Fakta
- Diagnosen MDS ställs genom benmärgsprov.
- Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation
- Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person.
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Hitta rätt direkt
Myelodysplastiskt syndrom (MDS) kännetecknas av mognadsstörningar i blodet och i benmärgen. Det är inte klarlagt att sjukdomen är ärftlig men orsaken till MDS är olika genetiska förändringar på tidig stamcellsnivå.
Sjukdomen drabbar framför allt äldre personer. Det finns en betydande risk att sjukdomen kan övergå till en akut myeloisk leukemi (AML) för vissa typer av MDS.
Symtom på MDS
Symtom på Myelodysplastiskt syndrom kan vara
- trötthet
- andfåddhet
- yrsel
- bakteriella infektioner och febertillstånd
- blödningar i hud och slemhinnor
Vid oförklarad kronisk blodbrist hos framför allt äldre kan man misstänka MDS. Särskilt om även vita blodkroppar och/eller blodplättarna ligger under gränsvärdet. Brister på vitamin B12 och folsyra ska vara uteslutna.
Hur upptäcks MDS?
Diagnosen ställs genom benmärgsprov. Utredningen kompletteras med kromosomanalys av benmärgen. Ofta görs även en så kallad gensekvensering av blodprov. Dels för att ställa rätt diagnos och dels för att erhålla prognosinformation.
Vid tidiga fall av MDS kan det vara svårt att få en säker diagnos och upprepade benmärgsprov kan behöva göras.
Hur behandlas MDS?
Det primära syftet med behandling av MDS är att lindra symtom och förbättra livskvalitet. Transfusioner av röda blodkroppar och/eller trombocyter är vanligt förekommande.
Man kan också ge injektioner med tillväxtfaktorer för röda- och vita blodkroppar som EPO och G-CSF. Högriskpatienter behandlas ofta med azacitidin. Det är ett cytostatika som ges som injektioner under huden.
Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation. I övrigt friska patienter under 70 år utreds alltid om de kan genom gå denna behandling.
Många patienter är dock för gamla eller har andra komplicerande sjukdomar som gör att de inte klarar en transplantation.
Prognos
Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person. Vissa patienter har en stillsam sjukdom som man kan leva med under många år. Andra har en mer allvarlig sjukdom som inom kort tid utvecklas till leukemi.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
Hjälp oss besegra cancer snabbare
Artiklar om blodcancer
Robert lever tack vare en donator i Tyskland
Halsflussen visade sig vara en form av akut leukemi. Robert Brink behövde en stamcellstransplantation. Transplantationen lyckades – och nu, nio år senare, har Robert fått möjlighet att personligen tacka donatorn Silke Sauer.
Professor Smith om ett fascinerande fynd
Hur kunde en hel celltyp försvinna? Det var en fascinerande gåta som Edvard Smith skulle lösa.
Forskaren som var före sin tid
Rolf Kiessling är världsberömd för sin upptäckt av immunsystemets NK-celler 1975.
Vill avslöja cancerns gömställe
Thoas Fioretos mål är att hitta nya, riktade läkemedel som förbättrar prognosen för vissa former av blodcancer.
"Jag tänkte japp - nu kan vi bota cancer"
Forskar om virus och immunceller som angriper cancer.
Från skeptisk till optimist
CAR-T-cellbehandling är godkänt för lymfom och akut lymfatisk leukemi, och innebär bla att upp till 40 procent med dålig prognos kan botas.
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
