Hodgkins lymfom

Ungefär tio procent av lymfomsjukdomarna utgörs av Hodgkins lymfom. Det gör att i Sverige drabbas omkring 200 personer/år. 

Fakta

  • Vanligt symtom är en eller flera förstorade, oömma lymfkörtlar.
  • Diagnosen ställs genom lymfkörtelbiopsi.
  • Olika blodprover är en viktig del för att kunna få information om prognos.

Vanligtvis insjuknar man i åldern 15–34 år eller när man är över 50 år. Män löper en något högre risk att drabbas än kvinnor.

Sjukdomen beskrevs första gången av Thomas Hodgkin 1832. Han upptäckte i mikroskopet stora, maligna B-lymfocyter med dubbla cellkärnor så kallade Reed-Sternberg-celler.

Illustration lymfocyter i blodet
Lymfocyter i blodet. Illustration: Sunny Ahmed.

Vad orsakar Hodgkins lymfom?

Att det finns en topp i insjuknande hos unga vuxna talar starkt för att infektioner under barn- och ungdomsperioden har betydelse.

Körtelfeber, mononukleos, är en känd sådan riskfaktor. Körtelfeber är dock mycket vanligt medan Hodgkins lymfom är ovanligt, så det kan bara förklara en del av fallen.

Man kan också se en ökad risk hos hivinfekterade och organtransplanterade personer, samt hos personer med autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism. 

Hos de flesta som insjuknar hittar man ingen bakomliggande orsak.

Symtom vid Hodgkins lymfom

De vanligaste symtomen är:

  • En eller flera förstorade, oömma lymfkörtlar.
  • Viktnedgång, svängande feber över 38 grader och nattliga svettningar. Dessa kallas B-symtom.
  • Andfåddhet och tryck i bröstet eftersom sjukdomen ofta sitter i mellanrummet mellan lungorna.
  • Klåda som är spridd över kroppen, vanligtvis utan några synliga utslag.
  • Återkommande infektioner.
  • I sällsynta fall smärta vid intag av alkohol.

Hur upptäcker man Hodgkins lymfom?

Lymfkörtelbiopsi

Diagnosen ställs genom lymfkörtelbiopsi och helst vill man då ta bort en hel lymfkörtel. Vid Hodgkins lymfom är antalet cancerceller ofta få och större delen av den förstorade lymfkörteln består av normala inflammatoriska celler.

Detta gör att det är viktigt med mycket vävnadsmaterial för att analysen ska bli korrekt.

Röntgenundersökningar

PET-kameraundersökning, med en speciell isotop FDG, tillsammans med datortomografi hör till rutinen. Lymfkörtlar och andra vävnader som är drabbade av Hodgkins lymfom har ett kraftigt upptag av isotopen.

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Datortomografi. Foto: Olle Nordell

Under behandlingsperioden upprepas undersökningen, FDG-PET/CT, för att utvärdera effekten av behandlingen.

Blodprover

Olika blodprover är en viktig del för att kunna få information om prognos. De viktigaste proverna är blodsänkan, de olika blodkropparna samt proteinet albumin.

Man vill också veta innan behandlingen om patienten bär på några infektioner som HIV och hepatit för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.

Om FDG-PET/CT har gjorts behöver man inte ta något vävnadsprov från benmärgen.

Olika stadium vid Hodgkins lymfom

Efter utredningen bestäms sjukdomens stadium. Detta tillsammans med svaret på blodproverna utgör grunden för att kunna få en prognos.

Stadium I – Endast en region är drabbad till exempel armhåla eller ljumske.

Stadium II – Två eller flera regioner är drabbade, men på samma sida av diafragman.

Stadium III - Regioner på båda sidor av diafragman är drabbade.

Stadium IV – Sjukdomen är spridd både i lymfkörtlar och i andra organ.

Dessutom anges bokstaven A eller B beroende på om B-symtom förekommer (B) eller ej (A). Bulkig tumör (X) anges om storleken är ≥ 10 cm.

Hur behandlar man Hodgkins lymfom?

Sjukdomens stadium är avgörande för vilken behandling man väljer. Ofta kombinerar man cytostatika och strålbehandling.

Om patienten är i fertil ålder bör fertilitetsbevarande åtgärder tas innan behandlingen startar.

Cytostatikabehandlig

Det finns många olika cytostatikakurer man kan välja mellan beroende på vilket stadium sjukdomen är i och vilka riskfaktorer patienten har.

Riskfaktorer kan till exempel bestå av hög ålder, lågt Hb, hög sänka, högt antal vita blodkroppar och det allmänna hälsotillståndet.

Patient sitter på sjuksäng framför droppställning med cytostatika.
Foto: Olle Nordell

Cytostatikabehandlingen ges vanligen på en dagvårdsavdelning.

Effekten av behandlingen utvärderas med hjälp av FDG-PET/CT och behandlingsstrategin justeras efter resultatet av undersökningen.

De vanligaste biverkningarna av behandlingen är illamående, håravfall och infektionskänslighet. Det finns i dag många bra läkemedel mot illamående så det brukar inte vara något stort problem.

Tillsammans med vissa cytostatikakurer behöver man äta antibiotika i en låg dos för att minska risken för allvarliga infektioner. De flesta infektioner orsakas av bakterier som normalt finns på huden, i munslemhinnan och i tarmen.

Cytostatikabehandlingen kan minska fertiliteten, där män är känsligare än kvinnor.

Strålbehandling

Cytostatikabehandlingen kompletteras ofta med strålbehandling. Strålbehandlingen startar 3–6 veckor efter sista cytostatikadosen.

Patient ligger i ett behandlingsrum under en strålningsapparat.

Med dagens moderna strålbehandling är risken för strålskador mycket liten. Eventuella skador varierar beroende på vilket område av kroppen som har bestrålats. 

Vid återfall

Om sjukdomen kommer tillbaka ges vanligtvis ny cytostatikabehandling. Denna behandling kan kompletteras med en stamcellstransplantation. I vissa fall kan man också välja att ge immunterapi.

Prognos för Hodgkins lymfom

De allra flesta med Hodgkins lymfom botas. Uppföljning av moderna studier har visat en

5-årsöverlevnad efter primärbehandling på över 95 % hos yngre patienter med god prognos och 

60–80 % hos de med sämre prognos. För äldre patienter är prognosen sämre, speciellt vid avancerat stadium av sjukdomen.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Pappa med dotter på axlarna

För den här och kommande generationer


Bli månadsgivare


Relaterat