer i lugn och ro

Få vår broschyr om gynekologisk cancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

 

Läs om gynekologisk cancer i lugn och ro

Få vår broschyr om gynekologisk cancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

 

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

 

Hur upptäcker man livmodercancer?

För att kunna ställa diagnosen livmodercancer måste livmoderslemhinnans celler studeras i mikroskop.

Det här provet behöver inte tas på sjukhus utan kan göras i samband med en vanlig gynekologisk undersökning.

Läkaren för in ett tunt instrument i livmoderhålan och tar ut celler för mikroskopisk undersökning.

Om slemhinnan är förtjockad kan det vara tecken på cancer eller cellförändringar som kan utvecklas till cancer. Mätning av slemhinnans tjocklek kan ske med hjälp av en vaginal ultraljudsundersökning.

Ibland blir det aktuellt med en skrapning efter undersökningen. Det sker ofta med lokalbedövning men kan också utföras under narkos. Skrapning innebär att celler från livmoderns insida och livmoderhalsen skrapas ut med ett fint instrument.

Observera att det cellprov, cytologprov eller smear som tas när kvinnor kallas till hälsoundersökning med gynekologisk cellprovskontroll inte kan ge svar på om man har livmodercancer.

Här får du råd inför läkarbesöken

Tumörstadier vid livmodercancer

Många kvinnor kan ha livmodercancer i ett tidigt stadium – en liten ”tyst” tumör – kanske i åratal innan sjukdomen tar fart och ger symtom. Sjukdomen delas in i fyra stadier, beroende på hur mycket den har hunnit sprida sig.

Stadium 1: tumören växer enbart i livmoderkroppen.

Stadium 2: tumören har vuxit ned i livmoderhalsen.

Stadium 3: tumören har spridit sig utanför livmodern till äggledare, äggstockar eller slida.

Stadium 4: tumören har spridit sig till urinblåsa, ändtarm eller utanför bäckenet som i till exempel lungor.

Livmodercancer kan sprida sig via blodet eller lymfkärlen till lymfkörtlar i bäckenet eller buken. Där kan metastaser bildas. 

Läs mer om olika tumörstadier

Hur behandlas livmodercancer?

Det finns flera olika behandlingar mot livmodercancer. Vilken behandling som väljs beror bland annat på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Behandlingen innebär vanligtvis operation, ibland följt av cytostatika som också kan kombineras med strålbehandling. Hormonell behandling kan i vissa lägen vara av värde. 

Kirurgi

De allra flesta kvinnor med livmodercancer genomgår kirurgi där livmoder, äggstockar och äggledare opereras bort under narkos.

Ibland tas även lymfkörtlar i bäcken och utmed stora kroppspulsådern bort.

Efter operationen slutar mensblödningarna och om kvinnan fortfarande är i fertil ålder kan hon inte bli gravid. Kvinnans förmåga att ha ett sexuellt samliv påverkas däremot sällan av ingreppet.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är ofta en effektiv behandling av livmodercancer. Sjukdomens utbredning och typ av cancerceller avgör om ytterligare behandling behöver ges efter operation.

Vanligast vid livmodercancer är att efter operationen ge fyra cytostatikakurer med tre till fyra veckors intervall. 

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst.

Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Många drabbas också av stickningar eller domningar i fötterna, neuropatier.

Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller påverkas av läkemedlet, utan även normala friska celler som delar sig ofta.

När behandlingen är avslutad försvinner besvären och håret växer ut igen. Eventuella neuropatier kan dock kvarstå längre tid.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Läs mer om cytostatikabehandling

Strålbehandling

Strålbehandling kan vara ett komplement till kirurgi och cytostatika eller ett ensamt behandlingsalternativ när en operation inte är möjlig.

Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt, cancerceller, ska skadas och dö.

Även de normala cellerna som bestrålas kan skadas och därför kan behandlingen ge en del övergående biverkningar som diarré, aptitlöshet och trötthet.

Yttre strålbehandling ges några minuter varje dag under cirka fem veckor. Vanligast är att det ges efter operation och avslutad cytostatikabehandling.

