Myeloproliferativa neoplasier (MPN)

Granskad av: Jan Samuelsson, docent, överläkare, hematologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Vad är MPN?

Till MPN hör sjukdomarna:

• Polycytemia vera (PV)
• Essentiell trombocytemi (ET)
• Myelofibros (MF)
• Kronisk neutrofil leukemi (KNL)
• Kronisk eosinofil leukemi (KEL)

KNL och KEL är mycket ovanliga och kommer inte att tas upp i denna text.

JAK2

De flesta personer med PV och många ET och MF har en mutation (genförändring) i enzymet JAK2. Enzymet fungerar som en naturlig broms för blodbildningen.

Mutationen leder till att JAK2 blir ”uppreglerad” och ger en konstant tillväxtsignal till de blodbildande stamcellerna.

Vid ET och PMF (primär myelofibros, se längre ner på sidan) finns det även mutationer i enzymerna calretikulin eller mpl, som båda leder till ökad blodbildning.

Polycytemia vera

Varje år får cirka 160 personer i Sverige diagnosen PV. Vid PV ser man framför allt en ökning i produktionen av röda blodkroppar, men även av vita blodkroppar och blodplättar.

Den största risken för de med PV är att drabbas av blodpropp. Om man får korrekt behandling är prognosen mycket god och sjukdomen brukar oftast inte förkorta livet.

Symtom

PV hittas oftast av en slump när man söker för andra sjukdomar och upptäcker ett högt blodvärde, Hb. Symtomen kan vara:

• Trötthet
• Sömnsvårigheter
• Klåda, framför allt efter dusch
• Yrsel, huvudvärk
• Ansiktsrodnad
• Stickningar i fingrar och tår

Hur upptäcker man PV?

Diagnosen ställs genom att väga samman resultatet av olika provsvar. 

• Blodvärdet, Hb,  ligger oftast över 165 gram per liter för män och över 160 gram per liter för kvinnor
• EVF, andelen röda blodkroppar i den totala volymen blod ligger som regel över 49 procent hos män och över 48 procent hos kvinnor
• Ett karaktäristiskt utseende på vävnadsprov från benmärgen, så kallad benmärgsbiopsi
• Man hittar mutation i JAK2

Behandlingar

Målet med behandlingen är att minska risken för blodproppar och blödningar. För att minska risken för blodproppar är det också viktigt att behandla andra riskfaktorer som rökning, diabetes och högt blodtryck.

Blodtappning, flebotomi

Flebotomi är förstahandsbehandlingen vid PV. Behandlingen innebär att man tappar ut blod för att på så sätt få ner andelen röda blodkroppar i blodet.

Det görs med en lite grövre nål som via en slang är kopplad till en påse. Precis som när när en blodgivare lämnar blod på en blodcentral. Efter behandlingen är det bra att dricka extra vätska för att kompensera för det som tappats ut.

Acetylsalicylsyra, ASA

En låg dos ASA minskar risken för bildning av blodproppar. Det ges till alla sjuka som inte har någon ökad risk för blödningar eller känd allergi mot salicylsyra.

Benmärgshämmande läkemedel

Inom tio år från diagnos behöver majoriteten av alla med PV någon form av benmärgshämmande behandling. Den kan till exempel bestå av interferon alfa eller en låg dos cytostatika, vanligtvis hydroxyurea. 

Patienter med hög risk för blodpropp får benmärgshämmande behandling från diagnos.  Det handlar om personer över 60 år, de som tidigare har haft en blodpropp och de som har ett trombocytvärde som är mer än 1500 gånger 10 upphöjt i nio per liter.

Benmärgshämmande behandling kan också övervägas vid andra symtom som förstorad mjälte, svettningar och viktnedgång.

Essentiell trombocytemi

Essentiell tombocytemi, ET, kännetecknas framför allt av ett förhöjt antal blodplättar, trombocyter.

Höga trombocytvärden som kallas för trombocytos kan man också få av andra orsaker än ET. Det kan till exempel ske som en reaktion vid inflammationer, infektioner, blödningar, kirurgi, annan cancersjukdom eller om man har opererat bort mjälten. 

ET är precis som PV en ovanlig sjukdom, ca 180 människor per år diagnosticeras. Den största risken vid ET är att få blodproppar, men även blödningar kan förekomma.

Symtom

Det höga värdet på trombocyter upptäcks ofta av en slump, men olika symtom kan vara:

• Trötthet
• Klåda, speciellt efter dusch eller bad
• Yrsel, huvudvärk
• Svettningar, viktnedgång
• Förstorad mjälte

Hur upptäcker man ET?

Diagnosen ställs genom att undersöka om vissa kriterier uppfylls

• Vid upprepade tillfällen ha mer än 450 gånger tio upphöjt i nio per liter i trombocytvärde
• Ett för sjukdomen typiskt utseende vid analys av vävnadsprov från benmärgen, benmärgsbiopsi
• Man hittar mutation i JAK2 eller någon annan mutation som kan förekomma vid ET. Om mutationer saknas måste andra orsaker till det höga trombocytvärdet uteslutas innan man kan ställa diagnosen ET

Behandling

Acetylsalicylsyra, ASA

En låg dos ASA minskar risken för bildning av blodproppar. Det ges inte till personer som har trombocyter över 1 500 gånger tio upphöjt i nio per liter för då finns det en ökad risk för blödning. Det ges inte heller om den som är sjuk har ökad risk för blödningar av någon annan anledning och inte heller till de som är allergiska mot salicylsyra.

Benmärgshämmande läkemedel

Benmärgshämmande behandling ska precis som vid PV ges till de som tidigare drabbats av blodpropp, personer över 60 år och personer med trombocyter mer än 1 500 gånger tio upphöjt i nio per liter.

Behandlingen kan också övervägas vid andra symtom som förstorad mjälte, svettningar och viktnedgång.

Förstahandsbehandling av ET är antingen hydroxyurea eller interferon alfa. De som inte har tillräckligt bra effekt av sådan behandling kan i andra hand behandlas med anagrelid.

Myelofibros

Myelofibros kan vara primär eller sekundär. Primär myelofibros uppstår utan att man har någon annan blodsjukdom innan. Sekundär myelofribros kan man få av sjukdomarna PV eller ET.

Kännetecken för sjukdomen är en ökad tillväxt av bindväv i benmärgsutrymmet. Då trängs den normala blodbildningen undan.

Andra blodbildande organ som lever och mjälte tar då över en del av produktionen. Det leder till att de organen växer och blir förstorade. Mjälten ökar också i storlek av att den även får en högre tillväxt av bindväv.

Myelofibros är en betydligt allvarligare sjukdom än PV och ET med sämre överlevnad än den förväntade i befolkningen. Prognosen skiljer sig mycket mellan olika individer, se nedan om riskgrupper.

Symtom

• Blodbrist, anemi
• Svettningar
• Viktnedgång
• Uttalad trötthet
• Blödning
• Förstorad mjälte som kan ge symtom som buksmärta/obehag och tidig mättnadskänsla

Hur upptäcker man myelofibros?

Diagnosen ställs genom att undersöka om vissa kriterier uppfylls som ett specifikt utseende på vävnadsprov från benmärgen i kombination med speciella avvikelser i blodprov. Man måste också utesluta annan MPN eller myeloid sjukdom som till exempel AML, KML eller MDS.

Klassifikation

För att gradera sjukdomen används en poängmodell där varje punkt som uppfylls ger en poäng.

• Ålder över 65 år
• Hb under 100 gram per liter
• Totalt antal vita blodkroppar över 25 gånger tio upphöjt i nio per liter
• Omogna vita blodkroppar i blodet är 1 procent eller mer
• Viktnedgång, nattliga svettningar

0 poäng = lågrisk

1 poäng = intermediär (mellanstadium) risk 1

2 poäng = intermediär risk 2

3 poäng eller högre = högrisk

Prognosen påverkas av vilken riskgrupp man hamnar i.

Behandling

Behandlingens syfte är framför allt att lindra olika symtom och förebygga blodpropp eller blödning.

Benmärgshämmande behandling

För att lindra symtom som viktnedgång och nattliga svettningar eller besvär av en förstorad mjälte ges till personer med låg eller intermediär risk 1 i första hand en låg dos cytostatika, vanligtvis hydroxyurea.

Hos yngre personer i tidiga sjukdomsstadier kan behandling med interferon alfa vara ett alternativ och även till personer med högrisksjukdom.

Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation är den enda botande behandlingen vid primär myelofibros. Transplantation ska övervägas om den som är sjuk är under 65 år (eller något äldre om de i övrigt är helt friska) och om de har en intermediär 2 eller högrisk sjukdom.

Även patienter med intermediär risk 1 kan komma att transplanteras om de har ytterligare mutationer förenade med dålig prognos.

JAK-hämmare

JAK2-hämmare är läkemedel som bör ges till personer med intermediär 2 eller högrisksjukdom. Behandlingen gör att mjälten minskar i storlek och lindrar symtom som trötthet, smärta, klåda och magproblem. Det brukar ge en klart bättre livskvalitet. Möjligen kan överlevnaden förlängas något.

Läs mer om blodcancer

Läs mer om symtom på leukemi

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.