Levercancer utvecklas i levern och symtomen är ofta vaga. Det kan till exempel vara en diffus känsla av obehag i buken, feber, illamående, dålig aptit och viktnedgång. 

Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fakta

  • Levercancer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor
  • Levern är ett av de organ som kan drabbas av metastaser
  • Hepatit C ökar risken för levercancer

Vad är levercancer?

Vid cancer i levern är det leverceller som har börjat dela sig ohämmat. Efter en längre tid av celldelning, oftast flera år, bildas en tumör. Det kallas då primär levercancer.

Cancerceller från andra delar av kroppen kan också med tiden spridas till levern och bilda dottertumörer, så kallade metastaser, i levern. 

Ibland pratar man om levercancer, gallvägs- och gallblåsecancer som en grupp av cancersjukdomar då både symtom och behandling liknar varandra mycket. Båda sjukdomarna börjar med skador i arvsmassan i någon av kroppens celler.

Läs mer om gallvägs- och gallblåsecancer

Illustration levern, levercancer
Levern kan beskrivas som en kemisk fabrik i kroppen. I levercellerna finns många olika enzymer. Det är ämnen som deltar i kemiska processer, i det här fallet i kroppens ämnesomsättning. Illustration: Sunny Ahmed.

Symtom på levercancer

Vanliga symtom på levercancer är dålig aptit och att gå ner i vikt fast man inte vill. Andra symtom är smärta och ömhet när man trycker på buken i höjd med levern liksom smärta i ryggen längs med högra skulderbladet. Även gulsot kan vara tecken på levercancer.

Vanliga symtom på levercancer är 

  • smärta och ömhet – "ont i levern"
  • knölar i höjd med levern
  • illamående och obehag i buken
  • dålig aptit och viktnedgång
  • smärta på sidan av ryggen
  • gulsot (ikterus)
  • mörk urin och/eller ljus avföring.

Symtomen på levercancer är ofta vaga och kommer i ett sent skede av sjukdomen.

Eftersom levern har stor reservkapacitet märks det inte på en gång om någon del av den blir sjuk. 

Smärta och ömhet  – "ont i levern" 

Hos en del kan man känna cancern som en eller flera hårda knölar när man trycker på buken i höjd med levern. Den som är sjuk kan uppleva det som ömhet eller smärta.

Obehag i buken och dålig aptit

En diffus känsla av obehag i buken, feber, illamående, dålig aptit och att man går ner i vikt är exempel på sjukdomstecken.

Smärta på ryggsidan

Smärta på ryggsidan i höjd med högra skulderbladet kan också vara ett symtom på levercancer.

Gulsot (ikterus)

Gulsot, det vill säga gulfärgning av hud och ögonvitor, kan vara ett tecken på levercancer. Gulfärgningen syns ofta tidigt i ögonvitorna.

Den orsakas av att cancern täpper igen gallgången. När gallan hindras från att rinna ut i tolvfingertarmen samlas gallfärgämnet bilirubin i blodet och tas upp av kroppens vävnader.

Man kan också få gulsot om tumören är mycket stor så att leverns funktion blir nedsatt.

Mörk urin/ljus avföring

Vid gulsot förekommer oftast även mörk urin och/eller ljus avföring och ibland också klåda.

Läs mer om symtom på gallvägscancer

Hur upptäcks levercancer?

Vid misstanke om levercancer finns det olika undersökningar som används för att ställa diagnos.

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Med datortomografi upptäcks i allmänhet mindre tumörer än med ultraljud, ner till en centimeter i storlek. Foto: Olle Nordell

Blodprov

Vid misstänkt levercancer kan blodprov tas för att undersöka halten av vissa ämnen som tillverkas i levern.

De visar om levern fungerar normalt eller om det finns anledning att misstänka någon sjukdom. Men blodprovet är inte tillräckligt för att ställa en säker diagnos.

Halten av ett ämne kan vara helt normal även när det finns tumörer i levern och ibland kan den vara förhöjd utan att du har cancer. Orsaken kan istället vara en annan sjukdom.

Därför krävs även andra undersökningar där levern studeras med en eller flera av de metoder som finns för att avbilda kroppens inre: ultraljud, datortomografi och magnetkamera (magnetresonanstomografi).

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning är enkel för den drabbade. Ofarliga ljudvågor sänds in till levern från en sond som läkaren för över buken.

Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.

Det kan vara svårt att se den bakre och övre delen av levern med ultraljud, eftersom revbenen kastar skuggor där och det kan också vara svårt att undersöka kraftigt överviktiga personer med ultraljud.

Datortomografi

Vid datortomografi ligger du på en brits med den kroppsdel som ska undersökas inne i en cirkelformad öppning i apparaten.

Undersökningen görs med hjälp av kontrastmedel som sprutas in i blodet.

Röntgenstrålar används för att få fram bilden som sammanställs av en dator. Bilden visas på en bildskärm.

Med datortomografi upptäcks i allmänhet mindre tumörer än med ultraljud, ner till en centimeter i storlek.

Ultraljudstekniken har emellertid förbättrats och moderna kontrastmedel med små luftblåsor gör att även tumörer strax under en centimeter kan ses. Det går också ofta att se om förändringen är en tumör eller inte.

Det är lättare att skilja en liten cysta från en tumör med ultraljud än med datortomografi.

Magnetkamera

Magnetkameran är en annan metod för att upptäcka levercancer. Kameran har en tunnelformad öppning där den som ska undersökas ligger.

Kontrastmedel sprutas in i blodet och magnetfält och radiovågor används för att få fram bilden, som även här sammanställs av en dator. Bilden kan visas på en bildskärm.

Vävnadsprovtagning

Vävnadsprovtagning med ultraljudsvägledd nålbiopsi kan vara ett alternativ om diagnosen fortfarande är osäker efter de här undersökningarna.

Detta gäller oftare gallvägscancer medan levercancerdiagnosen oftast kan ställas med hjälp av ultraljud eller datortomografi av god kvalitet.

Vid biopsi ges alltid lokalbedövning och sedan för läkaren med hjälp av ultraljud in en nål i den misstänkta tumören och tar ut en liten bit vävnad som skickas för mikroskopisk undersökning av en patolog.

På bildskärmen kan läkaren se att nålen hamnar på rätt plats.

Laparoskopi

Laparoskopi, titthålsteknik, är ännu en metod för att undersöka levern. Innan undersökningen görs sövs du eller får lokalbedövning.

Läkaren gör ett litet snitt i bukväggen och för in ett rörformat instrument kallat laparoskop.

Genom laparoskopet kan läkaren se om det finns några små tumörer på leverns yta eller om det finns dottertumörer i bukhinnan.

Via laparoskopet kan läkaren också ta vävnadsprover.

Läs mer om titthålskirurgi (laparoskopi)

Hur behandlas levercancer?

Levercancer kan behandlas med hjälp av olika metoder. När läkaren, i samråd med dig, bestämmer en behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Behandlingen kan också skilja sig åt beroende på om det är en primär levercancer (en cancer som har startat i levern) eller om det är metastaser i levern (dottertumörer som har spridits dit från andra organ). 

Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

Här är de vanligaste behandlingarna:

Operation vid primär levercancer

Cancer som har startat i levern (och inte har spridit sig till levern från ett annat organ) kallas för primär levercancer. För att en primär levercancer ska kunna botas genom operation krävs det att 

  • den är begränsad till en del av levern
  • det inte finns några tecken på att den har spridit sig utanför levern
  • den del av levern som blir kvar efter operation är tillräckligt stor och tillräckligt frisk för att kunna växa ut igen.

Operationer i levern är ibland påfrestande för den som är sjuk. Det är därför viktigt att läkarna tar hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd och andra eventuella sjukdomar du har innan de bestämmer om en operation kan genomföras. 

Andra sjukdomar i levern påverkar också om operation är ett lämpligt behandlingsval.

I Sverige är den vanligaste sjukdomen i levern skrumplever, levercirros, som orsakas av långvarig inflammation av levern, oftast på grund av virusinfektion eller alkoholmissbruk.

Levercirros försämrar ofta möjligheten att bota cancern med hjälp av operation. Den gör också att risken är hög för att ny levercancer kan uppstå i den bit av levern som är kvar efter operation.

Vid operationen tar kirurgen bort själva tumören och en del av levern runt omkring. Leverns stora reservkapacitet gör att den kan fungera helt normalt även om en stor del måste tas bort.

Förutsättningen för operation är dock att den del av levern som ska vara kvar är frisk.

I enstaka fall kan levertransplantation vara en möjlighet. En förutsättning för transplantation är att tumören i levern inte är för stor, att det inte finns för många tumörer och att det inte finns några tecken på att cancern har spridit sig utanför levern.

Operation vid metastaser i levern

Ibland kan man med gott resultat operera bort metastaser, dottertumörer, i levern.

Förutsättningen för ett sådant ingrepp är att det inte finns för många dottertumörer och att de inte är spridda till alltför många delar, så kallade segment, i levern.

Hittills har det mest varit metastaser från tjock- och ändtarmscancer som är aktuella när det kommer till operation av metastaser i levern.

Operation kombineras ofta med cytostatika före och efter operationen (se nedan).

Lokalt tumörförstörande behandling (ex MWA) vid levercancer och metastaser i levern

Mindre tumörer (upp till cirka tre centimeter i diameter) kan ibland förstöras lokalt med hjälp av värme, frysning eller alkohol. Det kallas för ablation.

Den vanligaste tekniken som används i dag är så kallad mikrovågsablation (MWA).

Det innebär att man leder in mikrovågor via en nål i tumören så att tumörcellerna värms upp och dör.

MWA används oftast för att metoden bäst tar död på tumörcellerna. Den kan ibland ges även om tumören ligger nära blodkärl. Om inte alla celler dör kommer cancern tillbaka efter en tid.

Metoden används helst inte om tumören är större än 3 centimeter.

Det är ett skonsamt ingrepp som kan utföras med lokalbedövning, men ofta blir du sövd under behandlingen. 

Fördelen är att många som inte klarar av en operation kan genomgå den här behandlingen. Nackdelen med behandlingen är att risken för återfall är högre än om tumören opereras bort, särskilt vid större tumörer.

MWA och liknande lokalt tumörförstörande behandlingar kan ibland användas vid både primär levercancer och vid metastaser. 

Behandlingen kan kombineras med cytostatika.

Läkemedelsbehandling vid primär levercancer

Det finns olika typer av behandling med läkemedel:

Cytostatika

Cytostatika kan ges vid primär levercancer som är lokalt avancerad. Lokalt avancerad innebär att cancertumören är kvar i levern enbart men att den kavar svår att operera bort helt för att den är mycket stor eller att den växer runt blodkärl.

Om cancertumören inte är avancerad, eller om den är spridd till andra organ, är inte cytostatikabehandling ett alternativ.

För levercancer finns ingen cytostatikabehandling som helt botar sjukdomen utan behandlingen används för att stoppa tillväxten av en tumör som inte går att behandla på annat sätt.

För att få in en hög dos cytostatika i tumören blandas cytostatikaläkemedlet med lipodol. Lipodol är ett kontrastmedel som söker sig till tumören. Blandningen sprutas in direkt i pulsådern till levern via en tunn kateter som förs upp från ljumsken till levern.

Att ge cytostatika i en blodåder i armen, som man gör vid många andra cancerformer, har i stort sett ingen gynnsam effekt vid levercancer och används därför inte.

Läs mer om cytostatikabehandling

Målinriktade läkemedel

Flera så kallade målinriktade läkemedel har visat sig bidra till att förlänga en persons överlevnad när andra behandlingar inte är möjliga.

Målinriktade läkemedel motverkar de fel som finns i signalvägarna i tumören (signalvägar är som ett kommunkationssystem i cellen som hjälper cellen göra rätt saker, som att växa, dela sig och utvecklas) och kan genom det hämma tillväxten av cancercellerna. 

Den första läkemedelsmolekylen med den här effekten heter sorafenib. Liknande effekter har också kunna åstadkommas med regorafenib och lenvatinib.

Läkemedelsbehandling vid metastaser i levern

Den behandling som kan ges mot metastaser är samma som en behandling som ges mot modertumören.

Det betyder att metastaser i levern från till exempel bröstcancer behandlas med samma cytostatika som bröstcancern behandlas med, metastaser från tjocktarmscancer med samma cytostatika som tjocktarmscancern och så vidare.

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Den cytostatikabehandling som kan ges mot metastaser är samma ges som mot modertumören. Foto: Olle Nordell

Vid metastaser från tjocktarmen kan ibland enbart cytostatika eller cytostatika tillsammans med målsökande läkemedel minska tumörernas storlek så mycket att de kan opereras bort. Ibland behövs också en kombination med radiofrekvensbehandling eller stereotaktisk strålbehandling.

I andra fall kan behandlingen med cytostatika förlänga livet, lindra symtom och förbättra livskvaliteten.

Hur stor chansen att behandlingen ger effekt på metastaserna i levern beror främst på var primärtumören har funnits.

Strålbehandling vid primär levercancer och metastaser i levern

För en del kan strålbehandling lindra symtom från levern. Men eftersom levern i sig är känslig för strålning kan bara en måttlig stråldos ges.

I vissa fall kan så kallad stereotaktisk strålning användas och på så sätt öka stråldosen mot själva tumören.

Stereotaktisk strålbehandling innebär att man med precision strålar tumören från flera olika håll. Då får tumören en hög stråldos medan vävnaden runt tumören skonas.

Det finns rapporter som visar att sådan behandling, liksom mikrovågsablation, kan vara botande.

Läs mer om strålbehandling

Metastaser i levern

Levern är ett av de organ som kan drabbas av metastaser, dottertumörer. Andra sådana organ är lymfkörtlar, lungor, hjärna och skelettet.

Levermetastaser orsakas av att tumörceller förs med blodet från modertumören till levern där de fastnar och växer.

Det finns inga helt säkra uppgifter om hur stor andel av de som drabbas av cancer får metastaser i levern, men enligt vissa beräkningar rör det sig om nästan en tredjedel.

Bland de där modertumören är i magsäcken eller bukspottkörteln beräknas minst hälften få metastaser i levern.

De flesta andra cancerformer kan också ge upphov till metastaser i levern.

Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur och varför metastaser uppkommer.

Det går heller inte säkert att förutse om en cancer kommer leda till metastaser eller inte eftersom det varierar mycket mellan olika personer även om de har samma sjukdom.

Bland de faktorer som påverkar risken för metastaser är modertumörens storlek, vilken sorts cancer det är och dess läge.

Metoderna för att ta bilder av kroppens inre med ultraljud, datortomograf och magnetkamera (magnetresonanstomografi) har gjort det lättare att upptäcka metastaser. Men det finns ännu ingen metod för att hitta metastaserna i tidigt skede, när de fortfarande är mindre än ungefär en centimeter.

Palliativ vård vid levercancer

Utöver att operation, läkemedelsbehandling (som cytostatika) och strålning kan bota cancern och/eller ge andra överlevnadsvinster kan behandlingarna ofta också lindra symtom.

När de behandlingsmöjligheterna är uttömda eller om cancern kommer tillbaka efter en operation, finns flera andra åtgärder som kan sättas in för att lindra symtom.

Det brukar kallas palliativ vård.

Goda möjligheter till smärtlindring

Palliativ vård innebär en aktiv vård där hänsyn tas till varje persons hela livssituation och inte bara till enstaka symtom.

Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom vilka olika behandlingar för lindring av symtom som finns tillgängliga och tillsammans med den som är sjuk och närstående komma fram till deras för- och nackdelar.

Efter det kan man lägga upp en plan som givetvis måste vara flexibel om tillståndet förändras.

Patient ligger på en brits, en sjuksköterska lägger sin arm på dennes axel.
Vårdpersonalens uppgift är att se till personens hela livssituation och tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även närstående behöver stöd i sin situation.

Idag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, som är en viktig fråga för den som har ont.

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.

Läs mer om smärtbehandling

Läs mer om palliativ vård

Orsaker till levercancer

I de nordiska länderna liksom i Nord- och Sydamerika och i Australien är primär levercancer förhållandevis ovanlig. Den drabbar främst äldre människor.

I Kina och Sydostasien samt i västra och södra Afrika är däremot levercancer en av de vanligaste cancerformerna och drabbar i stor utsträckning människor i medelåldern.

De geografiska skillnaderna visar att det finns olika bakgrund till sjukdomen. I Norden, Nord- och Sydamerika och Australien är orsaken ofta skrumplever, levercirros, på grund av stort intag av alkohol. Men levercirros kan också bero på andra orsaker.

Levercirros betyder att levern har blivit skadad. Ibland kan de delar av levern som fungerar kompensera för de delar som är skadade. Om skadan är stor fungerar inte levern som den ska.

I de delar av världen där levercancer är en vanlig cancerform är orsaken ofta den variant av gulsot som heter hepatit B.

Hepatit C ökar också risken för levercancer. Hepatit är ofta orsak till levercancer även i Sverige.

Andra faktorer som ökar risken för levercancer är:

  • fetma
  • mögelgifter (aflatoxiner)
  • kemiska lösningsmedel
  • arsenik
  • nitrosaminer
  • anabola steroider.

Fler cancerdiagnoser i området kring magen

Hur vanligt är levercancer?

Varje år diagnostiseras drygt 650 fall av primär levercancer. 

Det finns ingen exakt statistik på hur många som får metastaser i levern från andra cancerformer. Men det står helt klart att det är betydligt vanligare än primärtumörer i levern.

Enligt en beräkning får runt en tredjedel av alla som drabbas av cancer någon gång metastaser i levern. 

Levercancer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Gallvägs- och gallblåsecancer, som har snarlika symtom, är tvärtom något vanligare bland kvinnor.

För båda cancerformerna är 75 procent av de som drabbas är 65 år eller äldre.

Hur ser prognosen ut för levercancer?

Operation är i stort sett den enda botande behandlingen för levercancer. Tyvärr är det bara ett fåtal som kan opereras, både vid primär levercancer och vid metastaser i levern.  

När det inte går att operera blir insatser för att förlänga livet och lindra besvär viktiga, så kallad palliativ vård.

Rehabilitering vid levercancer

Redan när du fått besked om att du har levercancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Här får du råd inför läkarbesöken

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Stötta livsviktig cancerforskning


Ge en rosa gåva

Ge företagsgåva

Om levern

Varje minut passerar minst 1,5 liter blod genom levern och det gör att den alltid innehåller mycket blod. 

Levern kan beskrivas som en kemisk fabrik i kroppen. I levercellerna finns många olika enzymer. Det är ämnen som deltar i kemiska processer, i det här fallet i kroppens ämnesomsättning. 

Med enzymernas hjälp bildar levern proteiner som släpps ut i blodet för att transporteras ut i kroppen. Levern kan också använda enzymerna för att bygga om en typ av näringsämne till en annan, till exempel göra om kolhydrater till fett eller proteiner till socker.

En annan viktig uppgift för levern är att förstöra avfallsprodukter från andra delar av kroppen, liksom giftiga ämnen som vi får i oss. Även många läkemedel bryts ner i levern. 

Levern har en mycket stor reservkapacitet och kan fungera normalt även om en ganska stor del av den tas bort. Den har också förmåga att växa ut igen. 


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.