Ambitionen kunde knappast vara tydligare: Livmoderhalscancer ska försvinna för gott. Vägen går via vaccin, screening, utbildning och ett väl utvecklat samarbete. Miriam Elfström, som är med och leder projektet, berättar om en enorm satsning för att utrota en hel cancerform.
I augusti 2018 gick WHO ut med en uppmaning till världens länder: Det är fullt möjligt att utrota livmoderhalscancer och hög tid att skrida till verket. Sverige antog utmaningen och sedan dess har arbetet pågått.
– WHO:s uppmaning om global utrotning av livmoderhalscancer byggde på tre delar: vaccinering, screening och behandling av de cellförändringar som påträffas vid screening, förklarar Miriam Elfström, projektkoordinator för den studie som stöttar regionerna i deras arbete med att eliminera förekomsten av livmoderhalscancer.
Det här projektet är en kraftsamling av sällan skådat slag.
– Från svenskt håll har vi främst lagt energi på de första två eftersom fokus på behandling inte är lika aktuell här. De vi fångar upp får redan i dag den behandling som krävs.
Miriam Elfström är epidemiolog vid Karolinska institutet och projektkoordinator för den studie som arbetar för att stötta det så kallade Utrotningsprojektet ute i de 20 regionerna.
Och det är precis vad det låter som: livmoderhalscancer ska bort. En fullt rimlig ambition, menar forskningen. För det som klassas som den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor 20–49 år går att få bukt med.
Av all livmoderhalscancer orsakas nämligen 98 procent av det sexuellt överförbara HPV-viruset (humant papillomvirus) och detta går att vaccinera sig emot. Så sker sedan 2012 inom skolvaccinationsprogrammet och Utrotningsprojektets uttalade ambition är att även få de som är födda 1994–1999 vaccinerade.
– Det vaccin vi erbjuder i dag skyddar mot 90 procent av fallen och kan vi få upp täckningsgraden och nå de grupper vi vill, så minskar antalet infektioner dramatiskt. Vilket på sikt också minskar antalet fall av livmoderhalscancer, säger Miriam Elfström.
Parallellt har arbetet med att vaccinera de som är födda 1994–1999 tuffat på. Urvalet beror på att de åldersmässigt tillhör en riskgrupp som gick miste om erbjudandet om HPV-vaccin inom skolvaccinationsprogrammet som infördes 2012.
– Nu när alla regioner är med kan vi konstatera att vi har vaccinerat ungefär 120 000 kvinnor födda 1994–1999. Det är en väldigt stor gemensam satsning som gjort det möjligt. Covid-vaccinationen var ju enorm men den låg på hälsovården, detta är en kraftsamling med så många olika verksamheter inblandade, säger Miriam Elfström.
Det vaccin vi erbjuder i dag skyddar mot 90 procent av fallen.
Så var står arbetet i dag? Studien som Miriam Elfström koordinerar visar att fyra regioner, vid fortsatt hög vaccinationstakt, kommer att nå utrotningsmålet vid årets slut, och även att det i dag finns över 2 000 utbildade personer som kan vaccinera på över 600 mottagningar i landet.
WHO har utlyst ett globalt mål om total eliminering av livmoderhalscancer. Sverige kan bli först i världen att utrota livmoderhalscancer genom vaccination. För att lyckas erbjuds gratis vaccin till kvinnor födda 1994-1999. Dessutom arbetar Sveriges regioner med att öka deltagandet i screening med gynekologisk cellprovskontroll.
Men med det sagt: utrotningsprojektet kommer att få kämpa hårt för att lyckas. Projektet är nu inne på sitt sista år av rekrytering till screening och vaccination och fokus ligger på att hålla uppe tempot.
– Vi har jobbat mycket med att sänka barriären till vaccination, så att vi underlättar för tjejer att söka upp oss. Det här är ju en grupp som är tillgängliga vid varierade tider på dygnet, som pluggar och reser mycket och där får vi anpassa oss på alla möjliga sätt för att finnas till hands när de kan komma och vaccinera sig. Samtidigt som vi trycker på att detta är helt kostnadsfritt, säger Miriam Elfström.
Utöver rollen som projektkoordinator, som innebär att leda det dagliga arbetet för studien, håller Miriam Elfström också i utbildningen för att bredda vaccinationsförmågan.
– Vi är ett team som jobbar tajt tillsammans, jag fungerar som projektledare medan andra sliter hårt när det gäller själva utförandet och logistiken för att få Utrotningsprojektet att löpa på.
