Behandling med kortison vid cancer

Vad är kortison?

Kortison används ofta som läkemedel för att dämpa inflammationer och hämma immunförsvaret vid till exempel allergiska reaktioner. Kortison är ett läkemedel som framställs syntetiskt och liknar kroppens eget hormon kortisol. 

Kortisol är ett så kallat steroidhormon som produceras av binjurarna. Hormonet har en mängd olika funktioner i kroppen och påverkar olika organ och system.

Kortisol frigörs till exempel vid stress, är antiinflammatoriskt, och det påvekar ämnesomsättningen och immunförsvaret. 

Brist på kortisol kan ge symtom som

• trötthet
• muskelsvaghet
• lågt blodtryck
• lågt blodsocker
• buksmärtor
• mag-tarmbesvär.

När man får kortisonbehandling under en längre period slutar kroppen producera kortisol själv. 

Därför ska kortisonbehandling alltid trappas ner försiktigt, så att kroppens egna produktion kan återhämta sig och ta över när läkemedlet tas bort helt.

Kortison vid cancerbehandling – när får man det?

Kortisonbehandling har olika egenskaper och ger flera olika effekter. Därför ges det i olika syften till personer med cancer.

Kortison ges bland annat för att

• döda tumörer
• dämpa inflammationer och minska svullnad
• hämma immunförsvaret
• minska illamående och öka aptiten.

Tumördödande behandling

Kortison har en direkt tumördödande effekt framför allt vid behandling av olika blodcancersjukdomar. 

Vid blodsjukdomar som ALL (akut lymfatisk leukemi), lymfom och myelom ges kortison tillsammans med cytostatika eller målinriktad medicinsk behandling.

Dämpa inflammationer och minska svullnad

Runt en tumör blir det svullet och inflammerat. Kortison kan dämpa inflammationen och minska svullnaden runt tumören.

Vid en hjärntumör kan höga doser kortison ges för att minska svullnaden runt tumören och genom det också minska trycket i hjärnan. På så sätt kan man lindra symtom från hjärntumören. 

Om tumören sitter så att den trycker på nerver kan kortisonets avsvällande effekt lindra smärta.

Hämma immunförsvaret

Kortisonets egenskap att hämma immunförsvaret (och dämpa inflammationer) används när andra cancerläkemedel ges som man vet ofta orsakar allergiska reaktioner.

Kortison kan därför ges innan behandling med en del antikroppar. Det finns också cytostatika som ofta ger en allergisk reaktion och som man kan använda kortison mot.

Immunförsvaret kan också behöva hämmas vid stamcellstransplantationer då de nya cellerna attackerar kroppen.

Ibland kan kroppens immunförsvar förstöra friska celler, till exempel röda blodkroppar. Det kallas för autoimmun hemolys. Då ges också kortison för att hämma immunförsvaret.

Minska illamående och öka aptiten

Kortison kan minska känsligheten i mag-tarmkanalen och används därför ofta tillsammans med andra läkemedel för att förebygga illamående i samband med cytostatikabehandling.

Kortison kan göra aptiten bättre på flera olika sätt. Bland annat stimuleras den del av hjärnan som reglerar aptiten av kortison.

Kortisonet kan också påverka ämnesomsättningen och göra att kroppen känner att den behöver mer energi och det kan öka aptiten.

Vilka är de vanligaste biverkningarna av kortison?

När man börjar äta kortison upplever många snabbt den positiva effekten av läkemedlet. Tyvärr har det efter en tid ganska många besvärliga biverkningar.

Cushings syndrom

De som äter höga doser kortison under en längre tid kan utveckla Cushings syndrom. Det är ett samlingsnamn för alla de symtom man kan få vid höga doser kortison i kroppen.

Cushings syndrom kan man också få om kroppen själv producerar för mycket kortisol. Det kan till exempel ske om man har en kortisolproducerande tumörer i hypofysen, lunga eller binjure.

Viktökning

En del går upp i vikt vid kortisonbehandling. Det kan bero både på att aptiten ökar men också för att kroppen samlar på sig mer fett och vätska.

Ofta samlas fettet runt ansikte, överkropp och buk. Många kan känna till att personer som äter kortison under lång tid får ett rundare ansikte.

Händer, fötter och ansikte kan bli svullna av vätskan som samlas i kroppen.

Svårt att sova och humörsvängningar

Många får svårt att sova när de äter kortison. Man kan också känna sig rastlös och ha svårt att komma till ro. En del kan uppleva ångestliknande symtom och bli mer irriterade.

För de som äter kortison en gång om dagen brukar det vara bra att ta tabletterna på morgonen och inte precis innan man ska sova.

Sköra slemhinnor och hud

Kortison kan ge besvär från magen som till exempel magkatarr (gastrit) och halsbränna.

För de som ska äta kortison en längre tid eller har en känslig mage brukar man ofta sätta in magsårsmedicin tillsammans med kortisonet i förebyggande syfte.

Även huden blir skörare och tunnare. Det gör att det är lättare att få sår och blåmärken.

Ökad risk för infektioner

Eftersom kortison hämmar immunförsvaret ökar risken för att drabbas av infektioner.

Därför är det bra att vara lite försiktig under kortisonbehandling och inte ta onödiga risker som att träffa personer som har en pågående infektion.

Högt blodsocker

Kortison påverkar omsättningen av socker och insulin i kroppen. Det kan leda till att blodsockret höjs. Det kan bli en särskild utmaning för de som har diabetes.

Hos personer som är på väg att utveckla åldersdiabetes kan kortisonbehandling vara en utlösande faktor.

Högt blodtryck

Behandling med kortison kan höja blodtrycket. Det kan vara särskilt besvärligt för de som har problem med högt blodtryck sedan tidigare.

Då är det viktigt att ha extra koll på blodtrycket eftersom blodtrycksmedicineringen kan behöva justeras.

Benskörhet

Långvarig behandling med kortison kan göra att vävnaden i skelettet blir mindre tät. Det gör skelettet skörare och man kan lättare få ett benbrott.

En del behöver äta kalciumtabletter eller annan medicin som förebygger benskörhet.