Levern och gallgångarna

Levern väger omkring 1,5 kilo och är därmed kroppens största körtel. Den ligger upptill i högra delen av bukhålan och är delvis skyddad av revbenen. Till formen ser levern ut som ett halvklot. Den rundade delen går upp mot mellangärdet och den platta sidan vetter nedåt.

Varje minut passerar minst 1,5 liter blod genom levern och det gör att den alltid innehåller mycket blod. Det kommer från två olika blodkärl som går in i levern på undersidan via den så kallade leverporten.

Det ena blodkärlet är portådern. Det förser levern med blod från magsäcken och tarmarna. I det blodet finns näringsämnen från maten som tas upp av blodkärl i tarmväggen. Även läkemedel som tas via munnen transporteras till levern via portådern.

Det andra blodkärlet är leverartären. Det förser levern med syrerikt blod som kommer från lungorna via stora kroppspulsådern.

Levern kan beskrivas som en kemisk fabrik i kroppen. I levercellerna finns många olika enzymer. Det är ämnen som deltar i kemiska processer, i det här fallet i kroppens ämnesomsättning. Med enzymernas hjälp bildar levern proteiner som släpps ut i blodet för att transporteras ut i kroppen. Levern kan också använda enzymerna för att bygga om en typ av näringsämne till en annan, till exempel göra om kolhydrater till fett eller proteiner till socker.

I levern lagras också näringsämnen som frisätts till blodet när kroppen signalerar att de behövs.

En annan viktig uppgift för levern är att oskadliggöra avfallsprodukter från andra delar av kroppen, liksom giftiga ämnen som vi får i oss. Även många läkemedel bryts ner i levern. De nya ämnen som bildas förs antingen med gallan till tarmen och försvinner ut med avföringen eller med blodet till njurarna och ut med urinen.

Levern har en mycket stor reservkapacitet och kan fungera normalt även om en ganska stor del av den tas bort. Den har också förmåga att växa ut igen. Det betyder att även om mer än halva levern tas bort brukar den ganska snart åter ha vuxit till normal storlek.

Gallgångarna och gallblåsan

Gallblåsan finns framför leverporten. Den liknar till formen ett päron. En del av gallgångarna finns inne i levern och en del av dem utanför. Gallgångarna inne i levern förenas till den gemensamma levergången. Den går ut via leverporten och delar sig sedan i två grenar. Den ena går till gallblåsan och den andra, som kallas gemensamma gallgången, fortsätter ner till tolvfingertarmen, som är den översta delen av tunntarmen. Där gallgången går ut i tolvfingertarmen finns en vårtliknande utbuktning som kallas Vaters papill.

Gallblåsan fungerar som en tillfällig behållare för gallan. Det är en gul vätska som bildas i levern och behövs för att fettet i maten ska kunna brytas ner i tarmarna. Nedbrytningen av fettet i mindre beståndsdelar är nödvändig för att det ska kunna tas upp av blodet och föras ut i kroppen. Gallan förs via gallgångarna till gallblåsan. När vi äter fett drar gallblåsan ihop sig så att gallan töms ut i tolvfingertarmen.

Granskad 9 juli 2013
Granskare
Bengt Glimelius
Professor onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala och Karolinska Universitetssjukhuset
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Kommunikatör och leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje