Det är ovanligt att drabbas av cancer i gallvägarna. Tyvärr hittas cancerformen ofta sent, när den redan har hunnit sprida sig. Då går den inte att operera, men man kan ge annan behandling som lindrar och gör att du kan må så bra som möjligt, trots sjukdomen.

Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fakta

  • De flesta som drabbas av gallvägscancer är över 65 år.
  • Gulsot, ikterus, är ofta det första tydliga tecknet på gallvägscancer.
  • Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören.

Vad är gallvägscancer?

Gallvägscancer, som också kan kallas gallgångscancer, innebär att cancertumören har uppstått någonstans i gallvägarna eller gallgångarna. Även gallblåsan räknas in i gallvägarna och en tumör kan uppstå även där.

Sjukdomen sprider sig lätt till de lymfkörtlar som ligger i närheten av levern och gallvägarna. 

Illustration gallvägarna, gallvägscancer
Gallan bildas i levern. Gallblåsan fungerar som en tillfällig behållare för gallan. Det är en gul vätska som bildas i levern och behövs för att fettet i maten ska kunna brytas ner i tarmarna. Gallan förs via gallgångarna till gallblåsan.

Symtom på gallvägscancer 

Första tydliga symtomet på gallvägscancer är gulsot, ikterus. Det kan ge gulaktiga ögonvitor, mörkare urin och klåda i huden. Obehag högt upp i magen, viktnedgång och minskad aptit är andra symtom på gallvägscancer.

Vanliga symtom på gallvägscancer är

  • gulsot (ikterus), till exempel gulaktiga ögonvitor och hud
  • mörk urin och ljus avföring
  • obehag eller smärta i magen
  • att gå ner i vikt
  • att tappa matlusten
  • en känsla av trötthet
  • känna sig orkeslös
  • feber och frossa.

I början ger sjukdomen ofta inga symtom alls. De symtom som kan komma senare kan också bero på andra orsaker än cancer i gallvägarna.

Gulsot

Gulsot, ikterus, är ofta det första tydliga tecknet på gallvägscancer. Ögonvitorna och huden blir gulaktiga, urinen blir mörkare medan avföringen blir ljus. Du kan också ha besvär med klåda i huden.

Obehag eller smärta i magen

Gallvägscancer kan göra att du känner ett obehag högt upp i magen och ibland kan man få ont i magen. Du kan också må illa.

Viktnedgång och minskad aptit

Du kan tappa i vikt fast du inte vill det. Det kan bero på att cancern gör att kroppen inte kan ta upp näring som den ska. Du kan också tappa matlusten.

Trötthet

Du kan känna dig trött och orkeslös.

Feber och frossa

Cancer kan ge feber utan att det finns bakterier. Men febern och frossan kan också bero på att tumören hindrar gallan från att tömmas ut i tarmen. Då kan det börja växa bakterier i gallvätskan.

Hur upptäcks gallvägscancer?

Vid misstänkt gallvägscancer kommer läkaren kommer att undersöka dig och klämma på din mage. Du får också berätta om dina besvär och hur lång tid du har haft dem.

Blodprov

Det finns olika blodprover som visar hur levern och gallvägarna fungerar och även prover för tumörmarkörer.

Tumörmarkörer är ämnen som det kan finnas mer av i blodet vid cancer. Proverna tillsammans med undersökningarna hjälper läkaren att ställa diagnos.

Blodprov tas i en arm
Blodprov ingår i utredningen av misstänkt gallvägscancer. Foto: Olle Nordell

Ultraljud

Om du har gulsot kommer du att undersökas med ultraljud. Då kan man se om det finns någonting som hindrar gallan från att rinna ut i tolvfingertarmen.

Endoskopisk retrograd kolangiopancreaticografi (ERCP)

Endoskopisk retrograd kolangiopancreaticografi (ERCP) används om undersökningar tyder på att det är stopp i gallvägarna nära tolvfingertarmen.

Du får först bedövning och sedan för läkaren ner ett gastroskop – ett knappt lillfingertjockt, böjligt, rörformat instrument – via munnen, svalget, matstrupen och magsäcken till gallgångens öppning i tolvfingertarmen.

Kontrastmedel sprutas in i gallgången som sedan röntgas.

Ett cell- eller vävnadsprov kan tas och en endoprotes kan sättas in i samband med kolangiografi.

En endoprotes är ett litet rör som leder gallan förbi tumören till fria gallvägar.

Perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC)

Perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC) kan göras om ultraljudsundersökningen i stället tyder på att hindret sitter högt upp mot levern.

Då förs en nål in genom huden till en gallgång som fylls med kontrastmedel. Röntgenbilden visar var hindret finns.

Kontrastmedel sprutas in i gallvägarna genom en slang i samband med kolangiografin.

På samma sätt kan kontrast sprutas in i en blodåder och sedan avbilda gallvägarna med hjälp av en magnetkamera eller med vanlig röntgen.

Datortomografi

Med datortomografi (DT, skiktröntgen) kartläggs bröst- och bukhåla för att se om det finns tecken på att tumören spridit sig utanför lever och gallvägar.

Om sådan spridning finns eller inte är avgörande för om botande behandling kan vara möjlig.

Behandlingar vid gallvägscancer

Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören. För att kunna opereras får cancern inte vara spridd och du måste må bra för övrigt.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Operation

Ungefär en av fyra med gallvägscancer kan erbjudas operation. Ibland ser man först vid operationen att cancern är spridd. Då avbryts operationen och du kommer att erbjudas annan behandling i stället.

Vid en operation av gallvägscancer tas ofta en ganska stor bit av levern bort. Även närliggande lymfkörtlar tas bort och en del av bukspottkörteln kan behöva avlägsnas. Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören.

De gallvägar som blir kvar kopplas ihop med tarmen. Operationen kan göras med titthålsteknik eller med ett snitt i magen. Under operationen kommer du att vara sövd. Den vävnad man tagit bort skickas i väg för analys.

Läs mer om operation

Cytostatika

Cytostatika, eller cellgifter som det också kallas, kan ges som komplement efter en operation av gallvägscancer. Det gör man för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka.

Cytostatika kan också ges som bromsande, symtomlindrande och livsförlängande behandling när en operation inte är möjlig. Behandlingen ges med jämna mellanrum på sjukhus, i dagvård, eller som tabletter som du äter hemma.

Läs mer om cytostatikabehandling

Lindrande behandling – Palliativ vård

Även om man inte kan få bort din cancer kan man ge behandling som lindrar symtom och gör att du mår så bra som möjligt, trots sjukdomen.

Det kan handla om till exempel smärtlindring, hjälp med kostråd eller trötthet. I palliativ behandling kan också cytostatikabehandling ingå.

Läs mer om smärtbehandling

Läs mer om mat vid cancer

Läs mer om trötthet (”fatigue”) vid cancer

Gulsot och klåda

Det finns olika metoder för att lindra gulsot och den klåda i huden som den kan medföra. 

Ett rör som kallas stent kan sättas in i gallvägen för att se till så att gallan kan passera och komma ut i tolvfingertarmen. Detta görs under en ERCP-undersökning.

Man kan också välja att sätta in ett tunt plaströr under en PTC-undersökning och leda ut gallan i tarmen eller till en påse utanpå magen.

Det kan ta några veckor efter ingreppet innan klådan i huden försvinner. En kall dusch kan lindra och att hålla torr hud mjuk med fuktighetsbevarande kräm.

Palliativ vård

Palliativ vård innebär en aktiv vård där hänsyn tas till din totala situation - och inte enbart till enstaka symtom.

Skötare vattnar blommor på palliativ avdelning
Palliativ vård bedrivs i form av hemsjukvård, på sjukhem och på vissa specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar. Foto: Olle Nordell, Palliativa enheten, Lidingö, Praktikertjänst.

Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med dig komma fram till deras för- och nackdelar.

Därefter kan man lägga upp en plan, som givetvis måste vara flexibel när ditt tillstånd förändras.

Läs mer om palliativ vård i livets slut

Rehabilitering vid gallvägscancer

Redan när du fått besked om att du har gallvägscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Läs om statistik för gallvägscancer

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Om levern och gallgångarna

Varje minut passerar minst 1,5 liter blod genom levern och det gör att den alltid innehåller mycket blod. 

Levern kan beskrivas som en kemisk fabrik i kroppen. I levercellerna finns många olika enzymer. Det är ämnen som deltar i kemiska processer, i det här fallet i kroppens ämnesomsättning. 

Med enzymernas hjälp bildar levern proteiner som släpps ut i blodet för att transporteras ut i kroppen. Levern kan också använda enzymerna för att bygga om en typ av näringsämne till en annan, till exempel göra om kolhydrater till fett eller proteiner till socker.

En annan viktig uppgift för levern är att förstöra avfallsprodukter från andra delar av kroppen, liksom giftiga ämnen som vi får i oss. Även många läkemedel bryts ner i levern. 

Levern har en mycket stor reservkapacitet och kan fungera normalt även om en ganska stor del av den tas bort. Den har också förmåga att växa ut igen. 

Gallgångarna och gallblåsan

Gallblåsan fungerar som en tillfällig behållare för gallan. Det är en gul vätska som bildas i levern och behövs för att fettet i maten ska kunna brytas ner i tarmarna.

Nedbrytningen av fettet i mindre beståndsdelar är nödvändig för att det ska kunna tas upp av blodet och föras ut i kroppen. Gallan förs via gallgångarna till gallblåsan. 


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.