Det är ovanligt att drabbas av cancer i gallvägarna. Tyvärr hittas cancerformen ofta sent, när den redan har hunnit sprida sig. Då går den inte att operera, men man kan ge annan behandling som lindrar och gör att du kan må så bra som möjligt, trots sjukdomen.

Fakta

  • De flesta som drabbas av gallvägscancer är över 65 år.
  • Gulsot, ikterus, är ofta det första tydliga tecknet på gallvägscancer.
  • Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören.

Vad är gallvägscancer?

Gallvägscancer innebär att cancertumören har uppstått någonstans i gallvägarna. Sjukdomen sprider sig lätt till de lymfkörtlar som ligger i närheten av levern och gallvägarna. 

Illustration av gallvägarna
Gallvägarna startar i levern och slutar i tolvfingertarmen och i gallvägarna ingår även gallblåsan.

Gallvägscancer symtom

I början ger sjukdomen ofta inga symtom alls. De symtom som kan komma senare kan också bero på andra orsaker än cancer i gallvägarna.

Gulsot

Gulsot, ikterus, är ofta det första tydliga tecknet på gallvägscancer. Ögonvitorna och huden blir gulaktiga, urinen blir mörkare medan avföringen blir ljus. Du kan också ha besvär med klåda i huden.

Obehag eller smärta i magen

Gallvägscancer kan göra att du känner ett obehag högt upp i magen och ibland kan man få ont i magen. Du kan också må illa.

Viktnedgång och minskad aptit

Du kan tappa i vikt fast du inte vill det. Det kan bero på att cancern gör att kroppen inte kan ta upp näring som den ska. Du kan också tappa matlusten.

Trötthet

Du kan känna dig trött och orkeslös.

Feber och frossa

Cancer kan ge feber utan att det finns bakterier. Men febern och frossan kan också bero på att tumören hindrar gallan från att tömmas ut i tarmen. Då kan det börja växa bakterier i gallvätskan.

Med din hjälp kan vi besegra gallvägscancer

Stöd cancerforskningen

Hur upptäcks gallvägscancer?

Läkaren kommer att undersöka dig och klämma på din mage. Du får också berätta om dina besvär och hur lång tid du har haft dem.

Blodprov

Det finns olika blodprover som visar hur levern och gallvägarna fungerar och även prover för tumörmarkörer. Tumörmarkörer är ämnen som det kan finnas mer av i blodet vid cancer. Proverna tillsammans med undersökningarna hjälper läkaren att ställa diagnos.

Blodprov tas i en arm
Blodprov ingår i utredningen av misstänkt gallvägscancer. Foto: Olle Nordell

Ultraljud

Om du har gulsot kommer du att undersökas med ultraljud. Då kan man se om det finns någonting som hindrar gallan från att rinna ut i tolvfingertarmen.

Endoskopisk retrograd kolangiopancreaticografi (ERCP)

Endoskopisk retrograd kolangiopancreaticografi (ERCP) används om undersökningar tyder på att det är stopp i gallvägarna nära tolvfingertarmen.

Du får först bedövning och sedan för läkaren ner ett gastroskop – ett knappt lillfingertjockt, böjligt, rörformat instrument – via munnen, svalget, matstrupen och magsäcken till gallgångens öppning i tolvfingertarmen.

Kontrastmedel sprutas in i gallgången som sedan röntgas.

Ett cell- eller vävnadsprov kan tas och en endoprotes kan sättas in i samband med kolangiografi.

En endoprotes är ett litet rör som leder gallan förbi tumören till fria gallvägar.

Perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC)

Perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC) kan göras om ultraljudsundersökningen i stället tyder på att hindret sitter högt upp mot levern.

Då förs en nål in genom huden till en gallgång som fylls med kontrastmedel. Röntgenbilden visar var hindret finns.

Kontrastmedel sprutas in i gallvägarna genom en slang i samband med kolangiografin.

På samma sätt kan kontrast sprutas in i en blodåder och sedan avbilda gallvägarna med hjälp av en magnetkamera eller med vanlig röntgen.

Datortomografi

Med datortomografi (DT; skiktröntgen) kartläggs bröst- och bukhåla för att se om det finns tecken på att tumören spridit sig utanför lever och gallvägar.

Om sådan spridning finns eller inte är avgörande för om botande behandling kan vara möjlig.

Behandlingar vid gallvägscancer

Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören. För att kunna opereras får cancern inte vara spridd och du måste må bra för övrigt.

Ungefär en av fyra kan erbjudas operation. Ibland ser man först vid operationen att cancern är spridd. Då avbryts operationen och du kommer att erbjudas annan behandling i stället.

Operation

Vid en operation tas ofta en ganska stor bit av levern bort. Även närliggande lymfkörtlar tas bort och en del av bukspottkörteln kan behöva avlägsnas. Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören.

Inne i en operationssal
Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören.

De gallvägar som blir kvar kopplas ihop med tarmen. Operationen kan göras med titthålsteknik eller med ett snitt i magen. Under operationen kommer du att vara sövd. Den vävnad man tagit bort skickas i väg för analys.

Läs mer om operation

Cytostatika

Cytostatika,eller cellgifter som det också kallas, kan ges som komplement efter en operation för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka.

Cytostatika kan också ges som bromsande, symtomlindrande och livsförlängande behandling när en operation inte är möjlig. Behandlingen ges med jämna mellanrum på sjukhus, i dagvård, eller som tabletter som du äter hemma.

Läs mer om cytostatikabehandling

Lindrande behandling – Palliativ vård

Även om man inte kan få bort din cancer kan man ge behandling som lindrar symtom och gör att du mår så bra som möjligt, trots sjukdomen.

Det kan handla om till exempel smärtlindring, hjälp med kostråd eller trötthet. I palliativ behandling kan också cytostatikabehandling ingå.

Läs mer om smärtbehandling

Läs mer om mat vid cancer

Läs mer om trötthet (”fatigue”) vid cancer

Gulsot och klåda

Det finns olika metoder för att lindra gulsot och den klåda i huden som den kan medföra. 

Ett rör som kallas stent kan sättas in i gallvägen för att se till så att gallan kan passera och komma ut i tolvfingertarmen. Detta görs under en ERCP-undersökning.

Man kan också välja att sätta in ett tunt plaströr under en PTC-undersökning och leda ut gallan i tarmen eller till en påse utanpå magen.

Det kan ta några veckor efter ingreppet innan klådan i huden försvinner. En kall dusch kan lindra och att hålla torr hud mjuk med fuktighetsbevarande kräm.

Palliativ vård

Palliativ vård innebär en aktiv vård där hänsyn tas till din totala situation - och inte enbart till enstaka symtom.

Skötare vattnar blommor på palliativ avdelning
Palliativ vård bedrivs i form av hemsjukvård, på sjukhem och på vissa specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar. Foto: Olle Nordell, Palliativa enheten, Lidingö, Praktikertjänst.

Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med dig komma fram till deras för- och nackdelar.

Därefter kan man lägga upp en plan, som givetvis måste vara flexibel när ditt tillstånd förändras.

Läs mer om palliativ vård i livets slut

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Förutom Cancerlinjen kan du även kontakta Cancerföreningen PALEMA

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Illustration lott

Ge bort en lott som räddar liv


Köp jullotter


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.