2

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Njurcancer

Varje år drabbas drygt 1 200 personer i Sverige av njurcancer. Många botas men även de som inte kan botas kan leva flera år med sin sjukdom. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. Kunskapsutvecklingen om njurcancer går fort och dess behandling har förbättrats under de senaste åren.

Här hittar du information om njurcancer. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.


Läs mer om njurarna.
Illustration Andreas Olofsson.

Varje år diagnostiseras drygt 1 200 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas cirka en och en halv gånger så ofta som kvinnor. De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år och det är mycket ovanligt hos personer under 40 år.

Det vanligaste är att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om njurcancer. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år. För mer information om Wilms tumör besök Barncancerfondens webbplats www.barncancerfonden.se

Njurcancer är en av många cancersjukdomar. Cancersjukdomar är olika varandra men har det gemensamt att celler tillväxer utan kontroll. Det börjar i någon av kroppens celler.  Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.

Det finns olika former av njurcancer. Den vanligaste formen är klarcellig njurcancer, som står för cirka 80 procent. Andra former är papillär njurcancer, cirka 10 procent, kromofob njurcancer, cirka 5 procent, och övriga typer, cirka 5 procent. Dessa cancerformer skiljer sig åt gällande prognos och behandlingsval.

Läs mer om vad cancer är

Sjukdomstecken

Ofta saknas symtom vid njurcancer och den diagnostiseras inte sällan först då tumören blivit relativt stor eller då det föreligger en spridning med metastaser (dottertumörer).

  • Blod i urinen är det vanligaste symtomet. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör det alltid föranleda ett läkarbesök för utredning om orsaken. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.
  • Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter är ett symtom som kan finnas då njurtumören är större. Ofta upptäcks då tumören vid utredning av oklara bukbesvär. Ibland kan tumören kännas från utsidan.
  • Feber, högt blodtryck, viktnedgång och matleda kan förekomma.
  • De första tecknen på sjukdom kommer ibland från andra delar av kroppen, till exempel lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer.

Undersökningar

  • Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits som förs in igenom en båge med ett röntgenrör. Oftast tillförs också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm. Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning. Finner man njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.
  • Magnetkamera har på senare år också börjat användas som ett alternativ till datortomografi. För patienten går det till på samma sätt som vid datortomografi. Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält i stället för röntgenstrålning.
  • Ultraljudsundersökning behöver ibland göras som komplement till en datortomografi- eller magnetkameraundersökning för att bedöma hur tumören breder ut sig. Läkaren för en ultraljudsgivare över patientens buk som sänder ljudvågor in mot njuren. Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.
  • Cystoskopi görs vid symtom med synligt blod i urinen. Ett smalt böjligt instrument förs in i urinrörsmynningen via urinröret och in i urinblåsan. Det görs för att se om det finns någonting i urinblåsan som orsakar blödningen.
  • Njurscintigrafi/isotopundersökning av njurarna görs ibland för att undersöka njurarnas funktion närmare. Ett ofarligt radioaktivt ämne injiceras i en venkateter. Ämnet utsöndras via njurarna och med hjälp av en gammakamera kan njurfunktionen uppskattas.
  • Ibland tas ett vävnadsprov, biopsi, från njurtumören eller från en dottertumör, metastas, som led i utredningen inför val av behandling.

Indelning i stadier

Inför behandlingsvalet är det viktigt att fastställa hur utbredd cancern är, vilket indelas i olika stadier.
Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier:

  • I stadium I är cancern högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
  • I stadium II är cancern större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
  • I stadium III har cancern vuxit in i större vener och/ eller omgivande fett. Det kan finnas spridning till lymfkörtlar i närheten men det finns inga metastaser, dottertumörer, i andra organ.
  • I stadium IV har cancern antingen vuxit utanför njurens omgivande fettväv med eller utan spridning till andra omgivande organ eller spridning av metastaser längre bort från tumören.

Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Behandlingar

Vilken behandling som rekommenderas beror på hur stor cancern är, var i njuren den sitter samt om det finns en spridning till andra organ med metastaser.

