Livmodercancer, som också kallas för livmoderkroppscancer, drabbar framför allt äldre kvinnor som passerat klimakteriet. Hälften av alla fall av gynekologisk cancer är livmodercancer. Första symtom är ofta en blödning.

Fakta

  • Livmodercancer drabbar framför allt något äldre kvinnor och är mycket ovanligt före 40 års ålder.
  • Livmodercancer och livmoderhalscancer skiljer sig mycket från varandra, även om de ofta blandas ihop.
  • Det vanligaste symtomet på livmodercancer är en blödning som uppträder  hos en kvinna som passerat klimakteriet.

Hur vanligt är livmodercancer?

Varje år upptäcks i Sverige cirka 1 400 nya fall av livmodercancer. Sjukdomen drabbar framför allt något äldre kvinnor och är mycket ovanligt före 40 års ålder.

Illustration av livmoderkroppen
Livmoderkroppen. Illustration: Sunny Ahmed

Vad är livmodercancer?

Livmodercancer startar med att cancerceller bildats i den livmoderslemhinna, endometriet, som finns inne i livmodern.

Processen brukar gå ganska långsamt.

Livmodercancer ryms i begreppet gynekologisk cancer tillsammans med bland annat äggstockscancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos. 

Läs mer om gynekologisk cancer

Livmodercancer symtom

Det vanligaste symtomet på livmodercancer är en vaginal blödning. Blödningen uppträder utan föregående symtom hos en kvinna som passerat klimakteriet.

Det är ovanligt med smärtor som tidigt symtom på livmodercancer.

Andra symtom på livmodercancer kan vara:

  • Oregelbundna blödningar
  • Blodtillblandade flytningar åren före och kring menopaus eller rikliga flytningar, det senare kanske framför allt hos äldre kvinnor.

De flesta blödningsrubbningar som kvinnor får beror dock inte på cancer, utan har andra orsaker, till exempel myom.

Myom är godartade muskelknutor, som tas bort om de ger besvär i form av blödningsrubbningar, smärtor och täta trängningar.

Med din hjälp kan vi besegra livmodercancer

Stöd cancerforskningen

Hur upptäcks livmodercancer?

För att kunna ställa diagnosen livmodercancer måste livmoderslemhinnans celler studeras i mikroskop.

Detta prov behöver inte tas på sjukhus, utan kan göras i samband med en vanlig gynekologisk undersökning.

Läkaren för in ett tunt instrument i livmoderhålan och tar ut celler för mikroskopisk undersökning.

Om slemhinnan är förtjockad kan det vara tecken på cancer. Mätning av slemhinnans tjocklek kan ske med hjälp av en vaginal ultraljudsundersökning.

Det prov som tas vid en gynekologisk cellprovskontroll kan inte ge svar på om man har livmodercancer.

Ibland blir det aktuellt med en skrapning efter undersökningen. Det sker ofta i lokalbedövning men kan också utföras i narkos och innebär att celler från livmoderns insida och livmoderhalsen skrapas ut med ett fint instrument.

Observera att det cellprov, cytologprov eller smear, som tas när kvinnor kallas till hälsoundersökning med gynekologisk cellprovskontroll inte kan ge svar på om man har livmodercancer.

Här får du råd inför läkarbesöken

Olika stadier av livmoderccancer

Många kvinnor kan ha livmodercancer i ett tidigt stadium – en liten ”tyst” tumör – kanske i åratal innan sjukdomen tar fart och ger symtom. Sjukdomen delas in i fyra stadier, beroende på hur mycket den har hunnit sprida sig.

Stadium I: tumören växer enbart i livmoderkroppen.

Stadium II: tumören har vuxit ned i livmoderhalsen.

Stadium III: tumören har spridit sig utanför livmodern till äggledare, äggstockar eller slida.

Stadium IV: tumören har spridit sig till urinblåsa, ändtarm eller utanför bäckenet.

Behandlingar

Det finns flera olika behandlingar mot livmodercancer. Vilken behandling som väljs beror bland annat på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Cytostatika är ofta effektiv behandling av livmodercancer. Foto: Olle Nordell

Behandlingen innebär vanligtvis operation, ibland följt av cytostatika som också kan kombineras med strålbehandling. Hormonell behandling kan i vissa lägen vara av värde. 

Kirurgi

De allra flesta kvinnor med livmodercancer genomgår kirurgi vid vilken livmoder, äggstockar och äggledare opereras bort under narkos.

Ibland tas även lymfkörtlar i bäcken och utmed stora kroppspulsådern bort.

Efteråt kan man inte menstruera eller bli gravid. Kvinnans förmåga att ha ett sexuellt samliv påverkas däremot sällan av ingreppet.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är ofta effektiv behandling av livmodercancer. Sjukdomens utbredning och typ av cancerceller avgör huruvida ytterligare behandling behöver ges efter operation.

