Njurcancer

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Varje år drabbas drygt 1 200 personer i Sverige av njurcancer. Många botas men även de som inte kan botas kan leva flera år med sin sjukdom. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. Kunskapsutvecklingen om njurcancer går fort och dess behandling har förbättrats under de senaste åren.

Fakta

  • De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år.
  • Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker.
  • Orsaken till njurcancer är inte klarlagd, men rökning, övervikt och fetma ökar risken för denna cancerform. 

Varje år diagnostiseras drygt 1 200 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas cirka en och en halv gånger så ofta som kvinnor.

De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år och det är mycket ovanligt hos personer under 40 år.

Det vanligaste är att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om njurcancer. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.

Illustration av njurbäckenet
Njurbäcken och njure. Illustration: Sunny Ahmed.

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år.

För mer information om Wilms tumör besök Barncancerfondens webbplats 

Olika former av njurcancer

Njurcancer är en av många cancersjukdomar. De är olika varandra men har det gemensamt att celler tillväxer utan kontroll. Det börjar i någon av kroppens celler. 

Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.

  • Den vanligaste formen är klarcellig njurcancer, som står för cirka 80 procent.
  • Andra former är papillär njurcancer, cirka 10 procent, kromofob njurcancer, cirka 5 procent, och övriga typer, cirka 5 procent.

Dessa cancerformer skiljer sig åt gällande prognos och behandlingsval.

Läs mer om vad cancer är

Njurcancer symtom

  • Blod i urinen
  • Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter
  • Högt blodtryck
  • Viktnedgång
  • Minskad aptit

Njurcancer diagnosticeras ofta först då tumören blivit relativt stor eller då cancern har spridit sig i form av metastaser (dottertumörer). Ofta saknas tydliga symtom och sjukdomen upptäcks många gånger vid en röntgenundersökning som görs av helt andra skäl.

Läs mer om symtomen på njurcancer:

De första tecknen på njurcancer

De första symtomen på njurcancer kommer ibland från andra delar av kroppen. Det kan innebära problem med lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer.

Blod i urinen

Blod i urinen är det vanligaste symtomet på njurcancer. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör du alltid boka ett läkarbesök om du upptäcker blod i ditt urin. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.

Värk på sidan av kroppen

Ett annat symtom på njurcancer är värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter. Ett symtom som kan betyda att njurtumören är av det större slaget. Ofta upptäcks då tumören vid utredning av oklara bukbesvär. Ibland kan du känna tumören från utsidan.

Feber, högt blodtryck, viktnedgång och minskad aptit

Andra vanliga symtom som kan förekomma vid njurcancer är feber, högt blodtryck, viktnedgång och minskad aptit. Symtom som också kan ha hel andra orsaker.

Hur upptäcks njurcancer?

Datortomografi

Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits som förs in igenom en båge med ett röntgenrör. Oftast tillförs också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm.

Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning. Finner man njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.

Magnetkamera

Magnetkamera har på senare år också börjat användas som ett alternativ till datortomografi. För patienten går det till på samma sätt som vid datortomografi. Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält i stället för röntgenstrålning.

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning behöver ibland göras som komplement till en datortomografi- eller magnetkameraundersökning för att bedöma hur tumören breder ut sig. Läkaren för en ultraljudsgivare över patientens buk som sänder ljudvågor in mot njuren. Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.

Cystoskopi

Cystoskopi görs vid symtom med synligt blod i urinen. Ett smalt böjligt instrument förs in i urinrörsmynningen via urinröret och in i urinblåsan. Det görs för att se om det finns någonting i urinblåsan som orsakar blödningen.

Njurscintigrafi/isotopundersökning

Njurscintigrafi/isotopundersökning av njurarna görs ibland för att undersöka njurarnas funktion närmare. Ett ofarligt radioaktivt ämne injiceras i en venkateter. Ämnet utsöndras via njurarna och med hjälp av en gammakamera kan njurfunktionen uppskattas.

Biopsi

Ibland tas ett vävnadsprov, biopsi, från njurtumören eller från en dottertumör, metastas, som led i utredningen inför val av behandling.

Indelning i stadier

Inför behandlingsvalet är det viktigt att fastställa hur utbredd cancern är, vilket indelas i olika stadier.

Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier:

  • I stadium I är cancern högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
  • I stadium II är cancern större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
  • I stadium III har cancern vuxit in i större vener och/ eller omgivande fett. Det kan finnas spridning till lymfkörtlar i närheten men det finns inga metastaser, dottertumörer, i andra organ.
  • I stadium IV har cancern antingen vuxit utanför njurens omgivande fettväv med eller utan spridning till andra omgivande organ eller spridning av metastaser längre bort från tumören.

Behandlingar

Vilken behandling som rekommenderas beror på hur stor cancern är, var i njuren den sitter samt om det finns en spridning till andra organ med metastaser.

Person med blå läkarhandskar hanterar provrör i ett labb.
Cancerfonden stödjer forskningsprojekt om njurcancer.

Forskning njurcancer

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Till forskningsprojekt

Orsaker till njurcancer

Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta. Flera undersökningar har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för denna cancerform.

Prognos

Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god. Vilken cancerceltyp som dominerar, hur patienten mår och flera andra faktorer påverkar också prognosen. Njurcancer sprids lätt med blodet och hör därför till de cancerformer som ganska ofta bildar metastaser.

Totalt botas knappt hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom.

Vart ska jag vända mig

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.

En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig.

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför kvinnan står en man och en kvinna i sjukhuskläder och lyssnar fokuserat.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Om njuren

Njurarna är blodets reningsverk. De filtrerar bort avfallsprodukter som blodet för med sig från kroppens alla celler. Det sker i njurens ytterskikt, som kallas barken. Sedan blodet passerat njurbarken skickas det tillbaka ut i kroppen.

Urinen rinner via njurkanalerna ut i bäckenet och vidare genom den 30 cm långa urinledaren till urinblåsan. När blåsan innehåller 2–3 dl urin blir trycket så stort att vi måste kissa.

Varje minut passerar drygt en liter blod njurarna och varje dygn producerar njurarna 1,5–2 liter urin. Hur mycket urin det blir beror framför allt på hur mycket vätska vi får i oss genom mat och dryck.

Njurarnas viktiga uppgifter

Njurarna har också andra viktiga uppgifter. De reglerar kroppens salt- och vätskebalans samt blodets surhetsgrad.

De tillverkar dessutom flera hormoner. Ett av hormonerna hjälper till att reglera blodtrycket, ett annat att bilda röda blodkroppar och ett tredje behövs för att tunntarmen ska kunna ta upp kalcium från maten.