Njurcancer startar oftast i en kanal i njuren. Det finns flera olika former av njurcancer och den vanligaste kallas klarcellig njurcancer. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump.
Granskad av: Ulrika Harmenberg, överläkare, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset
Njurcancer betyder att en tumör har börjat växa i en njure. Det är oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid, kanske flera år, bildat en tumör.
Det finns olika former av njurcancer. De olika varianterna skiljer sig åt när det gäller prognos och val av behandling.
Den vanligaste formen av njurcancer är klarcellig njurcancer. Andra former är papillär njurcancer, kromofob njurcancer och Wilms tumör.
Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.
Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år.
För mer information om Wilms tumör, besök gärna Barncancerfonden.
Vanliga symtom på njurcancer kan vara
Det vanligaste är att ha njurcancer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om just njurcancer.
De första symtomen på njurcancer kommer ibland från andra delar av kroppen. Det kan vara problem med lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan.
Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer, i andra delar av kroppen.
Blod i urinen är det vanligaste symtomet på njurcancer. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör du alltid kontakta din vårdcentral om du upptäcker blod i din urin.
Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och urinvägsinfektioner.
Symtom som kan betyda att en njurtumör är av det större slaget kan vara smärta i ryggen på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter. Eller att du själv känner en knöl i övre delen av magen.
Ospecifika symtom som kan förekomma vid njurcancer är feber, högt blodtryck, nedsatt aptit och viktnedgång. Symtomen kan också ha helt andra orsaker.
Symtom på njurcancer när en tumör har spridit sig och bildat metastaser kan vara smärta vid metastaser i skelettet och andfåddhet eller hosta vid metastaser i lunga.
Njurcancer diagnosticeras ofta först när tumören blivit relativt stor eller när cancern har spridit sig i kroppen i form av metastaser, dottertumörer.
Ofta saknas tydliga symtom och sjukdomen upptäcks många gånger vid en röntgenundersökning som görs av helt andra skäl.
Olika undersökningar för att upptäcka njurcancer
Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer.
Du får då ligga på en brits som förs in igenom en båge med ett röntgenrör. Oftast får du också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm.
Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning.
Om man hittar njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.
Magnetkamera har på senare år börjat användas som ett alternativ till datortomografi för att upptäcka njurcancer.
För dig som undersöks går det till på samma sätt som vid datortomografi. Du får ligga på en brits som förs in igenom en båge med ett röntgenrör. Oftast får du också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm.
Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält i stället för röntgenstrålning.
Ultraljudsundersökning behöver ibland göras som komplement till datortomografi eller magnetkameraundersökning för att bedöma hur tumören breder ut sig.
Läkaren för då en ultraljudsgivare över buken som sänder ljudvågor in mot njuren.
Ljudvågornas eko utnyttjas för att ta fram en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.
Cystoskopi görs vid njurcancer där symtomet är synligt blod i urinen.
Ett smalt böjligt instrument förs in i urinrörsmynningen via urinröret och in i urinblåsan. Undersökningen görs för att se om det finns någonting i urinblåsan som orsakar blödningen.
Njurskintigrafi, isotopundersökning, av njurarna görs ibland för att undersöka njurarnas funktion närmare.
Vid undersökningen sprutas ett ofarligt radioaktivt ämne in i blodet via en tunn slang, en venkateter, som sätts in i ett blodkärl.
Ämnet utsöndras sedan via njurarna och med hjälp av en gammakamera som tar "bilder" av organet kan njurfunktionen studeras.
Vilken behandling som rekommenderas vid njurcancer beror på hur stor cancern är, var i njuren den sitter samt om den har spridit sig till andra organ med metastaser.
Förstahandsvalet av behandling vid njurcancer är att tumören opereras bort med syftet att bota.
Vid mindre njurcancertumörer används njurbesparande kirurgi. Det betyder att inte hela njuren opereras bort utan endast den del av njuren där tumören sitter.
Vid större cancertumörer kan hela njuren där tumören sitter behöva opereras bort.
I en del fall vid små tumörer avvaktar man med behandling eller använder andra icke-kirurgiska metoder.
Man kan till exempel använda radiofrekvensbehandling (där tumören hettas upp så att cancerceller förstörs) eller kryobehandling (tumören fryses så att cancerceller förstörs).
Inför sådana behandlingar tas en biopsi, ett vävnadsprov.
De här behandlingarna används till exempel om ditt allmänna hälsotillstånd är så dåligt att operation inte går att göra.
De som har en klarcellig njurcancer och bedöms ha ökad risk för återfall kan erbjudas ett års behandling med immunterapi, om allmäntillståndet tillåter det.
Då aktiveras det egna immunförsvaret för att ta död på eventuella cancerceller som kan finnas kvar.
Behandlingen ges som komplement efter operationen, så kallad adjuvant behandling, för att minska risken för återfall.
Om njurcancern har spridit sig och gett metastaser händer det ibland att njuren där cancertumören sitter opereras bort.
Om det bara finns enstaka metastaser till exempel i lunga, lymfkörtel, bukspottskörtel eller hjärna kan de också i en del fall opereras bort.
Medicinsk behandling vid spridd cancer används ofta för att bromsa cancertillväxten och förlänga överlevnaden.
Det finns nationella och internationella rekommendationer om vilka läkemedel som ska ges i olika situationer.
Olika typer av läkemedel används beroende på vilken typ av njurcancer det är och på vilka behandlingar som getts tidigare. Även det allmänna hälsotillståndet spelar in.
Sedan 2006 används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målinriktad behandling.
