Fakta
- 2000 cancerfall/år är kopplade till övervikt och fetma.
- 20-25 procent av alla 10-åringar i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent har fetma.
- Enbart fetman kostar samhället cirka 70 miljarder kronor varje år.
Övervikt och fetma
Minska risken för cancer genom att hålla en hälsosam vikt
Minska risken för cancer genom att hålla en hälsosam vikt
Navigera inom sidan
Mer än hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller fetma. För att minska sin risk för cancer är det viktigt att sträva efter att hålla en hälsosam vikt under hela livet.
Övervikt och cancer
Övervikt och fetma är kopplat till ökad risk för minst tretton olika cancerformer och är den näst största påverkbara orsaken till cancer efter rökning.
De bakomliggande orsakerna till att övervikt och fetma ökar risken för cancer är ännu inte helt klarlagda. En möjlig förklaring bottnar i ny kunskap om fettväven.
Påverkar kroppens ämnesomsättning
Från att främst ha betraktats som en energidepå vet man i dag att fettcellerna i fettväven producerar många olika ämnen, bland annat hormoner, tillväxtfaktorer och ämnen som bidrar till inflammation.
När mängden fettväv ökar i kroppen förändras fettcellerna och hormonproduktionen och vissa hormoner, som kan stimulera cancertillväxt, ökar. Vid övervikt påverkas också kroppens ämnesomsättning.
Det kan leda till förhöjda blodfettnivåer och insulinresistens, med höjda nivåer av insulin och insulinliknande tillväxtfaktorer som följd.
Dessa ämnen stimulerar cancercellernas expansion och delning, samtidigt som de gynnar deras överlevnad genom att hämma celldöd, den så kallade apoptosen.
Ger låggradig inflammation
En person med övervikt får också med tiden en låggradig inflammation i kroppen, vilket främjar en miljö där cancercellerna lättare kan utvecklas.
Dessutom producerar fettväven ämnen som gynnar tumörens nybildning av blodkärl, som behövs för att tumören ska kunna växa över en viss storlek.
Övervikt och fetma ökar inte bara risken för att cancer ska uppstå, utan leder i många fall också till en sämre prognos hos den som redan drabbats.
Fortsatt ökning av övervikt och fetma
Bakom ökningen av andelen med övervikt och fetma ligger en dramatisk förändring av människors levnadsvanor. Konsumtionen av ohälsosam mat och sötade drycker har ökat stadigt i västvärlden de senaste decennierna.
I kombination med ett mer stillasittande liv och brist på fysisk aktivitet har det lett till en närmast explosionsartad utveckling under de senaste 30–40 åren.
Kan komma att passera rökning
Än så länge är tobaksrökning den enskilt största påverkbara riskfaktorn för cancer. I takt med att rökning minskar i omfattning och andelen med övervikt och fetma i västvärlden fortsätter öka, kan en ohälsosam vikt komma att passera rökning som den största påverkbara riskfaktorn i framtiden.
Runt 4 procent av alla cancerfall har en koppling till övervikt och fetma. Om viktökningen fortsätter i samma takt som de senaste decennierna fram till år 2045 kommer vi att ha tusentals fler cancerfall än om andelen överviktiga ligger kvar på dagens nivå.
Body mass index och midjemått
Var på kroppen fettet sitter spelar roll för hur stor sjukdomsrisken är. Fett kring magen, så kallad bukfett, är kopplat till betydligt större hälsorisker än fett som sitter jämnare fördelat på kroppen.
Därför kan även midjemåttet vara ett användbart sätt för att uppskatta risken för sjukdom. Enligt WHO är risken för sjukdom låg vid midjemått under 94 centimeter som man och under 80 centimeter som kvinna.
En hälsosam vikt är individuellt men på befolkningsnivå är BMI (Body Mass Index) ett mycket bra mått. För de allra flesta innebär en hälsosam vikt att ha ett BMI mellan 18,5–24,9.
BMI
- BMI (Body Mass Index) mäter förhållandet mellan vikt och längd.
- Dela din vikt i kg med din längd i meter i kvadrat. Exempelvis 75 kg/(1,70 m x 1,70 m) = BMI 26.
- Gränsen för övervikt går vid 25 och gränsen för fetma vid 30.
Midjemått
- Kvinnor med midjemått över 80 cm och män över 94 cm bedöms ha övervikt.
- Kvinnor med midjemått över 88 cm och män över 102 cm bedöms ha fetma.
Så håller du en hälsosam vikt
- Ät kost med mycket fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter.
- Begränsa intaget av så kallade tomma kalorier samt drycker som är sötade med socker.
- Var fysiskt aktiv.
- Vänd dig till din vårdcentral om du har övervikt eller fetma och vill ha hjälp att minska i vikt.
Cancerprevention
Vad vi äter och dricker, hur vi rör på oss och om vi röker eller inte har stor betydelse för vår hälsa på kort och på lång sikt. Den här broschyren ger dig råd om vad du själv kan göra för att minska risken att drabbas av cancer.
Så påverkar Cancerfonden folkhälsopolitiken
Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.
Varför är det viktigt för Cancerfonden att lyfta riskerna med övervikt och fetma?
Övervikt och fetma är näst efter rökning den största påverkbara riskfaktorn för cancer. Idag drabbas varje år cirka 2000 personer av cancer till följd av övervikt och fetma och varannan vuxen person i Sverige har en ohälsosam vikt och därmed en ökad risk för cancer.
Inom en 15-års period beräknas det vara 60 procent. Störst andel finns bland lågutbildade och socioekonomiskt svagare grupper. Dessutom, växer andelen barn och unga med övervikt och fetma – under de senaste tre decennierna har andelen barn och unga med övervikt fördubblats och andelelen med fetma fyrdubblats.
Att bryta mönster och förändra levnadsvanor kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.
För att vända den negativa viktutvecklingen och se till att färre drabbas av cancer, och andra folkhälsosjukdomar, krävs att hela samhället agerar nu. Inte minst krävs fler politiska initiativ för att förebygga att fler får övervikt eller fetma.
Vilka folkhälsopolitiska initiativ är viktiga för att bidra till att färre drabbas av cancer till följd av övervikt och fetma?
Ett 40-tal myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har ansvar för folkhälsopolitiska frågor och åtgärder. Det är bra, men det saknas ett övergripande ansvar och ägarskap kring frågan.
Cancerfonden anser därför att regeringen måste se till att en nationell strategi och handlingsplan tas fram, med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning. Därtill behövs såklart en mängd konkreta initiativ från politiskt håll. Cancerfonden föreslår att:
- minst 60 minuters rörelse varje dag införs under skoldagen, utöver undervisning i idrott och hälsa.
- samhällsplanering främjar ökad fysisk aktivitet för alla människor genom livet.
- skatt på sockersötade drycker införs.
- lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn ska skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.
Mer om livsstil och cancer
