Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Granskad av: Jan Samuelsson, docent, överläkare, hematologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Vad är MDS?

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som påverkar benmärgen, där kroppens blodkroppar bildas. Det är en form av blodcancer som gör att blodcellerna inte utvecklas som de ska, varken i blodet eller i benmärgen.

Vid MDS fungerar inte benmärgen som den ska, vilket gör att den inte producerar tillräckligt med friska blodkroppar. Det kan leda till att man får brist på röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

MDS utvecklas oftast långsamt och drabbar framför allt äldre personer.

Det finns olika typer av MDS och del kan leda till att sjukdomen övergår till en akut myeloisk leukemi (AML) som är en aggressiv form av blodcancer.

Symtom på MDS

Symtomen på MDS beror på vilka typer av blodkroppar som påverkas mest och varierar från person till person. Eftersom benmärgen inte kan producera tillräckligt med friska blodceller får kroppen olika typer av bristsymtom.

Vanliga symtom på MDS kan vara

• trötthet
• orkeslöshet och andfåddhet
• yrsel
• bakterieinfektioner och feber
• lättare att få blåmärken
• små blödningar i hud och slemhinnor

Man kan misstänka MDS när någon har kronisk blodbrist, anemi, som man inte hittar någon förklaring till. Det gäller framför allt hos äldre, särskilt om även vita blodkroppar och/eller blodplättar ligger under gränsvärdet.

Innan diagnos kan ställas behöver andra vanliga orsaker till blodbrist också uteslutas, som brist på vitamin B12 eller folsyra.

Läs mer om symtom på leukemi

Hur upptäcks MDS?

MDS diagnostiseras med hjälp av benmärgsprov som kompletteras med en kromosomanalys av benmärgen.

Ofta gör man också en så kallad gensekvensering av ett blodprov. Det gör man dels för att ställa rätt diagnos och dels för att få information om prognosen.

Gensekvensering innebär att man läser av den exakta ordningen av byggstenarna i en DNA- molekyl.

Vid tidiga fall av MDS kan det vara svårt att få en säker diagnos och man kan behöva göra benmärgsprov vid flera tillfällen för att hitta sjukdomen.

Hur behandlas MDS?

Huvudsyftet med behandling av MDS är att lindra symtom och förbättra livskvalitet. Man gör ofta transfusioner av röda blodkroppar och/eller trombocyter.

Man kan också ge injektioner med läkemedel som stimulerar produktionen av röda blodkroppar och vita blodkroppar, som EPO och G-CSF. 

De som har MDS som har stor risk att övergå till en akut leukemi behandlas ofta med azacitidin. Det är ett typ av cytostatikaläkemedel som ges som injektioner under huden.

Den enda behandling som kan bota MDS är stamcellstransplantation. De med MDS som är under 70 år och inte har andra sjukdomar utreds alltid om de kan få stamcellstransplantation.

Många som drabbas är dock för gamla eller har andra sjukdomar som gör att de inte klarar en stamcellstransplantation.

Orsaker till MDS

Den enskilt största riskfaktorn för att få MDS är att ha haft en cancersjukdom tidigare som behandlades med cytostatika och strålbehandling.

Det finns en del ärftliga former av MDS. Till exempel finns en del medfödda genetiska förändringar som gör att man har en högre risk att få sjukdomen.

I studier har man sett att rökning, alkohol och exponering för bensen ökar risken för MDS. Riskökningen är dock ganska liten och man känner inte helt till varför det blir så.

Hur vanligt är MDS?

Varje år insjuknar omkring 320 personer i MDS i Sverige. Sjukdomen finns i alla åldrar, även hos barn, men risken för att drabbas ökar med stigande ålder.

Medianålder för att drabbas av MDS är 75 år. Bara 28 procent är under 70 år när de får sin diagnos.

Män har en lite högre risk för att få MDS än vad kvinnor har.

Prognos

Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person.

En del har en stillsam sjukdom som de kan leva med under många år. Andra har en mer allvarlig sjukdom som snabbt kan utvecklas till akut leukemi.

Läs mer om blodcancer

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.