Kirurgi

Det finns två alternativ till kirurgi; att operera bort hela njuren där tumören sitter, så kallad nefrektomi, eller att operera bort en del av njuren där tumören sitter, så kallad partiell nefrektomi eller njurresektion. Som regel är funktionen hos den andra, friska, njuren fullt tillräcklig för att klara kroppens behov. Vilken typ av operation som väljs beror på hur stor tumören är och hur den växer i njuren.

Ofta kan njurcancer botas med en operation. Om cancern bildat metastaser kan den inte botas med operation annat än i ett fåtal fall då det bara finns enstaka dottertumörer som också kan opereras bort.

Även om det föreligger en spridning då njurcancer upptäcks kan det finnas skäl att operera bort njuren inför fortsatt medicinsk behandling.

Medicinsk behandling när njurcancersjukdomen spridit sig

Medicinsk behandling vid spridd sjukdom används ofta och syftar till att bromsa cancertillväxten och kan förlänga överlevnaden.

Målsökande läkemedel

Sedan 2006 används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målsökande behandling. Dessa har ofta en bromsande effekt på njurcancer och ger en hämning av tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning. Flera sådana läkemedel används i Sverige. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp. Biverkningar av behandlingarna som t.ex. förhöjt blodtryck, hudpåverkan, diarréer och trötthet behöver följas upp med regelbundna kontroller på behandlande klinik så att livskvaliteten och resultaten av behandlingen  blir så bra som möjligt.

 

Immunologisk behandling

I mycket sällsynta fall händer det att metastaser från njurcancer spontant minskar i storlek. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har påverkat sjukdomen.

Interferon var tills för ett drygt decennium sedan den enda medicinska behandlingen som användes mot njurcancer i Sverige men används nu allt mer sällan. Interferon är ett ämne som kroppen själv tillverkar och som spelar en viktig roll i immunförsvaret. Det kan produceras och utnyttjas som läkemedel. Interferon ges som injektioner med sprutor under huden. Biverkningarna liknar de som man kan få vid influensa, trötthet och nedstämdhet förekommer också.

Nya immunologiska behandlingar – ”check-point-hämmare”

Normalt finns det kontrollpunkter ”checkpoints” som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats och verkar genom att hämma kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed kan immunförsvaret öka vid cancer. Antikroppar ges på sjukhus med dropp. Biverkningar av behandlingen är inflammatoriska med t.ex. andningspåverkan, diarréer, hudpåverkan och trötthet. De kan bli allvarliga varför de som behandlas med dessa läkemedel måste vara medvetna om dem och veta när de ska ta kontakt med sjukvården.

Alla ovan beskrivna typer av läkemedel kan vara förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.

Cytostatika 

Cytostatatika har prövats vid njurcancer men har hitintills inte visat sig ha någon nämvärd effekt

Strålbehandling

Strålbehandling brukar ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Strålbehandlingen ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar varje gång bara några minuter.

Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.
Läs mer om strålbehandling

Stereotaktisk strålbehandling är en typ av strålbehandling som ges med hög precision och höga stråldoser vid några få tillfällen. Det kan ibland vara ett alternativ till operation då det bara finns enstaka metastaser i t.ex. hjärna eller lunga.

Lindrande symtombehandling

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas. Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera åtgärder som kan vidtas för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider. Detta brukar kallas palliativ vård. Den palliativa vården innebär en aktiv helhetssyn – inte bara enstaka insatser. Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar.

I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, vilket är en viktig fråga för patienter som har ont.
Läs mer om smärtbehandling

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.

Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.

Orsaker till cancer i njurarna

Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta. Flera undersökningar har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för denna cancerform.

Prognos

Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god. Vilken cancerceltyp som dominerar, hur patienten mår och flera andra faktorer påverkar också prognosen. Njurcancer sprids lätt med blodet och hör därför till de cancerformer som ganska ofta bildar metastaser.

Totalt botas knappt hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje