Njurcancer

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Varje år drabbas drygt 1 200 personer i Sverige av njurcancer. Många botas. Men även de som inte kan botas kan leva flera år med sin sjukdom. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. 

Fakta

  • De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år.
  • Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker.
  • Orsaken till njurcancer är inte klarlagd, men rökning, övervikt och fetma ökar risken för denna cancerform. 

Kunskapsutvecklingen om njurcancer går fort och dess behandling har förbättrats under de senaste åren.

Varje år diagnostiseras drygt 1 200 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas cirka en och en halv gånger så ofta som kvinnor.

De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år och det är mycket ovanligt hos personer under 40 år.

Det vanligaste är att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om njurcancer. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.

Illustration av njurbäckenet
Njurbäcken och njure. Illustration: Sunny Ahmed.

Olika former av njurcancer

Njurcancer är en av många cancersjukdomar. De är olika varandra men har det gemensamt att celler tillväxer utan kontroll. Det börjar i någon av kroppens celler. 

Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.

  • Den vanligaste formen är klarcellig njurcancer, som står för cirka 80 procent.
  • Andra former är papillär njurcancer, cirka 10 procent, kromofob njurcancer, cirka 5 procent, och övriga typer, cirka 5 procent.

Dessa cancerformer skiljer sig åt gällande prognos och behandlingsval.

Wilms tumör

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år.

För mer information om Wilms tumör, besök gärna Barncancerfonden.

Läs mer om vad cancer är

Njurcancer symtom

  • Blod i urinen
  • Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter
  • Feber
  • Högt blodtryck
  • Viktnedgång
  • Minskad aptit

Njurcancer diagnosticeras ofta först då tumören blivit relativt stor eller då cancern har spridit sig i form av metastaser (dottertumörer). Ofta saknas tydliga symtom och sjukdomen upptäcks många gånger vid en röntgenundersökning som görs av helt andra skäl.

Läs mer om symtomen på njurcancer:

De första tecknen på njurcancer

De första symtomen på njurcancer kommer ibland från andra delar av kroppen. Det kan innebära problem med lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer.

Blod i urinen

Blod i urinen är det vanligaste symtomet på njurcancer. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör du alltid boka ett läkarbesök om du upptäcker blod i din urin. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.

Värk eller knöl

Smärta i ryggen på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter eller att man själv känner en knöl i övre delen av magen kan vara symtom som kan betyda att njurtumören är av det större slaget.

Feber, högt blodtryck, viktnedgång och minskad aptit

Ospecifika symtom kan förekomma vid njurcancer som feber, högt blodtryck, nedsatt aptit och viktnedgång. Symtomen kan också ha helt andra orsaker.

Ibland kommer de första symtomen på njurcancer då cancern har spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer, i andra delar av kroppen. Exempel på sådana symtom kan vara smärta vid skelettmetastaser och andfåddhet eller hosta vid lungmetastaser.

Hur upptäcks njurcancer?

Datortomografi

Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits som förs in igenom en båge med ett röntgenrör. Oftast tillförs också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm.

Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning. Finner man njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.

Magnetkamera

Magnetkamera har på senare år också börjat användas som ett alternativ till datortomografi. För patienten går det till på samma sätt som vid datortomografi. Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält i stället för röntgenstrålning.

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning behöver ibland göras som komplement till en datortomografi eller magnetkameraundersökning för att bedöma hur tumören breder ut sig. Läkaren för en ultraljudsgivare över patientens buk som sänder ljudvågor in mot njuren. Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.

Cystoskopi

Cystoskopi görs vid symtom med synligt blod i urinen. Ett smalt böjligt instrument förs in i urinrörsmynningen via urinröret och in i urinblåsan. Det görs för att se om det finns någonting i urinblåsan som orsakar blödningen.

Njurscintigrafi/isotopundersökning

Njurscintigrafi/isotopundersökning av njurarna görs ibland för att undersöka njurarnas funktion närmare. Ett ofarligt radioaktivt ämne injiceras i en venkateter. Ämnet utsöndras via njurarna och med hjälp av en gammakamera kan njurfunktionen uppskattas.

Biopsi

Ibland tas ett vävnadsprov, biopsi, från njurtumören eller från en dottertumör, metastas, som led i utredningen eller då man inte ska operera bort njurcancern utan istället få annan behandling.

Indelning i stadier

Inför behandlingsvalet är det viktigt att fastställa hur utbredd cancern är, vilket indelas i olika stadier.

Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier:

  • I stadium I är cancern högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
  • I stadium II är cancern större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
  • I stadium III har cancern vuxit in i större vener och/ eller omgivande fett. Det kan finnas spridning till lymfkörtlar i närheten men det finns inga metastaser, dottertumörer, i andra organ.
  • I stadium IV har cancern antingen vuxit utanför njurens omgivande fettväv med eller utan spridning till andra omgivande organ eller spridning av metastaser längre bort från tumören.

Behandlingar

Vilken behandling som rekommenderas beror på hur stor cancern är, var i njuren den sitter samt om det finns en spridning till andra organ med metastaser.

Om cancern inte har vuxit utanför njuren

Förstahandsvalet av behandling är att tumören opereras bort i syfte att patienten ska bli botad.
Vid mindre njurcancertumörer tillämpas njurbesparande kirurgi, det vill säga att inte hela njuren opereras bort utan endast den del av njuren där tumören sitter.
Vid större cancertumörer kan hela njuren där tumören sitter behöva avlägsnas.

I vissa fall vid små tumörer avvaktar man med behandling eller använder andra icke kirurgiska metoder som radiofrekvensbehandling (tumören hettas upp så att cancerceller förstörs) eller kryobehandling (tumören fryses så att cancerceller förstörs). Inför sådana behandlingar tas en biopsi, ett vävnadsprov. Dessa behandlingar tillämpas till exempel när patienten har dåligt allmänt hälsotillstånd som gör att man inte kan operera.

Behandling när njurcancersjukdomen spridit sig

Kirurgi

Om njurcancern har spridit sig och gett upphov till metastaser förekommer det ibland att njuren där cancertumören sitter opereras bort. Om det endast finns enstaka metastaser till exempel i lunga, lymfkörtel, bukspottskörtel eller hjärna kan de också i vissa fall opereras bort.

Medicinsk behandling

Medicinsk behandling vid spridd sjukdom används ofta och syftar till att bromsa cancertillväxten och kan förlänga överlevnaden. Det finns nationella och internationella rekommendationer om vilka läkemedel som ska ges i olika situationer. Olika typer av läkemedel används beroende på vilken typ av njurcancer patienten har och på vilka behandlingar patienten fått tidigare. Det beror även på patientens allmänna hälsotillstånd.

Målinriktade läkemedel

Sedan 2006 används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målinriktad behandling. Dessa har ofta en bromsande effekt på njurcancer och ger en hämning av tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning. Flera sådana läkemedel används i Sverige.

Läkemedlen tas oftast som tabletter. Biverkningar av behandlingarna förekommer ofta som till exempel förhöjt blodtryck, hudpåverkan, diarréer och trötthet.

Immunterapi – ”check-point-hämmare”

Normalt finns det kontrollpunkter ”checkpoints” som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats och verkar genom att hämma kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed kan immunförsvaret öka vid cancer. Antikroppar ges på sjukhus med dropp.

Biverkningar av behandlingen är inflammatoriska med t.ex. andningspåverkan, diarréer, hudpåverkan och trötthet. De kan bli allvarliga varför de som behandlas med dessa läkemedel måste vara medvetna om dem och veta när de ska ta kontakt med sjukvården.

Alla ovan beskrivna typer av läkemedel kan vara förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Patienten behöver följas upp med på behandlande klinik så att livskvaliteten och resultaten av behandlingen blir så bra som möjligt. En regelbunden kontakt med både kontaktsjuksköterska och läkare är av stor vikt. Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.

Cytostatika 

Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hitintills inte visat sig ha någon nämnvärd effekt

Strålbehandling

Strålbehandling brukar ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet.

Strålbehandlingen ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar varje gång bara några minuter.

Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.

Läs mer om strålbehandling

Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till operation när det bara finns enstaka metastaser i till exempel hjärnan eller lungorna. Då ges mycket höga stråldoser mot metastaserna vid några tillfällen. Patienten måste vara helt stilla, fixerad, under behandlingarna för att skydda den friska vävnaden runt omkring.

Lindrande symtombehandling

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas. Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera åtgärder som kan vidtas för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider. Detta brukar kallas palliativ vård.

Den palliativa vården innebär en aktiv helhetssyn – inte bara enstaka insatser. Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar.

I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, vilket är en viktig fråga för patienter som har ont.

Läs mer om smärtbehandling

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.

Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.

Person med blå läkarhandskar hanterar provrör i ett labb.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om njurcancer.

Forskning njurcancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Till forskningsprojekt

Orsaker till njurcancer

Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta. Flera undersökningar har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av denna cancerform.

Prognos

Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Om det inte förekommer några metastaser när njurcancern upptäcks är överlevnaden mycket bättre och mer än 80% av patienterna lever fem år eller längre varav många är botade. Om sjukdomen däremot har spridit sig är överlevnaden betydligt sämre, men variationen mellan olika patienter är stor.

Vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god.

Vilken typ av njurcancer det är, hur patienten mår och flera andra faktorer påverkar också prognosen.

Vart ska jag vända mig

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.

En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig.

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför kvinnan står en man och en kvinna i sjukhuskläder och lyssnar fokuserat.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Om njuren

Njurarna är blodets reningsverk. De filtrerar bort avfallsprodukter som blodet för med sig från kroppens alla celler. Det sker i njurens ytterskikt, som kallas barken. Sedan blodet passerat njurbarken skickas det tillbaka ut i kroppen.

Urinen rinner via njurkanalerna ut i bäckenet och vidare genom den 30 cm långa urinledaren till urinblåsan. När blåsan innehåller 2–3 dl urin blir trycket så stort att vi måste kissa.

Varje minut passerar drygt en liter blod njurarna och varje dygn producerar njurarna 1,5–2 liter urin. Hur mycket urin det blir beror framför allt på hur mycket vätska vi får i oss genom mat och dryck.

Njurarnas viktiga uppgifter

Njurarna har också andra viktiga uppgifter. De reglerar kroppens salt- och vätskebalans samt blodets surhetsgrad.

De tillverkar dessutom flera hormoner. Ett av hormonerna hjälper till att reglera blodtrycket, ett annat att bilda röda blodkroppar och ett tredje behövs för att tunntarmen ska kunna ta upp kalcium från maten.