Läkemedlen har ofta en bromsande effekt på njurcancer och hämmar tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning. Det finns flera olika sådana läkemedel som används i Sverige.
Läkemedlen tas oftast som tabletter. Biverkningar av behandlingarna som ofta förekommer kan vara förhöjt blodtryck, hudpåverkan, diarréer och trötthet.
Läs mer om målinriktade läkemedel
I kroppen finns det normalt så kallade kontrollpunkter, checkpoints, som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt. Sedan några år finns det antikroppar som släpper på den bromsen, så kallade checkpointhämmare.
När man får checkpointhämmare aktiveras en sorts vita blodkroppar, T-lymfocyter, som kan ta död på cancercellerna. Antikropparna får man på sjukhus med dropp.
Biverkningar av behandlingen beror på den ökade aktiviteten i immunförsvaret. Aktiviteten kan leda till inflammationer i kroppens organ. Det kan ge symtom som till exempel andnöd, diarréer, utslag och klåda i huden och trötthet.
De kan bli allvarliga och det är därför viktigt att de som behandlas med checkpointhämmare måste vara väl informerade om biverkningarna och när de ska ta kontakt med sjukvården.
Alla läkemedel som nämnts kan leda till en hel del biverkningar och hur effektiv behandlingen är varierar mellan olika personer.
Den som är sjuk behöver följas upp på behandlande klinik så att livskvaliteten och resultaten av behandlingen blir så bra som möjligt. En regelbunden kontakt med både kontaktsjuksköterska och läkare är av stor vikt.
Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.
Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat sig ha någon nämnvärd effekt.
Strålbehandling brukar ha god effekt för att lindra symtom, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet.
Strålbehandling ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar bara några minuter varje gång.
Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.
Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till operation när det bara finns enstaka metastaser i till exempel hjärnan eller lungorna. Den innebär att strålningen riktas in mycket noggrant för att stråla själva tumören från många olika håll med hög dos och samtidigt skona vävnaden runt omkring.
När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas.
Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera saker som kan göras för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider.
Behandlingar som sätts in då brukar kallas palliativ vård.
Den palliativa vården innebär att aktivt ta hänsyn till helheten, inte bara genomföra enstaka insatser.
Läkaren bör, tillsammans med övrig personal, gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med den som är sjuk komma fram till deras för- och nackdelar.
I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, en viktig fråga för de som har ont.
Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.
Vårdpersonalens uppgift är att se till hela livssituationen hos den som är sjuk och att tillgodose olika behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga.
Även de närstående behöver stöd i sin situation.
För att kunna välja rätt behandling är det viktigt att veta hur utbredd cancern är. Sjukdomen delas sedan in i olika stadier.
Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier:
Varje år diagnostiseras omkring 1 300 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas nästan dubbelt så ofta som kvinnor.
Klarcellig njurcancer står för ungefär 80 procent av fallen. Efter det kommer papillär njurcancer (10 procent), kromofob njurcancer (cirka 5 procent), följt av övriga typer (cirka 5 procent).
De flesta som drabbas av njurcancer är mellan 60 år och 80 år. Sjukdomen är mycket ovanlig hos personer under 40 år.
Undersökningsmetoder som ultraljud, datortomografi och magnetkamerundersökning gör att njurcancer oftare hittas av en slump när något annat organ undersöks.
Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta.
Flera undersökningar har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av njurcancer.
Rökning ligger bakom cirka 30 procent av fallen och tillsammans med kraftig övervikt står de båda riskfaktorerna för omkring 50 procent av alla njurcancerfall.
Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Om det inte finns några metastaser när njurcancern upptäcks är överlevnaden mycket bättre.
Mer än 80 procent av de som insjuknat lever fem år eller längre, och många blir helt botade.
Om sjukdomen däremot har spridit sig är överlevnaden betydligt sämre. Men andelen av de som lever i fem år med en spridd njurcancer har ökat. Variationen mellan olika människor är stor.
Vid små tumörer som inte har vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god.
Vilken typ av njurcancer det är, hur den som är sjuk mår och flera andra faktorer påverkar också prognosen.
Redan när du fått besked om att du har njurcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Inom svensk sjukvård finns så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för en rad olika cancerdiagnoser. Njurcancer är en av dem. SVF är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt det ska gå från misstanke om cancer till start av första behandling.
Syftet med SVF är att minska onödig väntan och ovisshet för den som är drabbad.
Läs om standardiserade vårdförlopp för njurcancer
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Njurarna är blodets reningsverk. De filtrerar bort avfallsprodukter som blodet för med sig från kroppens alla celler. Det sker i njurens ytterskikt, som kallas barken. Sedan blodet passerat njurbarken skickas det tillbaka ut i kroppen.
Urinen rinner via njurkanalerna ut i bäckenet och vidare genom den 30 cm långa urinledaren till urinblåsan. När blåsan innehåller 2–3 dl urin blir trycket så stort att vi måste kissa.
Varje minut passerar drygt en liter blod njurarna och varje dygn producerar njurarna 1,5–2 liter urin. Hur mycket urin det blir beror framför allt på hur mycket vätska vi får i oss genom mat och dryck.
Njurarna har också andra viktiga uppgifter. De reglerar kroppens salt- och vätskebalans samt blodets surhetsgrad.
De tillverkar dessutom flera hormoner. Ett av hormonerna hjälper till att reglera blodtrycket, ett annat att bilda röda blodkroppar och ett tredje behövs för att tunntarmen ska kunna ta upp kalcium från maten.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