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig.

Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst.

Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar.

Många drabbas också av stickningar eller domningar i fötterna, neuropatier.

Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller, utan också normala friska celler som delar sig ofta, påverkas av läkemedlet.

När behandlingen är avslutad försvinner besvären och håret växer ut igen. Eventuella neuropatier kan dock kvarstå längre tid.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Läs mer om cytostatikabehandling

Strålbehandling

Strålbehandling kan vara ett komplement till kirurgi och cytostatika eller ett ensamt behandlingsalternativ när en operation inte är möjlig.

Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt, cancerceller, ska skadas och dö.

Även de normala cellerna som bestrålas kan skadas och därför kan behandlingen ge en del övergående biverkningar som diarré, aptitlöshet och trötthet.

Yttre strålbehandling ges några minuter varje dag under cirka 5 veckor.

Själva strålbehandlingen känns inte och strålningen sitter inte kvar i kroppen efter behandlingen. 

Strålbehandlingen kan ge biverkningar som beror på att även friska celler påverkas. Slemhinnorna i slidan kan bli tunna, torra och tappa sin elasticitet.

Man kan också få trängningar från urinblåsa eller tarm, matleda och trötthet.

De flesta biverkningar brukar försvinna några veckor efter behandlingen.

Berätta för din sjuksköterska eller läkare om eventuella besvär – hjälp finns att få.

Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet, och mot illamående och tarmbesvär finns också läkemedel som hjälper.

Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

I vissa fall ger man hormoner mot livmodercancer. Då ges gestagen, en syntetisk variant av det kvinnliga könshormonet progesteron, eller antiöstrogen.

Progesteron tillverkas normalt av den så kallade gulkroppen i slutet på menstruationscykeln.

Det är progesteronet som ser till att livmoderslemhinnan varje månad stöts ut som en menstruation, då befruktning ej skett.

Vid livmodercancer ges hormonet som tabletter och syftet är att bromsa tumörutvecklingen.

Hormonbehandling brukar ge få eller milda biverkningar, som huvudvärk, bröstspänningar, illamående, ökad aptit och viktökning.

Läs mer om hormonell behandling

Sex och samlevnad

Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet.

Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset.

Alla människor har en sexualitet och även om du inte har någon partner för tillfället kan du få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.

Det finns inga medicinska hinder för att återuppta det sexuella samlivet efter avslutad behandling.

Läs mer om sex och samlevnad

Person med blå läkarhandskar hanterar provrör i ett labb.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om livmodercancer.

Forskning om livmodercancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Prognos

Tack vare att kvinnor med livmodercancer oftast kommer under behandling på ett tidigt stadium blir de allra flesta botade från sjukdomen.

Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ.

Dock går det även vid mer avancerad sjukdom ofta att hålla den under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen blir då att symtomen inte ska inverka för mycket på livskvaliteten.

Orsaker till livmodercancer

Man vet inte exakt varför livmodercancer uppstår. Hormonbalansen mellan det kvinnliga könshormonet östrogen och gulkroppshormonet progesteron spelar en central roll.

Östrogen som inte motbalanseras av gestagen är en riskfaktor för livmodercancer.

De kvinnor som i klimakteriet behöver hormonersättning får normalt en kombinationsbehandling med östrogen och gestagen, vilket innebär att det inte finns någon ökad risk för livmodercancer.

P-piller av kombinationstyp innebär heller ingen ökad risk.

Andra riskfaktorer för livmodercancer är fetma, diabetes och att tidigt ha fått sin första menstruation samt att ha haft en sen menopaus.

I cirka fem av hundra fall av livmodercancer kan arvet vara en viktig riskfaktor.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Om du har frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att fylla i vårt formulär här

Patientföreningar:

Gyncancerförbundet

Nätverket för gynekologisk cancer

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Stöd den livsviktiga forskningen


Ge en gåva

Vad är livmodern?

Livmoder, äggledare och äggstockar utgör kvinnans inre könsorgan. Livmodern (uterus) är belägen bakom urinblåsan. Till formen och storleken påminner livmodern om ett litet päron. 

Den slemhinna som täcker livmoderns inre väggar kallas för endometriet och det är här cancer i livmoderkroppen kan uppstå. Den nedre delen av livmodern kallas livmoderhalsen (cervix). 

Längst ner finns livmodertappen (portio), som täcks av skivepitelceller. Det är i skivepitelet som livmoderhalscancer oftast uppstår. Här tar man prov vid den gynekologiska cellprovtagningen. Cellerna i livmoderhalskanalen är av typen cylinderepitel (körtelceller).