Miriam Elfström sköter också kommunikationen mellan projektledare i regionerna, samt med de kommunikatörer som finns där ute. Att nå ut är A och O.
– Kampanjens spridning är nyckeln för att lyckas, säger hon. Och det är en balansgång hur hårt vi kan gå fram där. Det är alltid svårt att arbeta med kommunikation kring en sjukdom som ligger lite längre bort i horisonten för de flesta.
Vägen framåt går via en kombination av försiktighet och tydlighet.
– Vi försöker hitta en ton som inte skrämmer upp människor men som samtidigt förmedlar allvaret, säger Miriam Elfström.
Kampanjens spridning är nyckeln för att lyckas.
Ett viktigt budskap är också det solidariska ansvaret att vaccinera sig. För ju fler som har skydd, desto starkare står samhället emot HPV-viruset. En kunskap som har visat sig vara lättare att förmedla sedan pandemin lärde svenska folket mer om flockimmunitet mot virus.
– De verktyg vi har i dag – med screening och vaccin – är otroligt kraftfulla. Så om vi tillsammans kan göra en satsning uppnår vi samtidigt ett starkt skydd i samhället, det är inte bara individer utan hela grupper som får skyddet. Och det där talades det ju mycket om under pandemin, säger Miriam Elfström.
Covid-19-pandemin är något som Utrotningsprojektet har fått hantera även på andra sätt. Dels för att screeningen ett tag fick pausas i vissa regioner under första pandemiåret, dels då effekterna av massvaccinering mot Covid-19 har påverkat projektets arbete indirekt genom att folk kan mycket mer om vaccin i dag än tidigare.
– Det är dubbelt. Under pandemin fick folk mycket mer kunskap om virus och en lärdom i hur viktigt det är att vi vaccinerar oss, det är förstås av godo för Utrotningsprojektet. Samtidigt kan det vara utmanade eftersom folk i dag kan uppleva en trötthet kring vaccination och sjukdomar. Men det där jobbar vi för att komma förbi, genom att trycka på allvaret i detta.
I dag kan folk uppleva en trötthet kring vaccination och sjukdomar.
Ett av de viktigaste verktygen för att lyckas nå den högt uppsatta målsättningen hänger också samman med tanken att lyfta detta från individ- till gruppnivå. För information till den enskilda i all ära, ett budskap som sprids människor emellan har visat sig vara väldigt effektfullt.
– Hela projektet är verkligen något som vi behöver göra tillsammans. Att sprida information mellan kompisar och kollegor, att uppmuntra folk att gå med i nätverk och prata öppet om livmoderhalscancer, allt sådant tror jag kommer att leda till att vi kommer att lyckas med det här. Vi behöver hålla upp takten – och det kommer vi också göra.
2018: Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar världens länder att bidra för att utrota livmoderhalscancer orsakad av HPV, ett mål som kan anses vara uppfyllt när fyra eller färre fall per 100 000 kvinnor inträffar per år i alla länder.
2019: Ett pilotprojekt lanseras i Region Skåne riktat mot de kvinnor som inte nåtts av screening och som anses löpa förhöjd risk att drabbas – exempelvis på grund av tecken på cellförändringar vid tidigare prover eller att de inte hade dykt upp vid provtagning.
2020: Pilotprojektet sprids vidare till fler regioner i landet, och i World Health Assembly antar 194 länder enhälligt utrotning av livmoderhalscancer som ”prioriterat hälsomål”.
2021: Sveriges riksdag beslutar att skynda på utrotning av livmoderhalscancer, varför gratis vaccin till alla födda 1994–1999 införs. Informationskampanjen ”Ta sticket mot HPV” lanseras med målet att ha utrotat livmoderhalscancer till 2027, parallellt med att en forskningsstudie som följer och assisterar arbetet i regionerna lanseras. Denna studie leds av professor Joakim Dillner vid Karolinska institutet.
2022: Utrotningsprojektet breddas och samtliga Sveriges regioner uppmanas att sprida budskapet om gratis vaccin mot HPV, parallellt med ökad screening.
2023: I december passeras gränsen 100 000 nådda deltagare – och ytterligare cirka 2 000 personer nås varje vecka.
2024: Projektet löper på med fokus på att hålla uppe takten i vaccinering och screening. Prognosen är att fyra regioner – Blekinge, Halland, Jämtland/Härjedalen samt Kalmar – kommer att nå utrotningsmålet före årets slut.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