Själva strålbehandlingen känns inte och strålningen sitter inte kvar i kroppen efter behandlingen. 

Strålbehandlingen kan ge biverkningar som beror på att även friska celler påverkas. Slemhinnorna i slidan kan bli tunna, torra och tappa sin elasticitet. Man kan också få trängningar från urinblåsa eller tarm, tappad matlust och trötthet.

De flesta biverkningar brukar försvinna några veckor efter behandlingen.

Berätta för din sjuksköterska eller läkare om eventuella besvär – hjälp finns att få.

Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet. Mot illamående och tarmbesvär finns också läkemedel som hjälper.

Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

I vissa fall ger man hormoner mot livmodercancer. Då ges gestagen, en syntetisk variant av det kvinnliga könshormonet progesteron, eller antiöstrogen.

Progesteron tillverkas normalt av den så kallade gulkroppen i slutet på menstruationscykeln.

Det är progesteronet som ser till att livmoderslemhinnan varje månad stöts ut som en menstruation, då befruktning ej skett.

Vid livmodercancer ges hormonet som tabletter och syftet är att bromsa tumörutvecklingen.

Hormonbehandling brukar ge få eller milda biverkningar, som huvudvärk, bröstspänningar, illamående, ökad aptit och viktökning.

Läs mer om hormonell behandling

Sex och samlevnad

Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet.

Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset.

Alla människor har en sexualitet och även om du inte har någon partner för tillfället kan du få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.

Det finns inga medicinska hinder för att återuppta det sexuella samlivet efter avslutad behandling.

Läs mer om sex och samlevnad

Hur vanligt är livmodercancer?

Varje år upptäcks i Sverige över 1 500 nya fall av livmodercancer. Sjukdomen drabbar framför allt något äldre kvinnor och är mycket ovanligt före 40 års ålder.

Hur ser prognosen ut för livmodercancer?

Tack vare att kvinnor med livmodercancer oftast kommer under behandling på ett tidigt stadium blir de allra flesta botade från sjukdomen.

Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ.

Dock går det även vid mer avancerad sjukdom ofta att hålla den under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen blir då att symtomen inte ska inverka för mycket på livskvaliteten.

Orsaker till livmodercancer

Man vet inte exakt varför livmodercancer uppstår. Hormonbalansen mellan det kvinnliga könshormonet östrogen och gulkroppshormonet progesteron spelar en central roll.

Östrogen som inte motbalanseras av gestagen är en riskfaktor för livmodercancer.

De kvinnor som i klimakteriet behöver hormonersättning får normalt en kombinationsbehandling med östrogen och gestagen. Det innebär att det inte finns någon ökad risk för livmodercancer.

P-piller av kombinationstyp innebär heller ingen ökad risk.

Andra riskfaktorer för livmodercancer är fetma, diabetes och att tidigt ha fått sin första menstruation samt att ha haft en sen menopaus.

I cirka fem av hundra fall av livmodercancer kan arvet vara en viktig riskfaktor.

Rehabilitering vid livmodercancer

Redan när du fått besked om att du har livmodercancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Det här kan du göra själv

  • Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. 
  • Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder, mindre än två deciliter.
  • Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.

Läs mer om bäckencancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Patientföreningar:

Gyncancerförbundet

Nätverket för gynekologisk cancer

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Swisha en rosa gåva

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad är livmoderhalsen?

Livmoder, äggledare och äggstockar utgör kvinnans inre könsorgan. Livmodern (uterus) är belägen bakom urinblåsan. Till formen och storleken påminner livmodern om ett litet päron. 

Den slemhinna som täcker livmoderns inre väggar kallas för endometriet och det är här cancer i livmoderkroppen kan uppstå. Den nedre delen av livmodern kallas livmoderhalsen (cervix). 

Längst ner finns livmodertappen (portio), som täcks av skivepitelceller. Det är i skivepitelet som livmoderhalscancer oftast uppstår. Här tar man prov vid den gynekologiska cellprovtagningen. Cellerna i livmoderhalskanalen är av typen cylinderepitel (körtelceller).


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.