Myelom

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Läs om symtom, behandling, orsak och prognos

Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom. Även om sjukdomen inte går att bota, har överlevnaden förbättrats för varje år de senaste tio åren tack vare nya läkemedel.

Fakta

  • Varje år diagnostiseras drygt 660 nya fall av myelom i Sverige
  • Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder och de flesta patienter är över 60 år när de får sin diagnos
  • Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller

Myelom är en kronisk sjukdom, vars förlopp skiljer sig mycket mellan olika personer. Även om sjukdomen inte går att bota blir de flesta bättre och får en god livskvalitet om behandling sätts in.

Plasmaceller i benmärgen

Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen.

Deras normala funktion är att tillverka antikroppar, immunglobuliner, mot bland annat virus och bakterier.

Illustration av blodkärl, blodkroppar och blodplättar
Plasmaceller i benmärgen i blodet. Illustration: Sunny Ahmed.

Vid myelom sker en tumöromvandling av en plasmacell som sedan förökar sig i benmärgen. Dessa plasmaceller bildar ett specifikt immunglobulin som kan ses i blodet, en så kallad M-komponent.

Men det finns även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller enbart ett inkomplett immunglobulin som kan påvisas i urinen.

Olika former av myelom

Myelom delas in i olika typer. Typerna skiljer sig åt beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva, det vill säga vilka onormala immunoglobuliner som myelomcellerna tillverkar. De vanligaste är IgG och IgA.

  • Vid asymtomatiskt myelom har patienten inga symtom utan sjukdomen ses enbart i laboratorieprover.
  • Vid symtomatiskt myelom har patienten symtom och behöver behandling eftersom sjukdomen påverkar kroppens organ.

Myelom, leukemi och lymfom är olika typer av cancer i de blodbildande cellerna.

Läs mer om vad cancer är

Stöd den livsviktiga forskningen

Ge en gåva

Myelom symtom

Här är några vanliga symtom på myelom. Kom ihåg att symtomen inte behöver bero på myelom utan kan ha andra orsaker.

  • Smärtor i ryggen eller bröstkorgen
  • Trötthet
  • Försämrat immunförsvar
  • Förvirring
  • Njurskador

Smärtor i ryggen eller bröstkorgen

Myelom tar oftast lång tid att utveckla och därför är det få patienter som har några tidiga symtom.

Senare under sjukdomsprocessen är det däremot vanligt med skelettsmärtor och ont i ryggen. Det beror på att myelomcellerna bildar ämnen som ökar urkalkningen av skelettet som blir skörare.

Ett allt skörare skelett gör att du lättare råkar ut för benbrott (frakturer). Ryggkotor kan skadas och du kan få ischias av att en nervrot har kommit i kläm vilket ger smärtor i ryggen eller bröstkorgen. 

Trötthet

Trötthet är ett annat vanligt symtom på myelom som kan bero på lågt blodvärde.

Försämrat immunförsvar

Du får ett försämrat immunförsvar vilket ger ökad risk för infektioner i övre luftvägar och lungor.

Förvirring

Myelom innebär ofta en ökad kalkhalt i blodet vilket ger symtom om processen får fortskrida. Det kan påverka njurarna och ibland även leda till förvirring.

Njurskador

Vissa typer av myelom kan också leda till njurskador.

Behandlingar

Det finns flera typer av behandlingar mot myelom. Vid asymtomatiskt myelom brukar man avvakta med behandling, eftersom sjukdomen har ett så långsamt förlopp.

Här får du råd inför läkarbesöken

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Vid myelom används cytostatika allt mer sällan, men när man väljer denna behandlingsform ges läkemedlen i form av tabletter, injektion eller dropp. Foto: Olle Nordell

Symtomatiskt myelom

Det är vid symtomatiskt myelom som behandling sätts in. Vilken behandling som väljs beror på flera olika faktorer, där de viktigaste är ålder och allmäntillstånd.

Kombinationsbehandling

Behandlingen ges med en kombination av olika läkemedel och till dess att man fått bort så mycket som möjligt av myelomcellerna. Därefter görs uppehåll i behandlingen.

Förnyad behandling ges då myelomet åter ger symtom. Tiden för behandlingsuppehållet varierar mycket mellan olika patienter, från månader till flera år i vissa fall.

Hänsyn till ålder och hälsotillstånd

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hen inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Kortison

Kortison är ett kroppseget hormon som i hög dos kan döda tumörceller, på liknande sätt som cytostatika.

Därför brukar man ge kortison till patienter med myelom.

Biverkningarna – som upphör efter behandlingen – är svullna kinder, humörförändringar, sömnbesvär, magkatarr och ökat blodsocker. 

PI, proteasomhämmare

Bortezomib, Carfilzomib och Ixazomib är läkemedel – egentligen en sorts cytostatika – som tagits fram specifikt för behandling av myelom.

Det ges som injektioner eller i tabletter enligt ett särskilt schema och kombineras ofta med kortisontabletter. Biverkningarna är bland annat påverkan på blodvärdena samt påverkan på nerver vilket kan leda till domningar i händer och fötter.

IMiDS, immunmodulerare

Talidomid

Talidomid är ett gammalt läkemedel som i början av 1960-talet användes som sömnmedel under namnet Neurosedyn. Under senare år har det visat sig att det har en cancerhämmande effekt, framför allt vid myelom. 

Talidomid ges oftast i kombination med kortison och cytostatika. Talidomid ges som tabletter, som tas dagligen kvällstid. Biverkningarna är bland annat trötthet, förstoppning och domningar i händer och fötter. 

Behandling med Talidomid ger även en ökad risk för blodpropp. Därför ges under behandlingen läkemedel som förebygger blodpropp.

Lenalidomid

Lenalidomid är en utveckling av talidomid. Det är ett så kallat immunmodulerande läkemedel som har en cancerhämmande effekt och dessutom stimulerar kroppens eget immunförsvar.

Lenalidomid tas som kapslar tillsammans med kortison. Biverkningarna är bland annat muskelkramper, lågt antal vita blodkroppar, blodproppar, trötthet, svaghet och förstoppning.

Pomalidomid

Även pomalidomid är en utveckling av talidomid. Verkningsmekanismen är liknande den för lenalidomid.  Pomalidomid tas som kapslar tillsammans med kortison. Biverkningarna är liknande dem för lenalidomid.

Antikroppsbehandling

Daratumumab är en så kallad antikropp, ett protein som binder till ytan på myelomceller.  Proteinet, CD-38 överuttrycks på myelomceller. När läkemedlet fastnar på myelomcellerna genomgår de apoptos (programmerad celldöd).

Läkemedlet ges som ett dropp. Biverkningar av Daratumumab sker ofta i anslutning till behandlingen på sjukhuset i form av att man reagerar på läkemedlet. Man kan också bli mer infektionskänslig och få ökad blödningsbenägenhet.

Cytostatika

Cytostatika – ibland kallat cellgift – är läkemedel som stör celldelningen, i synnerhet hos celler som delar sig ofta vilket cancerceller gör. Det finns en lång rad olika cytostatika som har förmågan att störa celldelningen på olika sätt.

Vid myelom används cytostatika allt mer sällan, men när man väljer denna behandlingsform ges läkemedlen i form av tabletter, injektion eller dropp.

Biverkningarna beror på att cytostatika även påverkar friska celler som delar sig ofta som till exempel de blodbildande cellerna i benmärgen, slemhinneceller i mag-tarmkanalen och hårrötternas celler.

Läs mer om cytostatikabehandling

Bisfosfonater

Bisfosfonater är en grupp läkemedel som motverkar nedbrytningen av skelettet och som används mot benskörhet. Medicineringen brukar påbörjas tidigt och ges i form av dagliga tabletter, eller som dropp eller injektioner en gång i månaden.

Syftet är att skydda skelettet på lång sikt och minska risken för benbrott och skelettsmärtor.

Högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation

Den effektivaste behandlingen för patienter upp till 65–70-årsåldern är högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Högdosbehandlingen ges efter att sedvanlig behandling getts för att minska antalet myelomceller.

Syftet är att få bort så mycket som möjligt av de tumörceller som finns kvar och därmed öka tiden fram till det behövs förnyad behandling.

Högdosbehandlingen består av cytostatika som ges i dropp. Stamceller har tidigare tagits från blodet och frysts ner. Efter högdosbehandling ges de tillbaka upptinade som en intravenös infusion.  Stamcellerna hjälper de normala benmärgscellerna, som också påverkats av högdosbehandlingen att återhämta sig.

Eftersom benmärgen påverkas av högdosbehandlingen är antalet normala blodkroppar låga under cirka 1-2 veckor efter behandlingen. Under den perioden är man infektionskänslig och behöver oftast vårdas inneliggande på sjukhus.

Allogen stamcellstransplantation

Allogen stamcellstransplantation kan övervägas i utvalda fall hos yngre personer. Eftersom effekten av allogen stamcellstransplantation vid myelom ännu är osäker utförs den huvudsakligen inom ramen för kliniska studier.

Allogen stamcellstransplantation innebär att man efter en intensiv cytostatikabehandling får stamceller från en frisk givare – oftast ett syskon. Chansen att ett helsyskon ska passa som donator är 25 procent. Stamceller kan också doneras av en obesläktad givare.

Strålbehandling

När cancercellerna utsätts för radioaktiv strålning kan de inte längre föröka sig och dör så småningom. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören, men samtidigt skada de normala cellerna intill så lite som möjligt.

Vid myelom ges strålbehandling främst för att minska smärtorna i skelettet.

För den som har smärtor på bestämda ställen i kroppen har strålbehandling i regel en snabbt smärtlindrande effekt – tumören krymper. Själva strålbehandlingen är smärtfri, men det kan kännas obehagligt att ligga still under strålkanonen.

Strålbehandlingen kan ge en del biverkningar som beror på att även friska celler skadas. Vanliga biverkningar är hudirritationer samt håravfall på de bestrålade delarna av kroppen.

Läs mer om strålbehandling

Forskare i ett laboratorium med blå handskar som hanterar prover i provrör.
Cancerfonden stödjer forskning på myelom.

Forskning myelom

Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. 2018 beslutade vi att finansiera forskning för 606 miljoner till mer än 500 forskningsprojekt.

Se forskningsprojekt

Benmärgsprov – ett sätt att upptäcka myelom

Patient ligger på brits vid röntgenundersökning
Röntgen är en av flera undersökningsmetoder vid Myelom. Foto: Olle Nordell

Fyra viktiga undersökningar som brukar göras vid myelom är:

Röntgen av skelettet

Röntgen av skelettet kan avslöja om någon del av benstommen blivit skör eller skadad av sjukdomen.

Blodprov

Blodprov tas för att få ett mått på blodvärdena. För att se om det finns onormala proteiner i blodet, monoklonalt immunglobulin eller M-komponent, används en metod som kallas proteinelektrofores.

I blodprov kan man även se hur njurarna fungerar eftersom det kan bildas ämnen som skadar njurarna under sjukdomsprocessen. 

Benmärgsprov

I ett benmärgsprov kan man se om det finns onormalt många plasmaceller och om de har det typiska utseende som myelomceller brukar ha. Provet tas under lokalbedövning och går snabbt.

Med hjälp av en nål tar man ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.

Urinprov

Urinprovet behövs för att undersöka de typer av myelom, där delar av immunglobulin läcker ut i urinen.

Orsaker till myelom

Orsakerna till myelom är inte klarlagda. Troligen är det samspelet mellan flera olika faktorer som får sjukdomen att bryta ut.

Prognos

Även om sjukdomen inte går att bota så har prognosen för patienter med myelom förbättrats avsevärt under senare år, beroende på att nya läkemedel tillkommit.

Fysisk aktivitet

Det är viktigt att den som orkar är fysiskt aktiv och håller musklerna i kroppen i trim. Fysisk aktivitet motverkar urkalkning av skelettet vilket minskar risken för framtida skelettskador.

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Blodcancerförbundet

Kontakta patientföreningen Blodcancerförbundet som bevakar intressen för dem som drabbats av leukemi, lymfom, myelom, polycytemi och andra allvarliga sjukdomar som kännetecknas av okontrollerad tillväxt av celler i blod- och lymfsystemet. 

Läs mer på www.blodcancerforbundet.se

Hur tar man emot ett cancerbesked?

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet