Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) kännetecknas av mognadsstörningar i blodet och i benmärgen. Det är inte klarlagt att sjukdomen är ärftlig men orsaken till MDS är olika genetiska förändringar på tidig stamcellsnivå.

Granskad av: Jan Samuelsson, docent, överläkare, hematologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Fakta

  • Diagnosen MDS ställs genom benmärgsprov.
  • Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation
  • Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person.

Sjukdomen drabbar framför allt äldre personer. Det finns en betydande risk att sjukdomen kan övergå till en akut myeloisk leukemi (AML) för vissa typer av MDS.

Symtom på MDS

Symtom på Myelodysplastiskt syndrom kan vara

  • trötthet
  • andfåddhet
  • yrsel
  • bakteriella infektioner och febertillstånd
  • blödningar i hud och slemhinnor

Vid oförklarad kronisk blodbrist, anemi, hos framför allt äldre kan man misstänka MDS. Särskilt om även vita blodkroppar och/eller blodplättarna ligger under gränsvärdet. Brister på vitamin B12 och folsyra ska vara uteslutna.

Läs mer om symtom på leukemi

Hur upptäcks MDS?

Diagnosen ställs genom benmärgsprov. Utredningen kompletteras med kromosomanalys av benmärgen. Ofta görs även en så kallad gensekvensering av blodprov. Dels för att ställa rätt diagnos och dels för att erhålla prognosinformation.

Vid tidiga fall av MDS kan det vara svårt att få en säker diagnos och upprepade benmärgsprov kan behöva göras.

Hur behandlas MDS?

Det primära syftet med behandling av MDS är att lindra symtom och förbättra livskvalitet. Transfusioner av röda blodkroppar och/eller trombocyter är vanligt förekommande.

Man kan också ge injektioner med tillväxtfaktorer för röda- och vita blodkroppar som EPO och G-CSF. Högriskpatienter behandlas ofta med azacitidin. Det är ett cytostatika som ges som injektioner under huden.

Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation. I övrigt friska patienter under 70 år utreds alltid om de kan genom gå denna behandling.

Många patienter är dock för gamla eller har andra komplicerande sjukdomar som gör att de inte klarar en transplantation.

Prognos

Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person. Vissa patienter har en stillsam sjukdom som man kan leva med under många år. Andra har en mer allvarlig sjukdom som inom kort tid utvecklas till leukemi.

Läs mer om blodcancer

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Läs om blodcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om blodcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.