Hodgkins lymfom

Ungefär tio procent av lymfomsjukdomarna utgörs av Hodgkins lymfom. Det gör att i Sverige drabbas omkring 200 personer per år. Vanligtvis insjuknar man i åldern 15–34 år eller när man är över 50 år. Män löper en något högre risk att drabbas än kvinnor.

Fakta

  • Vanligt symtom är en eller flera förstorade, oömma lymfkörtlar.
  • Diagnosen ställs genom lymfkörtelbiopsi.
  • Olika blodprover är en viktig del för att kunna få information om prognos.

Vad är Hodgkins lymfom?

Hodgkins lymfom beskrevs första gången av Thomas Hodgkin 1832. Han upptäckte i mikroskopet stora, maligna B-lymfocyter med dubbla cellkärnor så kallade Reed-Sternberg-celler. 

Förutom en mindre del Hodgkin och Reed-Sternberg-celler (HRS), består tumörvävnaden också av inflammation. Inflammationen i sin tur består av en mängd olika celltyper, framför allt T-celler. 

Den här mikromiljön är avgörande för att tumörcellerna ska överleva.

Illustration lymfsystemet
Hodgkins lymfom utgår från lymfsystemet.
Illustration lymfocyter i blodet, Hodgkins lymfom
Lymfocyter i blodet. Illustration: Sunny Ahmed.

Symtom på Hodgkins lymfom

Vanliga symtom på Hodgkins lymfom är

  • en eller flera lymfkörtlar som blir förstorade, men inte gör ont
  • viktnedgång, feber över 38 grader och nattliga svettningar – kallas B-symtom
  • andfåddhet och tryck i bröstet 
  • klåda på olika ställen på kroppen, vanligtvis utan några synliga utslag
  • infektioner som återkommer
  • i sällsynta fall smärta vid intag av alkohol.

Vad orsakar Hodgkins lymfom?

Att det finns en topp i insjuknande hos unga vuxna talar starkt för att infektioner under barn- och ungdomsperioden har betydelse.

Körtelfeber, mononukleos, är en känd sådan riskfaktor. Körtelfeber är dock mycket vanligt medan Hodgkins lymfom är ovanligt, så det kan bara förklara en del av fallen.

Man kan också se en ökad risk hos hivinfekterade och organtransplanterade personer, samt hos personer med autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism. 

Hos de flesta som insjuknar i sjukdomen hittar man ingen bakomliggande orsak.

Hur upptäcker man Hodgkins lymfom?

Lymfkörtelbiopsi

Diagnosen ställs genom lymfkörtelbiopsi och helst vill man då ta bort en hel lymfkörtel. Vid Hodgkins lymfom är antalet cancerceller ofta få och större delen av den förstorade lymfkörteln består av normala inflammatoriska celler.

Detta gör att det är viktigt med mycket vävnadsmaterial för att analysen ska bli korrekt.

Röntgenundersökningar

PET-kameraundersökning, med en speciell isotop FDG, tillsammans med datortomografi hör till rutinen. Lymfkörtlar och andra vävnader som är drabbade av Hodgkins lymfom har ett kraftigt upptag av isotopen.

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Datortomografi. Foto: Olle Nordell

Under behandlingsperioden upprepas undersökningen, FDG-PET/CT, för att utvärdera effekten av behandlingen.

Blodprover

Olika blodprover är en viktig del för att kunna få information om prognos. De viktigaste proverna är blodsänkan, de olika blodkropparna samt proteinet albumin.

Man vill också veta innan behandlingen om patienten bär på några infektioner som HIV och hepatit för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.

Om FDG-PET/CT har gjorts behöver man inte ta något vävnadsprov från benmärgen.

Olika stadier vid Hodgkins lymfom

Efter utredningen bestäms sjukdomens stadium. Detta tillsammans med svaret på blodproverna utgör grunden för att kunna få en prognos.

Stadium I – Endast en region är drabbad till exempel armhåla eller ljumske.

Stadium II – Två eller flera regioner är drabbade, men på samma sida av diafragman.

Stadium III - Regioner på båda sidor av diafragman är drabbade.

Stadium IV – Sjukdomen är spridd både i lymfkörtlar och i andra organ.

Dessutom anges bokstaven A eller B beroende på om B-symtom förekommer (B) eller ej (A). Bulkig tumör (X) anges om storleken är ≥ 10 cm.

Läs mer om olika tumörstadier

Hur behandlas Hodgkins lymfom?

Sjukdomens stadium är avgörande för vilken behandling man väljer. Ofta kombinerar man cytostatika och strålbehandling.

Om patienten är i fertil ålder bör fertilitetsbevarande åtgärder tas innan behandlingen startar.

Cytostatikabehandlig

Det finns många olika cytostatikakurer man kan välja mellan beroende på vilket stadium Hodgkins lymfom är i och vilka riskfaktorer patienten har.

Riskfaktorer kan till exempel bestå av hög ålder, lågt Hb, hög sänka, högt antal vita blodkroppar och det allmänna hälsotillståndet.

Cytostatikabehandlingen ges vanligen på en dagvårdsavdelning.

Effekten av behandlingen utvärderas med hjälp av FDG-PET/CT och behandlingsstrategin justeras efter resultatet av undersökningen.

De vanligaste biverkningarna av behandlingen är illamående, håravfall och infektionskänslighet. Det finns i dag många bra läkemedel mot illamående så det brukar inte vara något stort problem.

Tillsammans med vissa cytostatikakurer behöver man äta antibiotika i en låg dos för att minska risken för allvarliga infektioner. De flesta infektioner orsakas av bakterier som normalt finns på huden, i munslemhinnan och i tarmen.

Cytostatikabehandlingen kan minska fertiliteten, där män är känsligare än kvinnor.

Strålbehandling

Cytostatikabehandlingen kompletteras ofta med strålbehandling. Strålbehandlingen startar 3–6 veckor efter sista cytostatikadosen.

Med dagens moderna strålbehandling är risken för strålskador mycket liten. Eventuella skador varierar beroende på vilket område av kroppen som har bestrålats. 

Vid återfall

Om sjukdomen kommer tillbaka ges vanligtvis ny cytostatikabehandling. Denna behandling kan kompletteras med en stamcellstransplantation. I vissa fall kan man också välja att ge immunterapi.

Prognos för Hodgkins lymfom

De allra flesta med Hodgkins lymfom botas. Uppföljning av moderna studier har visat en

5-årsöverlevnad efter primärbehandling på över 95 % hos yngre patienter med god prognos och 

60–80 % hos de med sämre prognos. För äldre patienter är prognosen sämre, speciellt vid avancerat stadium av sjukdomen.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har Hodgkins lymfom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Läs mer om lymfom

Läs mer om Non-Hodgkins lymfom

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.