Kirurgi
Om njurcancern har spridit sig och gett upphov till metastaser förekommer det ibland att njuren där cancertumören sitter opereras bort.
Om det endast finns enstaka metastaser till exempel i lunga, lymfkörtel, bukspottskörtel eller hjärna kan de också i vissa fall opereras bort.
Medicinsk behandling
Medicinsk behandling vid spridd sjukdom används ofta och syftar till att bromsa cancertillväxten och kan förlänga överlevnaden.
Det finns nationella och internationella rekommendationer om vilka läkemedel som ska ges i olika situationer.
Olika typer av läkemedel används beroende på vilken typ av njurcancer patienten har och på vilka behandlingar patienten fått tidigare.
Det beror även på patientens allmänna hälsotillstånd.
Målinriktade läkemedel
Sedan 2006 används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målinriktad behandling.
Dessa har ofta en bromsande effekt på njurcancer och ger en hämning av tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning.
Flera sådana läkemedel används i Sverige.
Läkemedlen tas oftast som tabletter. Biverkningar av behandlingarna förekommer ofta som till exempel förhöjt blodtryck, hudpåverkan, diarréer och trötthet.
Läs mer om målinriktade läkemedel
Immunterapi – ”check-point-hämmare”
Normalt finns det kontrollpunkter ”checkpoints” som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt.
Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats och verkar genom att hämma kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed kan immunförsvaret öka vid cancer. Antikroppar ges på sjukhus med dropp.
Biverkningar av behandlingen är inflammatoriska med till exempel andningspåverkan, diarréer, hudpåverkan och trötthet.
De kan bli allvarliga varför de som behandlas med dessa läkemedel måste vara medvetna om dem och veta när de ska ta kontakt med sjukvården.
Alla ovan beskrivna typer av läkemedel kan vara förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer.
Patienten behöver följas upp på behandlande klinik så att livskvaliteten och resultaten av behandlingen blir så bra som möjligt.
En regelbunden kontakt med både kontaktsjuksköterska och läkare är av stor vikt. Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.
Läs mer om immunterapi
Cytostatika
Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat sig ha någon nämnvärd effekt.
Läs mer om cytostatika
Strålbehandling
Strålbehandling brukar ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet.
Strålbehandlingen ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar varje gång bara några minuter.
Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.
Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till operation när det bara finns enstaka metastaser i till exempel hjärnan eller lungorna.
Då ges mycket höga stråldoser mot metastaserna vid några tillfällen. Patienten måste vara helt stilla, fixerad, under behandlingarna för att skydda den friska vävnaden runt omkring.
Läs mer om strålbehandling
Lindrande symtombehandling
- Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
- När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Palliativ vård
När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas.
Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera åtgärder som kan vidtas för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider.
Detta brukar kallas palliativ vård.
Den palliativa vården innebär en aktiv helhetssyn – inte bara enstaka insatser. Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar.
I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, vilket är en viktig fråga för patienter som har ont.
Läs mer om smärtbehandling
Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.
Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.
Läs mer om palliativ vård i livets slut